My precious little hobby

To the glory of God

Efter ...

... bl.a. krogbilderna i förra inlägget så skulle jag ju visa soluppgångsbilder härifrån också sa jag. Så de kommer här några stycken. Sommartid ligger det alltid segelbåtar här lite varstans. Nu fanns det bara en här. Så den fick vara snäll och ställa upp som modell.

Postat 2020-10-22 14:44 | Läst 231 ggr. | Permalink | Kommentarer (7) | Kommentera

Ett naturreservat ...

... strax utanför Nyköping heter Stendörren. Jag har visat bilder därifrån förr. Nu var jag åter där i lördags och ville fånga morgonrodnaden. Men de bilderna visar jag i nästa blogg. Först lite annat vad som finns där. Tex ett Naturum där man kan få info om allt möjligt och se på utställningar:

Och så finns det några såna här hängbroar att glatt skumpa omkring på mellan öarna:

Och är det våtmarker så inte behöver man blöta ner sina fossingar utan då är det ordnat med såna här plankor:

Och självklart går Sörmlandsleden här också, markerad med uppiggande orange färg:

Och blir man törstig och vill ha en koskenkorvahutt innan man fortsätter sin färd kan man gå till krogen här:

Postat 2020-10-19 12:24 | Läst 303 ggr. | Permalink | Kommentarer (4) | Kommentera

Det tråkigaste av alla fototillbehör! 😖

Ja, det är nästan så man blir lite upprörd på det till och med. 😠  Och ändå tvingas man att använda sig av detta tillbehör ibland. Visst, man KAN i alla lägen strunta i det, men då blir det också sämre bildkvalite. Tex kan jag inte undvara det om jag ska fota i gryning el afton när det ännu är skumt och rätt mörkt och jag ska ta en landskapsbild och vill ha det skarpt över hela bilden och utan brus. Då behöver jag använda iso64. Bländare f/10. Ungefär så. Eller tex om jag vill fota natthimlen. Eller om jag vill ha den där silkesrena vatteneffekten från ett brusande hav. Osv. Så det finns inga alternativ ibland, vill jag ha en bild med kvalite då tvingas jag använda detta tillbehör. Så enkelt är det.

Jag talar förstås om det irriterande stativet! 😤

Jag ryser bara jag tänker på det. Först ska det otympliga redskapet släpas med. Sedan ska tre ben lösgöras med oändliga knäppanden som aldrig verkar ta slut. Sen ska man mixtrande få fast sin kamera på det. Sen ska det skruvas och bändas. Och sen måste man hela tiden se till så man inte sparkar omkull eländet. Och sen efter nån sekund när bilden är tagen, så börjar den hemska proceduren igen fast i omvänd ordning. Vilken plåga! Det är nästan så att det tar död på själva glädjen i denna hobby.

Jag brukar ofta titta på youtube-videos av professionella landskaps/natur fotografer. Det är ur en aspekt en sorglig upplevelse. För utan undantag använder alla stativ. Och inte bara när det är skumt och mörkt, utan även när det är ljust! Varför?? Dom trippar glada omkring där med sina väldiga stativ, till synes opåverkade av stativets mörka närvaro, och utan minsta bittra min håller de sen på och mixtrar med det i flera minuter, och man undrar hur dessa människor egentligen är funtade. Gillar dom faktiskt det där?

Hur som helst, mitt råd är till alla nybörjare som eventuellt läser detta: Skaffa dig ett BRA stativ! Räkna med flera tusen kronor. Minst. För köper du ett simpelt stativ så kommer du att ångra dig framöver. Ett bra stativ kommer dessutom att vara med dig många år, flera kameror kommer du att avverka, men ett bra stativ kan du ha mycket mycket länge. Är du en seriös hobbyfotograf då är - suck - stativet det viktigaste tillbehöret. Trots allt.

Det är ett nödvändigt ont! 

(Bilderna tagna med glädje 😀 UTAN stativ.)

Postat 2020-07-24 11:02 | Läst 472 ggr. | Permalink | Kommentarer (4) | Kommentera

Nikon Z7 + Nikon 24-70 f/4

Ja, det blev alltså den till slut. Kanske jag ska berätta lite kort varför. Ty förutom ett visst allmänintresse i en fotosajt till varför man väljer en viss kamera, så kan det ju också vara av särskilt intresse för den som kanske står i valet och kvalet inför nytt köp. Så här lite kort om mitt subjektiva val:

Jag kom att förstå mer och mer att den jag hade, Fujifilm X100F, var en utpräglad gatufotokamera. Och så marknadsfördes den också ofta. Jag kände mig faktiskt lite naiv till slut att just jag använde en sådan. Jag borde ha förstått bättre. Inte för att den var direkt dålig som naturfotokamera, men den var liksom inte riktigt tänkt för det, och det förstod jag mer allteftersom tiden gick.

