Betraktelser från Hörvik
Igår var en fantastiskt fin dag och barnbarnet har varit på besök i ett par dagar. Det var badväder och vi gick ner till stranden. Vattnet var behagligt varmt för barnbarnet och hon var så glad för att få bada. Efter en stund kom ett par med en liten kille, något äldre än mitt barnbarn (Gloria).
De hade så mycket saker med sig ner till stranden och det var så klart föräldrarna som handlat och ombesörjt att dessa skulle med. En badboll som var så stor att han kunnat bo i den, håvar och spannar, en uppblåsbar vattenscoter, lika stor som de riktiga är. Han var dock inte så intresserad av alla dessa saker, scotern var han rädd för och vågade inte sitta på den trots att föräldrarna trugade på honom, mamman skrek att sätt dig på den så att jag kan ta ett foto. Kameran hade hon i högsta hugg men killen ville absolut inte sätta sig på den.
Gloria betraktade det hela och hon var glad som en speleman för att hon fick bada. Hon hittade en fjäder från en svan och den hade hon roligt med en bra stund.
Så visst är det så, vi behöver inte så många saker, det lilla är gott nog och ett barn nöjer sig med att upptäcka naturen.
Vi hann även med en liten tur med vikaren.
Tack och hej, leverpastej.
Ser att du har haft det bra de senaste dagarna, varit farmor...myst, badat och detta "i all enkelhet". Det är min melodi det ♥
Gloria med svanfjädern berättar fint om små barn och deras spontana upptäckarglädje.