När får man en bild?

Övningskörning med dottern, kamran ligger i knät denna gång mitt lite smidigare objektiv en 70-300 bl4,5-5,6 VR inte värdens bästa objektiv men smidigt. Skuter några bilder över en hästhage med mågra balonger i fjärran. Men himlen blir ju bra i alla fall

Vi åker i djurrika områden och då dyker ett gäng dovhjort upp på högersidan av bilen, jag ber henne stanna och vi skickar ner rutan, men djuren är för nära, de blir störda och värre det är för mycket gräs och annan jox mellan mig och viltet.

Oki tillbaka hemåt bär det av i alla fall men då skriker dottern till det är två grävlingar på väg över gatan.

Felet dena gång är mera mitt jag har kvar kamran (eller snarare objektivet, men ratten är ju numera på kamran) på bl 11 så tiden blir naturligtvis för lång.

Vart lutar då detta resonemang, jo att med flera fototillfällen ökar möjligheterna att få bilder, man måste ju dock ha grejorna i ordning för när tillfållet dyker upp finns det sällan tid för krångel.

Och hadde jag inte haft kamran i knät hadde jag ju inte ens lärt mig något

Men övningskörningen blev ju kul i alla fall och vi fick lite rutin båda två.
I morgon bär det av till småland få se om det kan bli lite bilder på Älg och ev vildsvin

 Micke

Svalor på en tråd

Dottern hadde övningskört även denna förmidag men idag hadde vi startat i backar, vänt och backat i villakvarteren och efter att jag lämnat henne utanför sommarjobbet styrde jag mot Elfvik Jag skulle ta ett varv för att försöka hitta ett bra ställe att sätta upp gömsle för dovhjorten.

När jag promenerade utefter en hästhage så fick jag syn på en rad svalor på en tråd, en vanlig syn i min ungdom men nu allt ovaanligare i tackt med att el och telefonledningar grävs ner.

Ja gott om mat har nog svalorna och även tovsvippan som jag har sätt och hört några mornar redan och dess ungar i dag såg jag dock endast en vuxen fågel, hörde dock några ungar.

När Tofsvipan flyger påminer den mycket om en rovfågel, dock väldigt liten sådan.

Så lunkade jag vidare in i hagen, som delvis varit gamal tomtmark för att se ut ett lämplikt ställe för gömsle (enklast möjliga kamonät för att inte göra någon som helst skada.

Men bäst som jag går där börjar det knakaj hjorten hadde hunit dit före mig en grupp hind med killinga upptäckte naturligtvis mig först. Det visade att jag inte tänkte helt fel men det var ju inte min meninnnng att skräma dem. Får vänta några dagar så skall jag nog hitta en platts för gömsle.

Micke