Efter att ha läst många reviews och sett på många videos så kom jag till slut fram till att Nikon Z7 nog var en lämplig kamera för mig.

Så hur kom jag fram till det? Jo, denna gång ville jag lite mer försöka förstå vilken kamera som skulle vara lämplig för en fototypsmänniska som jag.

De helt nya mirrorless (spegellösa) kamerorna från Nikon fångade genast mitt intresse. Ja, Z6 hamnade snabbt högst upp på listan. Där fanns också Sony A7iii och Sony A7Riii. Alla fullformat. Lite längre ner på listan fanns Z7. Det här var inga klumpiga och tunga grejer, utan rätt lätta och smidiga. Jag läste och läste. Tittade och tittade. Och jämförde.

Nu var ju fullformat iofs inget jag haft tidigare, så det kvarstod nog som ett frågetecken under hela resan. Men jag visste att fullformat normalt brukar innebära bra dynamiskt omfång och det passar bra för den typ av foto jag mest ägnar mig åt. 

Och är det mest natur och landskap då är det också bra med rätt många megapixlar. Iaf om man nån gång tänker ha en utställning och printa i större format.

Och lika viktigt som kamerahuset är rätt objektiv. Jag ville inte falla i fällan att ha ett bra hus men ett mediokert objektiv. Så det gällde nu verkligen att vara en god äktenskapsmäklare och försöka gifta ihop rätt partners.

Nikon Z6 framstod mer och mer som vinnare, den låg länge etta. Men strax bakom lurade även Sonygrejerna. De lockade på mig hela tiden.

Hur som helst, när månaderna gick började Z7 klättra alltmer på listan. Och vad gjorde till slut att Z6 förlorade sin tätposition? Mest var det nog att den har bara hälften så många pixlar som Z7. Och dessutom har den ett lågpassfilter. Jag förstod till slut att Z6 nog mera var ”lagomkameran” för den seriöse hobbyfotografen med högra krav. Dessutom är den gjord inte bara för stillbildsfotografen, utan lika mycket för filmaren. Z7 däremot är mer avsedd för just stillbildsfotografen.

Och jag är inte en filmare. Och nån lagomkamera var nog inte vad jag behövde. Utan en lite mer specialiserad. Jag är främst natur/landskapsfotograf, och Z7 har hela 45 MP och inget lågpassfilter. Egentligen som gjord för sådana som jag.

Med denna insikt i bagaget föll även Sony A7iii till slut bort. Kvar fanns dock Sony A7Riii och viskade frestande i mitt öra.

Och den kampen blev rätt jämn ända in på raksträckan. Det som fällde avgörande mellan dem var delvis en känsla. Jag har nämligen alltid, redan då jag var barn, haft en känsla för just Nikon. Jag har haft många märken, men aldrig just det märke jag egentligen alltid tyckt vara bäst. Den som liksom fanns där på piedestalen och tittade ner lite på de andra. Så jag tänkte - nu eller aldrig.

Dessutom fick jag intrycket att Sonykameran lite mer var en action-kamera med sin snabba och säkra AF. Skulle jag vara tex sportfotare då skulle jag tro att A7RIII (el nån annan Sony) hade hamnat i topp. Men sen verkade också Sonys menysystem vara lite väl invecklat, och sånt gillar inte jag.

Men jag fastnade också för Z-seriens objektiv. De verkade samtliga hålla en hög kvalite. Och den som kallas ”kit”, dvs 24-70 f/4, är inte, enligt vad jag läst och sett något typiskt mediokert kit-objektiv. Det är flera steg bättre än så. Och efter att ha kollat upp detta själv nu, så kan jag nog delvis hålla med.

Ja, det här var en liten förklaring till varför det blev som det blev. I bloggar framöver kommer jag att skriva om den fortsatta resan med min nya precious. Blev det som jag hade tänkt och hoppats? Och lite tester med bilder och sånt blir det förstås också. 

Nikon Z7 + 24-70 f/4. 47mm, f/10, 1/200, iso 64. Mina bilder laddas normalt, som här, upp i 1800 px på långsidan.

Postat 2020-06-26 10:27 | Läst 681 ggr. | Permalink | Kommentarer (12) | Kommentera

Novemberstämning

Jag hann bara med några minuter här, men bättre lite än inget.

Och så träffa jag på Tripp, Trapp och Trull också. Fångade dem från bilen med min vidvinkel (35mm):

Fotoplats: skilja.blogg.ohörbar

Postat 2019-11-27 16:51 | Läst 755 ggr. | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera
1 2 3 ... 4 Nästa