På väg till ett varuhus

var jag häromveckan och inte vilket varuhus som helst, det ligger i Älmhult,  Ingvar Kamprad  startade

 sin verksamhet( Ingvar Kamprad Elmtaryd Agunnaryd)  där på 50 talet.

Jag har besökt det många gånger och vägen dit från Hörvik går genom  småbyar bla i den småländska skogen, det är ca 9 mil,  kommer på mig själv hur glest vi bor i detta avlånga land. Det finns endel övergivet längs denna väg.

Det knackade på dörren

Jag öpnnade och där stod en kvinna och hon sa:

- Hej det är Rauni.

Tog en liten stund innan jag kopplade att det var en av mina sk virtuella vänner som jag har här på FS.

Där stod jag i mitt nattlinne trots att klockan var allt annat än tidig morgon. Det blir gärna så när jag inte har någon tid att passa att jag skrotar omkring så där.

Jag rusade in och klädde mig i något anständigare och sen ut för att hälsa på mannen, vi fick en trevlig pratstund och hoppas verkligen att vi kan ses fler gånger. Vi pratade om bloggandet och vänner man får och hur skoj det är.

Påsken har varit fantastiskt fin och vädrets makter har varit med oss.

Kråkporträtt

Jag har egentligen inte tid med detta

Men ok, ställer väl upp då

Blir det bra så här eller kanske ser det lite löjligt ut med näbben full med mat?

Nu då? Bättre så här?

Fast nu har jag inte tid mer , har ett jobb att sköta

En kråka i Hörvik har full koll på mig, i alla fall när jag går ner till stranden och slänger lite gammalt bröd.

Kråkan hör till våra mest spridda häckfåglar och finns i hela landet. De fåglar som häckar i fjällbjörskogens övre del utnyttjar dessutom i stor utsträckning fjällhedarna för födosök, något som gör kråkan till den kanske mest anpassningsbara och vidspridda arten i den svenska fågelfaunan. Vanligtvis stannar den i landet året om, men norrlandskråkorna flyttar söderut under vintern och kan då söka sig till koninenten och England. Antalet häckande par av Kråkan uppskattas till 250.000 - 500.000.

Kråkan är enligt svensk folktro en av fågelvärldens mest intelligenta varelser: " Bryter hon benet av sig, spjälkar hon det själv med grässtrån." ( Liden, Medelpad). " Har hon löss, befriar hon sig från dessa genom att som räven lägga sig i vatten." (Sibbo, Sv Finland). Dessa påståenden är nog en smula överdrivna, men kråkan anses inte så bundna av instinktshandlingar som andra fåglar och lär sig därför snabbt nya saker. Man har t.ex. funnit att kråkor ibland vittjar fiskarnas saxar och ståndkrokar vintertid genom att dra upp revarna och äta betesfisken. Kråkan var i gamla tider ansedd som Odens fågel. Så småningom övergick den i folkmedvetandet mer och mer till att bli Hins fågel. Därmed följde att kråkan ansågs ha en del att göra med häxor och "kloka". Häxorna kunde uppträda i kråkgestalt och tysk folktro uppger, att när häxorna samlades hos fan, uppvaktades den onde av kråkor och själva kunde de ha umgänge med honom i kråkgestalt. När en trollkunnig människa dog, syntes kråkor vid dödslägret. Vid självmördares gravar såg man dem ofta samlade.

Text från Sveriges ornitologiska förening

Hejdå och Glad påsk till er alla!

Robot

Robotmjölkning var jag och tittade på och det är fantastiskt att det fungerar och att kossorna lär sig så snabbt. Johanna och Jörgen, hängivna bönder,  är de enda i vår kommun som har en mjölkningsrobot. För ett år sedan var de nära att ge upp som mjölkbönder. Men de valde att investera i en robot som kan sköta mjölkningen på de nästan 100 mjölkkor som de har. Priset på mjölken har dessutom ökat så framtiden ser ljusare ut nu än för ett år sedan.

Roboten hade endast varit i gång några dagar då jag var där och Johanna berättade att de varit slitsamma dagar med lite sömn och precis som med mycket annat är det lite inkörningsproblem i början, men hon berättade att under natten hade 33 kor varit inne och mjölkat.

När jag kom stod en ko i mjölkningbåset och blev mjölkad. Under tiden de står och mjölkas får de foder från en automat. När de går ut öpnnas en grind och nästa kan gå in.

 Så småningom innebär det att Johanna och Jörgen kan bli lite mer lediga, få lite mer tid till annat.  Det var roligt att se kossorna och de såg nöjda och glada ut .

Roboten tvättar spenarna rena och sen kopplar den slangarna som mjölkar kon och efter varje mjölkning tvättar den och spolar av slangarna.

Johanna får ibland hjälpa till och köra manuellt med maskinen erftersom roboten inte hittar spenarna på kossorna.

Datorn larmar om något inte stämmer tex att roboten inte kunnat koppla till varje spena och den talar även om i fall mjölken inte har de rätta värdena.

 Ett sk manöverrum där man har uppsikt över kossorna

En rulle som är populär, så skönt att bli kliad av den.

Här har vi linda 12 år och äldst av alla och det var så roligt att träffa henne igen.

 Här har vi Thora, hon är störst och hon blev föräldrarlös tidigt och har en speciell plats i Johannas hjärta.

Använde mitt fasta objektiv 35 mm och extern blixt

Det pågår ett krig uppe i vår skorsten

Kajor eller alikor som vi kallar dem här har försökt bygga bo i vår skorsten och under flera morgnar har de hållt ett fasligt liv. Vi hade ett nät där tidigare men den har blåst iväg. Idag satte vi dit ett nytt och rensade från alla kvistar de börjat bygga boet med och nu är det ännu mer liv och jag vet inte riktigt varför men de slåss och den övriga flocken på några hundra stycken sitter i ett träd en bit bort och hejar på. Så klart var det inte populärt att vi satte dit ett nytt nät.  Alikan har också visat en för fåglar ovanligt god förmåga till problemlösningar, läste jag, men det verkar som konfliktlösning inte är deras starkaste sida.

Kajan har lång historia som svensk häckfågel. Nämns i skrift redan på första halvan av 1400-talet. Från mitten av 1800-talet finns det uppgifter om att kajan förekom sällsynt i södra Skåne och på Öland. Även i Mellansverige var bestånden glesa.
Av allt att döma ökade kajan i antal kraftigt under senare delen av 1800-talet.
Antalet häckande par i Sverige är uppskattade till mellan 150.000 – 400.000 par.
Kajan har varit ett omtyckt försöksdjur för etologer och den har visat sig vara mycket läraktig och lättdresserad. Den har också visat en för fåglar ovanligt god förmåga till problemlösningar, till exempel vid komplicerade omvägsförsök.
Forskaren Konrad Lorentz, har undersökt de beteende som reglerar umgänget inom en kajkoloni, och han fann därvid så många intressanta och fasta normer att han ville betrakta kajkolonin som ett av de mest fulländade organiserade djursamhällen bland ryggradsdjuren.
Redan under försommaren kan man se stora kajflockar som flyger omkring i skymningen för att hitta ett övernattningsställe. Dessa flockar består ofta av yngre icke häckande fåglar. Kajan blir könsmogen först vid två års ålder.
Senare under sommaren växer dessa flockar till då de fylls på med vuxna individer och deras ungar.
I stort sett har de övervintrande kajorna i södra Sverige blivit allt fler, men de som flyttar beger sig ofta ner till Nordsjöländerna och Västeuropa. Dessa flyttare återkommer i februari eller mars.