Här får du ibland se hela bilden, men stundtals oxå läsa mellan raderna:)

As time goes by

Emellanåt kan en känna hur tiden passerar på ett högst påtagligt vis. När ens barn växer upp till exempel. Eller när man på ett eller annat sätt inser att egna erfarenheter är sedan länge passé och numera återfinns oftare på museum än i det dagliga livet. Tidigare ikväll upplevde jag hur delar av det moderna lantbruket bedrivs, och jag upplevde på ganska nära håll eftersom jag numera bor granne med en gård och har en åker tvärs över grusvägen precis utanför mitt hus.

När jag var liten var barnarbete något tillåtet, och mina första intjänade kronor drog jag in på att hoppa runt i ett hölass i en skrinda dragen av en Ferguson grålle. Varje ny skördesäsong innebar en allt hårdare löneförhandling och till slut var jag nog så pass erfaren att jag var uppe i närmare en tia i timmen. Men då närmade sig förmodligen 1970-talet sitt slut och grållen hade förpassats till reservplatsen och kördes av bondmoran. En Volvo BM, förmodligen en BM T 430 kördes av den äldre manliga delen av familjen och sonen, som var lång och stark dirigerade arbetet för de inhyrda drängarna som svingade sina högafflar för att fylla skrindor eller hässjor. 

Idag hässjas det nog förmodligen bara på Skansen, och några höskrindor minns jag inte ens när jag såg sist. När jag är född, 1968.

Tiden går:)

  

Inlagt 2020-07-23 22:37 | Läst 970 ggr. | Permalink
Nu rör du verkligen om i minnenas arkiv i din text. Ungdomen bestod av att turnera runt bland bönderna i byn och greppa bethackan och högaffeln men även köra in tröskad säd, plöja och harva stod på agendan. Mina första inkomster bestod av betgallring och för det tjänade jag 30 kr om dagen och efter andra dagen hade jag råd till ett hett efterlängtat Abu spinnspö och en Abumatic 120 rulle , spöt var vackert grönt som dina bilder ungefär. Det var 1969, då var jag 12 .Sommaren efter hade daglönen ökat till 50 spänn.
Mvh/Gunte..
Svar från Morgan Åvitsland 2020-07-24 00:06
Hej Gunte!
Betor känns främmande:) Västra Småland bjöd inte på någon särskilt god jordmån eller frikostig växtzon, åtminstone inte då.
Men visst är det trevligt att röra upp det stilla dammet i minnenas arkiv och se dammkornen glänsa och virvla runt i en strimma solsken för ett litet slag innan de stillsamt slår sig till ro igen:)
Kul att det gick att dra in lite extrainkomster på vanligt hederligt arbete för ungdomar.
Tack för den fina kritiken och för att jag fick läsa lite grann ur ditt minnesarkiv:)
M.v.h.
// Morgan
Hej Morgan.
Jag säger som Gunte - din text väcker också minnen i mig. Nu är jag lite äldre än både dig och Gunte, så jag kan inte komma ihåg min timlön :-) Jag minns dock att jag tjänade til en helt ny moped under én säsong 1959 när jag fyllt 16 år! Så vad var det för ett jobb frågade ni säkert. Det var i sockerbetfält på Lolland / DK. På våren luges de små sockerbetor manuellt in två gånger och på hösten drogs de stora sockerbetorne upp från marken (även manuellt) och topparna avskurades. Det var hårt fysiskt arbete. Belöningen väntade - en helt ny dansk "Derby" som såg ut som en riktig motorcykel!
Med många vänliga hälsningar från Erik / DK.
PS:
https://da.wikipedia.org/wiki/Sukkerroe
Svar från Morgan Åvitsland 2020-07-24 20:27
Hej Erik, och stort tack för din kommentar och den härliga berättelsen om livet på Lolland.
Der er "virkelig" et yndigt land, og en dejlig ö.

Intressant att höra om hur en handskades med betorna då. Det var trevligt att höra att du fick ordentligt betalt för det hårda slitet med dem. Jag förmodar att hanteringen ser aningen annorlunda ut numera.

Måste förresten kolla upp hur en Derby 1959 ser ut, det lät intressant.
Ha en god kväll, och många vänliga hälsningar tillbaka:)

//Morgan