Omvänt perspektiv

Jim Frykholm, hört talas om honom?

Hur uthärdar man? I tiden vi lever i, med oron som växer med åren… Kanske spela död?

Utställningen ”Play dead” består till stor del av funderingar kring de gångna 50 åren, från Paris 1968 till i dag. Sin inspiration har Jim Frykholm fått från bland annat Johan Jönsons poesi med ord som ”självdödsadministration: SJ, Posten, COOP, sjukhus, skola, apotek” och ”en ofantlig jag-produktion pågår”. När ska individualismen nå vägs ände?

En del av bilderna har kommit till av mer eller mindre självterapeutiska skäl. Meditativa, petiga blyertsteckningar har gett konstnären tröst. Annat är mer skissartat måleri av gamla motiv som Jim Frykholm idisslar regelbundet.

Att tänka är ingen svensk tradition, säger Johan Jönson också. Kanske ska det till en poet för att visa oss en väg ut ur den här skiten?
( texten hämtad ur katalogtexten.)

Jim ställer ut på Galleri Ett Walmstedtska gården Uppsala. Väl värt ett besök. En vecka kvar.

( Och här blev det lite Tri-X i shoppen. Det passar Jim. Lite rått, ruffigt, mothårs.)

Postat 2019-05-05 20:57 | Läst 2076 ggr. | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

Och vad kan man göra?

Tja, vad gäller klimat och framtid. Människan är uppfinningsrik och med sin stora hjärna kommer hon att fixa det här också. Det kommer inte att bli lätt. Apokalypsen får dock de religiösa syssla med. Vi behöver en massa altruism och empatiskt tänkande. Och en j-la massa förnuft. Det kanske är vettigare att se den mänskliga påverkansdelen av klimatförändringen som en fördelningspolitisk fråga. Vi som lever som om vi hade tre, fyra jordklot att leva på.
Själv målar jag på i sommarateljén. Lite skalövningar. Har det ganska bra, även om gräsmattan är svedd sen en månad tillbaka. 

( i ren lathet får det bli en oredigerad bild direkt ur telefonen.)

Postat 2018-08-11 20:34 | Läst 1469 ggr. | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera

Vad gör man när man inte fotograferar

Tja, man kanske målar hus. Rödmyllar som man säger. En hink på tio kilo och sen målar man på. Till den tar slut. Det blir årets husmålande. Och så där går det på år efter år. Jag snurrar motsols av någon anledning.
Så bläddrar jag nån Gång i boken ”Falurött och krokodil” med Georg Oddners foton.
Det är onekligen något med kontinuitet i falurött. ( Men det ska vara den ljusa sorten, den som är lite mera åt pouzzolirött. Tycker jag.)

Annars är det knastertorrt härute på öarna. Björkarna börjar redan gulna i topparna. 

Postat 2018-07-05 19:11 | Läst 2001 ggr. | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera