To the glory of God

VARFÖR JAG FOTAR? Nu är det min tur att berätta.

Då och då brukar fotografer både här på Fotosidan och på andra håll försöka förklara VARFÖR de fotar. Ofta lite ansträngt som det verkar. Det är som om man försöker förstå sitt intresse. Det är liksom lite konstigt det hela. Man begriper inte riktigt varför man håller på. 

Nyligen var det en bloggare här på fotosidan som skrev om detta och han använde ord som ”lusten”, ”roligt” ”glädjen” när han beskrev det som drev honom att fota. Och det skulle jag tro är den vanligaste förklaringen man har för sitt hobbyfotande.

Nu har turen kommit till mig. Nu känner jag att det är dags att berätta varför jag fotar.

Jag började fota när jag var i 14-15 års åldern. Andra höll på med fotboll och tyckte det var kul. Andra meka med moppar. Andra spela nåt instrument. Jag fotade. För att det var kul.

Men när jag var 17 år inträffade något helt omvälvande i mitt liv. Jag gav mitt liv i Guds händer. Jag blev troende på Jesus Kristus. Vad innebar då det för mitt fotande? Jo, det blev en rätt dramatisk skillnad. På ett inre plan. Fast det är egentligen omöjligt att sätta på pränt vad det var som hände. Men ändå, när jag efter att jag blev troende gick ut med kameran i naturen så var det som om ett grått filter för mina ögon hade försvunnit. Jag såg på allting med nya klara ögon. Hur då? Jo, jag upptäckte nu Skaparens avtryck i allt. I grässtrået, i nyckelpigan, i svanen, i träden, i havet - överallt! Inom mig sa det bara - wow! Och jag tittade mig storögt omkring med ögon utan filter. Man skulle också rättvist kunna beskriva det som att innan min tro såg jag allt i svartvitt, efter min tro såg jag allt i färg.

Förut hade det bara varit ”kul” att fota. Nu blev det något mycket mer. Jag blev medveten om Guds närvaro i hela processen av att fota.

Sedan gick det ett antal år och jag läste både Bibeln och teologi. Och med det så hittade jag också det intellektuella teologiska svaret på min rubriks fråga varför jag fotar. Jag upptäckte två saker:

1. Bibeln förklarar att Gud är alltings Skapare. Gud är en ständigt skapande Gud. Att betrakta allt som finns till är med andra ord att blicka in i Guds skaparfantasi.

2. Och för det andra, Bibeln förklarar att vi människor är skapade ”till Guds avbild”.

Aha … då gick det upp ett ljus för mig. Med de här två verkligheterna presenterade sida vid sida så klarnade allt. Då förstod jag helt och fullt VARFÖR jag fotar. Det är nämligen en skapande process, både när jag fotar och när jag redigerar, och den processen sker ytterst sett för att jag är skapad till Guds avbild. Jag reflekterar alltså något av Skaparens väsen när jag själv skapar.

Vi människor gillar alltså att skapa. En del gillar att skapa musik. En del gillar att skriva böcker. En del gillar att måla tavlor. En del gillar att sjunga. Osv, osv. Vi tycker om skapande processer för att vi är skapade till Guds avbild. Svårare är det inte. Guds kraft och vilja och kärlek till skapandet är alltså inprogrammerat i oss människor redan från begynnelsen.

Och det här gäller förstås också alla som är ateister/agnostiker. Ett problem för dem är att de aldrig tillfredsställande kommer att kunna varken förstå eller förklara VARFÖR de fotar. De kommer bara halvvägs. Det brukar stanna vid att det är roligt. Där tar det stopp. För de kan aldrig svara på den naturliga följdfrågan; VARFÖR är det roligt och lustfyllt? Evolutionism/darwinism kan inte ge något tillfredsställande svar på det. Men det kan alltså Bibeln. Den ger ett enkelt, tydligt och lättbegripligt svar på det, och därför blir mitt svar på rubrikens fråga:

Jag fotar för att det är roligt, och det är roligt för att jag är skapad till Guds avbild.

Prisad vare Gud!

Selfie vid Österlen

Inlagt 2019-10-27 12:36 | Läst 970 ggr. | Permalink
Bilden är vidunderlig Ragnar! Bland det bästa jag har sett i den vägen.
Även texten är vidunderlig - men jag säger ingenting. Varför störa någon som är så glad och förtröstansfull? Fortsätt bara... :-)
syntax 2019-10-27 23:05
En sak till förresten. Det har ju nyligen varit på tapeten att alla bilder redan är tagna. Uppenbarligen inte - jag har aldrig sett en bild som liknar denna.
Svar från light 2019-10-28 08:35
Och jag som var mentalt förberedd på att få en rejäl, gammaldags hurring från dig Peter. Och så får jag detta istället! Livet är fullt av överraskningar. Mycken tack för de goda orden! Högt uppskattat!
Helt underbar bild Ragnar, en av de bästa jag sett på mycket länge och jag menar inte bara (?) från dig. Och en inspirerad text, precis som Peter säger, no more comments! Många hälsningar/ Björn T
Svar från light 2019-10-28 08:28
Det var kul och uppmuntrande att få höra, stort Tack!
Hej Ragnar - meget smukt foto med en suveræn komposition og ide.
Mvh. Erik.
PS: Ellers ingen kommentarer.
Svar från light 2019-10-28 08:27
Tack Erik för god kommentar!
Bloggtexten är förstås provocerande, dock av en karaktär som egentligen inte bjuder in till kommentarer eller debatt, vilket vi också ser här. Men den teologiska aspekten på fotograferande är naturligtvis lika intressant som andra vinklar. Tvekade innan jag svarar här, vill inte ge mig in i någon religions- eller trosuppfattningsdiskussion, men vill i alla fall kommentera.
Ragnar skriver: ”Och det här gäller förstås också alla som är ateister/agnostiker. Ett problem för dem är att de aldrig tillfredsställande kommer att kunna varken förstå eller förklara VARFÖR de fotar. De kommer bara halvvägs. Det brukar stanna vid att det är roligt. Där tar det stopp. För de kan aldrig svara på den naturliga följdfrågan; VARFÖR är det roligt och lustfyllt? Evolutionism/darwinism kan inte ge något tillfredsställande svar på det. Men det kan alltså Bibeln. Den ger ett enkelt, tydligt och lättbegripligt svar på det…”
Stora och starka ord Ragnar, som i ett slag mer eller mindre underkänner och sopar undan benen på det ”vi andra” håller på med. Men förstås skönt att ha allt färdigt, att äntligen veta, att ha allt klart för sig, hur det hänger ihop och så. Allt blir enklare då, man slipper tänka längre, man behöver inte längre undra eller fundera eller ställa frågor – svaren är ju redan givna. Och det är naturligtvis OK, var och en får tycka och känna som den vill – det är liksom fundamentet i vår värld.
Men jag föredrar att behålla ovissheten och frågetecknen. Så länge svaren inte är självklara eller redan givna finns det fortfarande hopp och utrymme för utveckling, att göra annorlunda. Att kunna göra nytt och nå längre. Jag vill nog ha frågan ”varför” kvar, och samtidigt känna mig trygg med det jag håller på med det jag gör i mitt liv, innefattande fotografering.
Fin bild!
//GöranR
Svar från light 2019-10-28 12:22
Tack för lite konstruktiv kritik! Jag är fullt medveten om att min text kan uppfattas provocerande, och särskilt det stycke du citerar. Men provokation är inget medvetet från min sida.

Jag har egentligen bara en sak att anmärka på. Du skriver att jag "underkänner och sopar undan benen" på det som ni andra håller på med.

Det gör jag inte. Tvärtom. Vi som fotar, troende såväl som icke-troende, delar i mångt och mycket samma upplevelse och känsla. Det är lustfyllt. Det är roligt. Osv. En sak som skiljer, enligt min mening, är att jag som troende inte så mycket behöver fundera över detta "varför" jag upplever som jag gör. Och denna skillnad bekräftar och bejakar du ju själv i din text. Vi är med andra ord mer eniga än vad din text här och var ger sken av. Så låt oss glädjas tillsammans över vår gemensamma hobby!