MOMENTS

By Elisabeth Landberger

Är tillbaka från Namibia

Den 23 april lämnade jag, Martin Agfors och 8 förväntansfulla fotografer Sverige för att åka på fotoresa till Namibia. Nu har vi kommit hem. Nästa resa går i oktober. Den 22 oktober. Det är 163 dagar dit. Hur ska jag kunna vänta så länge?

Alldeles i början av resan fick jag frågan;

- Vad är det som gör att du är så förtjust i Namibia?

- Naturen, svarade jag, och letade en kort stund i mitt inre efter en känsla. Jag hittade den och log. Man blir liksom...drabbad. Jag log bredare. Det är SÅ mycket natur och den är förtrollande vacker. Och så dessa ytor. Landet är dubbelt så stort som Sverige och har bara ca 2 miljoner invånare. Man kan färdas långa sträckor med bussen och inte ha ett enda möte.

Jag minns att när jag sa det blev jag i detsamma lite orolig. Tänk om det hade förändrats under de senaste 4 åren. Tänk om det skulle vara kö upp för sanddynan Dune 45? Tänk om Dead Vlei skulle myllra av människor? Min oro visade sig vara helt obefogad. HELT obefogad. Vår grupp, plus 2 personer till var själva på Dune 45, och vid Dead Vlei var det vi och ytterligare kanske 10 personer. Märk väl att detta är Namibias största turistattraktioner! Det är det som är så magiskt med det här landet. Man har alla de här fantastiska platserna så gott som för sig själv.

Här följer några glimtar från vår resa:

Vi startade i Windoek med vår buss Nina. Bussen rymmer egentligen 24 personer, men vi tar bara max 10 deltagare på resorna för att alla ska kunna få varsin fönsterplats, så det finns gått om utrymme. Med på resan var också vår chaufför Dtando och vår lokale guide/kock Kennedy. Det blev många timmars skumpande i bussen tillsammans.

Första anhalten var nationalparken Etosha. Parken, som är Namibias största av sitt slag är hem åt 113 olika däggdjur, 350 fågelarter och ca 130 reptiler och groddjur. Här möter man både stora och små djur.

Namibia har under många år lidit av svår torka, men nu under det senaste året har det regnat en del vilket gjort att det blommade på savannen. Vissa delar av parken påminde om Stora Alvaret på Öland.

I Etosha använde jag främst mitt Sigma 150-600mm. Då kunde jag komma nära även om djuren befann sig en bit bort...

...och trots att det är rätt tungt att handhålla hann jag ända fånga gnuernas springlekar i dammet.

Nästa stop var ett besök hos Himbafolket. De unga kvinnorna hade fullt upp med hårbestyr.

Här jobbade jag bland annat med blixt, och körde med high speed sync för att kunna ha en stor bländaröppning. Bilden nedan är tagen med Nikon 50mm, 1/640 f2,2  ISO 100

Vi fortsatte resan mot Damaraland. Där finns en av de två populationer av ökenelefanter som finns i världen. Har man tur får man se dem. Den här elefanten är nybadad, i gyttja, och fotat med mitt 70-200mm.

Många av motiven vi stötte på lämpar sig utmärkt för svartvita bilder eller bilder med väldigt hög kontrast.

I Damaraland jobbade vi också med stjärnfotografering. Namibia har världens första naturhimmelreservat och man ser extremt många stjärnor på himlen om natten. Nu var vi inte i natureservatområdet men eftersom det är så sparsamt med bebyggelse i stora delar av landet blir det väldigt lite ljuskontamination på himlen så stjärnfotografering fungerar på många platser. Tyvärr hade vi inte de bästa förutsättningarna, det var både molnigt och blåsigt. Trots det var det här något som gav blodad tand åt flera i gruppen.

Vi drog sedan vidare mot kusten - Skelettkusten, känd för sina många skeppsvrak. Vi stannade och fotade ett av dem.

Vid kusten ligger staden Swakopmund, där kan man fota både det lilla och det stora landskapet.

Vi fortsatte mot vad många anser vara resans höjdpunkt, sanddynorna i Sossusvlei. Här hittar man några av Namiböknens jättar och här finns bland annat Martins och min favorit, Dune 41.

