Pistolens Photomojo

~kärlek och revolt~

Borde det inte finnas utrymme för en fräschare hiphopscen?

Jag lyssnar rätt mycket på musik. Är inte låst i någon genre utan kan röra mig rätt fritt och uppskatta kvalitet inom olika sorters musik. Dock har jag allt svårare att försvara hiphopen som helhet. Nu är det naturligtvis enfaldigt att dra alla artister över en kam, men tittar man på hiphopen generellt så upplever jag att de har svårast att släppa objektifieringen av kvinnor, glorifieringen av kriminalitet, bejakandet av våld, förskönandet av narkotika etc. Det känns som hiphoparna är sist ut i att försöka skapa en mer jämställd värld. Texterna liksom klamrar sig fast i att kvinnan ska behaga mannen, att den mest våldsamma förtjänar störst respekt och att knark och pengar är status i en hård betongvärld. 

Så vad spelar det för roll att unga hiphopgrabbar känner att de måste vara tuffa och hårda? ...och har jag inte själv lyssnat på en massa band som ska vara tuffa och hårda. Jo, visst har jag det. MEN, nu är retoriken i musiken direkt riktad till den skara unga människor som är så vilsna i skolan och i sin egen identitet. Den är en tillhörighetsinvit till det utanförskap som i ungarnas värld blir så viktigt att tillhöra. Ett skapat utanförskap. Här blir det viktigt att att ta avstånd och till och med göra motstånd mot samhällets hjälpinsatser vilket resulterar i brända bilar, stenkastning och ständiga misslyckanden i skolan. Misslyckas man ständigt, på alla plan, så fattar jag att det är lättare att välja det man är bra på... "att göra kaos". Påhejad av lyriken blir slagsmål, knark, vapen och knulla brudar ett naturligare vägval än att ta till det som FAKTISKT erbjuds i stor utsträckning idag; hjälp i skolan. Hjälpen finns där (även om den behövs i större utsträckning)... i form av lärare, resurser och andra vuxna. MEN, det är inte tillräckligt tufft att ta den. Det passar inte in i den gangsterimage som dagens hiphop är pigg på att förstärka. 

Att hiphopen fortfarande är så kvinnoförnedrande tros bero på den starka kopplingen till porrindustrin, särskilt i USA. Detta verkar spilla över på svensk hiphop också. Jag hör ofta texter i skolan jag jobbar på som är en bra bit mer än tveksamma vilka tyvärr också uppskattas av flickorna. Min upplevelse är att "Me too" var något fantastiskt och i svallet av rörelsen måste vi fortsätta att jobba hårt för jämställdhet. Samtidigt, till min förvåning, har denna medvetenhet svårt att hitta ner i åldrarna. I grundskoleålder är det fortfarande alldeles för många flickor som är beredda att göra avkall på jämställdhet för att vara intressanta för alldeles för högljudda pojkar. Jag diskuterar ofta feminism och människors lika värde med mina elever, men det möter hårt motstånd. Ordet feminist är oerhört negativt laddat, även bland många flickor. Det är också tydligt att porren är ungarnas sexualundervisning och med smartphonens intåg så konsumeras porr i väldigt unga åldrar... bland båda könen. Jag har på riktigt överhört en diskussion mellan tre flickor i gymnasieålder om hur man kunde få ner en kuk långt i halsen utan att kräkas. Detta är också en frukt av att mainstreamporren blivit alltmer våldsam och hård. 

Men lyssnar inte vi på en massa knarkglorifierande musik då? Typ The Beatles, Bob Dylan, Bob Marley and the Wailers osv... Jo, visst! Men jag tycker ändå det är skillnad. Hela "flower-power"-eran bygger även på kärlek och när reggaen kom ville Bob frälsa hela världen genom att sprida denna kärlek. Så även om jag är en motståndare till alla typer av rusningsmedel så ville inte dessa artister uppmana till ett hårdare samhälle såsom dagens hiphopscen gör i stor utsträckning. Vi behöver VERKLIGEN inte ett hårdare samhälle! När gängkriminaliteten ökar behöver vi istället en mjukare samhälle. Vi måste fånga upp dessa ungdomar tidigt och intressera oss för deras musik. Den kommer inte försvinna så vi måste samtala om den. Vi måste samtala om samtycke och sex... och vad båda inblandade parter tycker är skönt. Om hur man ska förhålla sig till porr, för den kommer inte heller försvinna. Den kommer fortsätta vara ungarnas första bild av hur ett samlag går till. Vad är motvikten? Linnéa Claesson ställde en intressant fråga på en föreläsning jag var på; Hur skulle sex se ut om porren inte fanns?

...och till alla hiphopare. Gör lite fräsch musik! Jag som gillar själva stilen på ett musikmässigt plan efterlyser jämställd hiphop i större utsträckning! Tänk om den kunde få fäste och bli hypad bland ungdomar. Vilket hjälpmedel det skulle vara för att guida dem till en medmänskligare samhälle. Unga människor sannerligen påverkbara, kolla bara vad Greta har lyckats med... men det underlättar om de som vägleder är tillräckligt coola för att fånga deras uppmärksamhet. 

Keep it real!

Postat 2019-12-30 21:04 | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera

Dystopia

Fortsatt jullov och lata dagar. Jätteskönt faktiskt... Jag har lyssnat på två avsnitt av P3 Dystopia, och förstår inte varför det dröjde så länge innan jag hittade dit. Har en god vän som talat varmt om dem, men det har aldrig blivit av helt enkelt. Podden handlar om vilka hot mänskligheten står inför och olika scenarion om jordens undergång målas upp. Det första avsnittet jag lyssnade på var om jordens överbefolkning och vad som kan tänkas hända om vi inte börjar leva mer hållbart.

Det andra avsnittet handlade om huruvida vi är själva i universum eller inte. Superintressant tycker jag. Jag har snöat in mer och mer på rymden den senaste tiden och ju mer man lär sig, ju fler infallsvinklar man får, desto knepigare blir allting. I detta avsnitt gick de in på hur vi ska förhålla oss OM vi får kontakt, men också vår syn på oss själva. Till slut blev det så snurrigt att det blev svårt att definiera liv överhuvudtaget. Vad är liv egentligen? ...och det är intressant att vi rangordnar oss så högt i livskedjan. 

...så, P3 Dystopia. Ett lyssningstips!

Trevlig helg!

Postat 2019-12-28 15:44 | Permalink | Kommentarer (4) | Kommentera

Julstök och annat...

Jag njuter av ledighet och tid med familjen. Fotograferar en hel del hemma och lyder Göran Segeholms råd att dokumentera det som är vanligt och vardag. I dessa bilder ökar innehållsvärdet med tiden och om 20 år kommer det vara fantastiskt att se hur det såg ut hemma, vilka kläder vi hade och hur små barnen var. 

På julafton var vi hemma hos svärmor och det blev en alldeles lagom tillställning. Våra barn är numera de äldsta då vi var först ut med barnaskapandet. Det gör att vuxentiden kommer tillbaka i takt med att de blir mindre beroende av hjälp utan kan nu hitta på hyss alldeles på egen hand. 

Julafton i ljusets tecken. En pannlampa och sovsäck till minstingen så att han kan lysa upp tillvaron under friluftslivet. 

Önskar alla en god fortsättning!

Postat 2019-12-25 14:09 | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

Kasta utmaningar på mig...

...jag känner mig taggad och motiverad. Sugen på att lära mig mera. Är det någon bloggare här som läst någon FS Akademi-kurs? Hur är dem isf? Jag fungerar lite så... är en periodare som snöar in och då har jag hög motivation. Läser Göran Segeholm igen nu när fotografering gjort renässans i livet. Han skriver mycket tänkvärt kring bildkommunikation och jag blir sugen på att öva på att ta bilder inom respektive begrepp. 

Har nyligen köpt ny dator och tänkte det var dags att prenumerera på Photoshop/Lightroom. Är inte bekväm med Lightroom än. Redigerar en del med penna på touchskärm och måste säga att jag gillar det. Fotoredigering är delvis meditativt för mig... tänker att det är som att sticka eller virka. Mysigt att krypa upp i soffan med sin laptop och penna och jobba på ett fotografi. 

Det värsta är att jag är sugen på en ny kamera också. Lutar åt en begagnad Canon... har ju så mycket kringutrustning där. Vill ha något redigare är min Sony Nex-6. Dyrt intresse det här. MEN, Fotosidan Akademi? Tankar?

God natt...

Postat 2019-12-22 00:42 | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

Skolidrottens status

Julen nalkas och alla är trötta, 200 terminsbetyg är satta så nu är det bara att invänta föräldrarnas mail och telefonsamtal :-) Det är inte alltid lätt att vara överens bedömningsmässigt och eleverna har ofta en hög tilltro till sin förmåga utan att vara beredd på att "göra jobbet". Såhär års är man som lärare ofta ombedd att göra en betygsanalys och reflektera över varför det har blivit som det har blivit. Det kan gälla könsmönster eller om vissa kunskapskrav är svårare att nå än andra. Det kan också handla om vilka förändringar man har gjort/kan göra i sin undervisning för att fler elever ska nå målen. Rimligt. 

En sal full av möjligheter...

Jag undervisar i Idrott och Hälsa och har klasser från årskurs 6-9. Det är absolut intressant att diskutera enskilda kunskapskrav som möter särskilt motstånd, exempelvis simkunnighet, orientering eller dans... men tillsammans med mina idrottslärarkollegor hamnade vi i en bredare diskussion om skolidrotten i stort. En anledning till att elevers förväntningar på vad de "borde få" för betyg i idrott inte alltid infrias är att de sällan ser lektionerna som utbildning. Möjligen en mer uppstyrd rastaktivitet. Eleven som är en stjärna i sitt fotbollslag förväntar sig ofta högsta betyg och då saknas kunskap i HUR man blir bedömd. Eleven som INTE är en stjärna i någon idrott, men som ändå är med och gör sitt bästa förväntar sig ett högt betyg av just den anledningen... -"Vaddå? Jag har ju varit med varje gång!?"

Jag och min son har tävlat i swimrun

Uppenbarligen är vi idrottslärare inte tillräckligt tydliga med vad ämnet går ut på. Jag tror sällan att matteläraren hamnar i den diskussionen... -"Vaddå? Jag har ju räknat på varje lektion, t.o.m. när vi räknade med minus. Jag borde få A eller B." Dock så tror jag inte att vi idrottslärare glömmer bort att tala om för eleverna vad som gäller. Jag tror istället att det beror på att idrotten har en "hopp- och lekstatus" som säkert på vissa håll förstärks av elevens föräldrar... och detta är djupt rotat. Som idrottslärare fick man redan på högskolan lära sig att vi måste slåss för ämnet. När jag läste i början på 00-talet så var styrande regeringar i full färd med att skära ner på idrottstimmar. Svenska elever började prestera sämre i högstatusämnen som matematik och då måste man ju skära någon annanstans. Nu i Anders Hansen-tider är vi tack och lov på väg åt rätt håll i tid för rörelse i skolan. Men då återstår att sätta ett värde på ämnet för att elever, föräldrar och ibland även andra lärare ska ta det på allvar. 

En fantastisk elev har kört slut på sig i CrossFit

Exempel på elevers syn på idrotten kan vara: -"Kan vi inte bara spela killerball istället?" ...när man planerat värsta teori/praktik-lektionen med föreläsning om syreupptagningsförmågan följt av en exempelintervall i löpning utomhus. Väl tillbaka stöter jag på en flicka som kom sent, men ville inte ha frånvaro då hon spelat basket istället. Exempel på föräldrars syn på idrotten kan vara: "-Lisa kan inte vara med, hon har problem med en axel." ...och då vet inte ens förälder VAD vi ska göra, eller HUR jag kan anpassa undervisningen just för henne. Under mina verksamma år har jag även stött på motstånd från kollegor av olika slag. Vissa tycker att man ska skicka eleven på en promenad (säkert i all välmening), andra tycker det är viktigare att jag släpper MIN lektionstid för dusch/ombyte än att eleverna ska komma sent till deras lektion. Om en elev behöver en anpassad studieplan är det ofta idrotten som ryker först, även fast rörelse kanske är PRECIS vad den stressade eller deprimerade eleven behöver. 

Friluftsliv vinter/sommar

Jag tror att man på många skolor behöver värdera rörelse högt för att nå önskvärt höga resultat även i andra ämnen. Detsamma gäller för andra praktiska ämnen som musik, slöjd och bild. Svensk skola har varit så fokuserad på att utbilda huvudet att vi glömt kvalitativ utbildning för resten av kroppen. Idrott och hälsa är INTE en uppstyrd rastaktivitet, den är INTE att "springa av sig" även om det naturligtvis är en positiv bonus. Idrott är INTE bara "hopp och lek". Idrott är en utbildning i fysisk aktivitet! Vi lär barnen goda rörelsevanor, god teknik inom en mängd olika sporter. Vi lär barnen att springa på ett kvalitativt sätt. Vi lär barnen hur man simmar och räddar liv. De får lära sig hur man lyfter saker rätt, hur man tränar sina muskler och hur man värmer upp på bästa sätt. Vi inspirerar med nya aktiviteter som CrossFit och parkour men lär också ut polka och schottis. Barnen lär sig orientera. Vi lär dem hur man ska packa för att övernatta i skogen och ger dem tips och trix så de slipper frysa i sovsäcken. De gör upp eld. Vi lär dem hur man samarbetar och ställer upp för varandra. Vårt ämne är viktigt!

Mvh, Peter

Postat 2019-12-18 18:51 | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera
1 2 Nästa