Sett genom mina glasbitar

Vi fotografer är konstiga, vi ser världen genom glasbitar. En dag utan bilder är ingen bra dag

Juniskogen bjuder på upplevelser

Vi närmar oss midsommar och det växer så det knakar i skogen, alla har bråda dagar och det piper varstans i stubbar och träd.

Postat 2019-06-10 20:23 | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

Så kom värmen och med den

Värmen kom och med den kom livet i dammar och vattenflöden. 

Fin tid för närbildsfotografering av både växter och djur, bilden är en av de mer sällsynta arterna av groda även om det inte syns. 

Gölgroda.

Postat 2019-06-02 10:16 | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera

Naturfoto på gott och ont.

Lappugglor har på senaste tiden spridit sig söderöver i vårt land, men inte för vår skull som naturfotografer utan snarare för att de lider av svält då det tycks vara sorkbrist i mellansverige.

Hoppas att vi som fotograferar denna underbara fågel respekterar den och låter den ostört få jaga, håller bra avstånd och framförallt inte klampar in och skrämmer iväg de byten den kan tänkas ta.

I helgen stötte jag på denna individ som till o med satt ut snittsel "jakt pågår"

Postat 2019-04-08 06:24 | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera

Brinnande intresse för fotograferingen

Det brinner som aldrig förr i bilderna, intresset för motivet i bilden har fått ge sig en aning till förmån för bakgrunden.

Rätt eller fel vet man aldrig, det är förmodligen bara en övergående utveckling i fotandet.

Postat 2019-04-03 06:44 | Permalink | Kommentarer (4) | Kommentera

Det våras igen

Våren är i antågande med ljusare kvällar, men framför allt så är det de varmare dagarna med påföljande kyliga kvällar som fascinerar mig så starkt. Man går ut i eftermiddagssolen, strosar runt och har dålig koll på både tid och hur djupt in i skogen man befinner sig. Stöter på det ena vårtecknet efter det andra och tiden rusar, hör ett pip som känns välbekant och så försvinner allt tills man bara vaknar av att det är kallt och börjar bli mörkt.

Ett av de tidigaste tecknen är ugglorna som drar igång, det piper och det hoas i skymningen.

Sparvugglan är vår minsta uggla, knappt så stor som en handflata men med den tuffaste attityd man kan ha i fågelvärlden.

Postat 2019-03-02 11:47 | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera
1 2 3 ... 5 Nästa