Ett stycke därifrån ligger Dune 45, en av de få sandyner i området som man får bestiga. Den är 170 meter hög, ganska brant i början och med ett flackt parti på toppen. Om man vill promenera upp på den gör man lätt klättringen upp och ner på en timme med ett antal fotostopp inkluderat.

Vi hade otrolig tur. Vi fick uppleva något helt fantastiskt - moln över Sossusvlei. Det fick alla tidigare destinationer i världen jag varit på att blekna.

Dagen därpå åkte vi till Dead Vlei, en gammal sjöbotten som för länge sedan förlorade tillflödet av vatten då en sanddyna flyttade på sig. Vi kom alldeles utmärkt i tid för att uppleva när kallt möter varmt, solens tidiga varma strålar mot den röda sanden kontra sjöbottnens blekblå skugga från den kringliggande sanddynan Big Daddy. Det är områdets högsta sanddyna, en bjässe på 325 meter.

Både Sosussvlei och Dead Vlei är helt fantastiska områden. Jag skulle kunna spendera flera veckor bara där.

Det finns mängder med spännande motiv, även mitt på dagen med det hårda ljuset.

Sista kvällen på lodgen skulle vi köra stjärnfotografering igen. Men det var molnigt och dessutom månsken. Vi beslutade oss för att göra ett nytt försök på lodgeområdet kl 04.00 på morgonen. Tyvärr hade ju då Vintergatan flyttat på sig från snyggt diagonalt liggande till stående.

Vilken tur att vi åker tillbaka oktober. Då får vi nya försök :-) Du hänger väl med mig och Martin? Det finns några platser kvar än. Eller följer du med oss 2018? En resa är planerad i april, och en senare i oktober*. Som medlem på Fotosidan får Du 800 kr i rabatt på resorna.

HÄR finns en länk till våra resor. Du kan också följa oss på Facebook, på Fotoresor i Fokus.

Fotografen René Timmermans, var en av deltagarna på resan. Läs hans blogginlägg och se hans fantastiska bilder.

Hoppas att vi ses :-)

PS Kika gärna bilderna i helskärmsläge, och vill Du se bilder från förra gången jag var där hittar du dem HÄR.

* Till oktoberresan 2018 har inga flygtider släpps ännu. När vi vet dessa kommer även den resan att läggas ut på Aktivresors hemsida.

Postat 2017-05-12 06:15 | Permalink | Kommentarer (19) | Kommentera

Firar mitt 100:ade blogginlägg

När jag tittar tillbaka på de övriga 99 olika blogginläggen känner jag en oerhört stor glädje och tacksamhet över alla ögonblick jag fångat - en resa i ord och bild där utveckling, lärande och växande följer mig längs vägen - min resa. Det är en behaglig resa :o) Och tack för att du följer med!

Handen på hjärtat

H

Ja, det har blivit en och annan ekorre under tidens gång, och ett av mina personliga favoritblogginlägg är just med en ekorre: Ekorren får valnötter

Fåglar har kommit att bli mitt favoritämne...

H

...och vid Råstasjön i Solna bekantade jag mig med Gråhägern för första gången: Häger äger, vid Hornborgansjön fick jag sällskapa med Tranor:

H

Några av favoritplatserna har också dokumenterats: Stockholm och Brösarps backar och Landsort:

Mystical morning

LandsortH

Jag har fått väldigt mycket på min resa; nya vänner, massor av tips och kloka tankar, underbara kommentarer och härliga minnen. Vad har jag gett då? Jag hoppas att jag har inspirerat och kanske också ibland frambringat ett och annat leende. Jag bugar mig och skänker ett stort tack till dig från mig!

Ha en riktigt härlig dag :o) Många hälsningar/ Elisabeth

Postat 2013-04-25 06:01 | Permalink | Kommentarer (9) | Kommentera

Kontraster

Motsatsförhållanden, kontraster, olikheter. Just nu präglas mitt liv lite av just den varan, på ett spännande sätt, och det är kanske därför de här bilderna dök upp som en idé till ett blogginlägg.

Surfare som inte kan få nog!

H

Surfare som ger upp.

H

Strandliv 1.

H

Strandliv 2.

H

Vattensport utan vågor.

H

Vattensport med vågor.

Tack för besöket! Ha en härlig lördag. Mvh Elisabeth

föregående blogginlägg

Postat 2013-02-02 08:02 | Permalink | Kommentarer (5) | Kommentera

Cayman Islands - A Caribbean Dream

25 years ago I swam in the Caribbean Sea for the first time, I've been longing to go back ever since. In december 2012 I finally got the chance again, this time with my family.

Cayman Islands are located in the western Caribbean Sea, south of Cuba, east of Mexico. Grand Cayman is the biggest of the three islands with an area of 192 km2. Cayman Brac and Little Cayman as the sister islands are called are much smaller. Approximatley 55.000 peolpe live on the three islands today.

In the old days when pirates roamed the Caribbean waters they left people on Cayman Islands as a punishment!

H

Back then the Cayman Islands were populated only by turtles, alligators and lizards, and there was no fresh water to be found.

H

Then came the pirates...and later on the tourists...

H

We stayed a two minutes walk from Seven Mile Beach. And what a beach! White sand and crystal clear water.

H

Every evening we watched the sunset.

H

...some fell asleep.

H

Cayman Islands is a paradise for divers and snoklers as the water is just amazing! One very popular thing to do is to visit Stingray City. A thirty minutes boat ride away, in the middle of the ocean is a shallow area where singrays hang around.

H

You get to cuddle with them, if you dare.

H

Back on the beach the boys went skimboarding.

H

Taking an early morning walk on the island...

H

...resulted in a  close encounter with a pelican...

H

...and you find lizards everywhere. Blue iguanas (Cyclura lewisi) are found only on the Cayman Islands. This is a juvenile. They can grow to over 1,5 meters and weigh more than 12 kilos.

H

But we spent most of the time on the beach.

H

The boys loved it!

H

We all hope to go back...soooon!

Thanks for your  visit. Have a great day/ Elisabeth

Postat 2013-01-31 07:03 | Permalink | Kommentarer (13) | Kommentera

En och samma vinterdag

Det blir inte så ofta som jag önskar just nu men i lördags morse fick jag i alla fall chans att åka iväg på en efterlängtad tur med kameran. Jag hade tänkt hinna till min utvalda plats innan soluppgången men jag kom lite sent. Moln täckte den uppstigande solen och bidrog till ett varmt och mjukt sken.

H

Jag åkte till en av mina favoritplatser Orlången. Det var alldeles stilla och tyst, så där så man blir alldeles lugn i själen.

H

På eftermiddagen hade Ewa och jag bestämt att vi skulle åka till Torö sandstrand, ett annat av mina favoritställen. Vi kom dit vid 14.00-tiden. Det blåste! Och det var KALLT så in i norden! Men ack så vackert.

H

Jag är svag för det enkla, det minimalistiska, det karga.

H

Ewa vågade sig längst ut på isen.

H

Vi fick passa oss för vågorna som kom emot oss med all kraft och vinden som höll på att blåsa omkull oss...

H

...men vattnet var så snyggt! så jag tar en till från samma plats :o)

H

Det fanns så mycket att fota med väderleken satte oss på prov. Jag hade svårt att koncentrera mig i den vinande vinden och att byta motiv kostade på. Det innebar att vantarna måste av en stund, och fingrarna kyldes snabbt ner.

H

Havet med dess böljande isformationer var underbart vackert men såg det allt annat än inbjudande ut...

H

...men alla var inte helt överens om den uppfattningen...En surfare dök plötsligt upp!

H

Ewa in action.

H

Surfaren kämpade på i vågorna en stund...

H

...innan han liksom vi gav upp och åkte hem.

Stort tack Ewa för en underbar eftermiddag i naturens händer :o)

Tack för besöket, ha en bra vecka! Mvh Elisabeth

Förstora gärna bilderna.

Postat 2013-01-27 21:11 | Permalink | Kommentarer (6) | Kommentera
1 2 3 Nästa