Söndagmorgon 20/6 2010

Söndagmorgon på Elfvik är den appsolut bästa tiden för djurfotografering, stadens ljud gör sig inte påminda lika tidigt, hundägarna tar sovmorgon, risken för en joggare är mindre, dvs man är mindre störd, duren är mindre störda och jag får mer tid med mer ljus.

Denna morgon var dessutom en super fin morgon sol, aningen morgondimma i gläntorn, finaste sommarblommona på ängarna

Nu kommer jag in bå mitt första stickspår kommer bli många, varför måste man bara fotografera en sak, när jag är ute och skall fota sjur, brukar det bli djur, ser jag inga så kan det hända att jag går över till blommor eller landskap men oftast inte, är jag ute efter landskap har jag fel grejor på kamran för djur och öär det blomor på tapeten ja en och annan skalbagge kan ju hmna på plåtarna. Men nu var det djur och några bilder på den fantastiska morgonen har jag inte med, inte utan djur i alla fall ;)

Bock vid Elviks gård, mitt i maten. Ni som läste mitt förra inlägg ser här problemet med staket och andra ellement från civilisationen.

Förtsätter på det temat lite längre upp står några hjortar invid en ridpadock och lagrade balar här finns det nog en del gott att äta?

Ja som sagt förra gången sådana bilder kan ju inte användas om vilda djur, avslutar med en sista bild från samma tillfälle men traditionell med smygkänsla

Vilken bild är bäst? Gärna synpunkter många varkar läsa bloggen men kommentarena är få!

Sen avslutade jag på att stöta på en råget med kidd men det är en annan historia

Får jag höra er åsikt om hur jag skall fotografera vilda djur!

/Micke

Dags att skriva ett nytt inlägg, eller Räven överraskar fotografen

Tisdag fm och ledig dag efter en arbetshelg och jag har bestämt mig för att äntligen skriva ett inlgg, var länge sen sist och jag har börjat flera gånger var häromdagen i stort sätt klar men Firefox bombade och allt blev förstört, så jag gick till jobbet utan att ha skrivit något inlägg. Vist jag vet man skall inte lita på en webbläsare, men endå. Men denna gång sparar jag gång på gång. Idag skriver jag inte om någon speciell fototillfälle utan om Lidingös rävar, räven som varit skogarna och de öpna märkenas djur flyttade till städerna på 1940-1950 talet, även om dessa rävar bor i stadsnära grönområden, men de är vana med mäniskor, men har trotts detta integretet.

Rävhona vid Hustegaholm

Lidingö har en ganska stor rävstam men kan se dem runt flerfamiljshus och villor men även i de naturområden som finns dessa bilder är tagna i Långängen-Elfviks naturresavat eller dess angränsande områden.

Räven är ett djur som vi har ganska blandade känsler för den är klok, vacker, men även ett skadedjur som tar både vilt och tamkaniner, höns och katter. Även som spridare av rävskabb som kan drabba hundar och i enstaka fall människor.

Rävhonan ovan passerade mig med sina två ungar i en tidig gryning hon stannade upp lät sina två ungar komma vidare medans hon kollade in mig och sen drog hon vidare, jag valde den bild med lite rörelse oskärpa för att visa hennes rörelse men även den tidiga morgonen.

Nyfiken rävungen i Hustegaholmsreviret, på Lidingöloppets startfält.

Jag följde rävungen under en ganska lång stund då den jagad sork

Jacktbetenden är fasinerade att få iakta därimot är det fruktansvärt frustreranden att nästan få en drömbild, men bara nästan, blicken åt fel håll, avståndet var för långt och skärpan är kache inte 100% men nästa gång sitter bilden där!

Åtminstone jag tycker att jag måste uppleva en sak några gånger för att få ricktigt bra bild av det, så nästa gång som räven hoppar på sitt byte sitter bilden!

Andra delen av ovan nämda resavat har åtminstone två revir som jag känner till och tagit bilder på räv i och Hustegaholmsräven har varit vädigt hårt skabbdrabade vet att det sköts räv där förra året, men tyvär är inte räven skabbfri även om den ser välmåene ut, måste vara en fruktansvärd sjukdom.

Visst är det fruktansvärt att se skabbfälten, man ricktigt käner hur det måste klia! Hustegahol Maj 1010

Ute på Elviks udde går det räv och vi har inte lyckats lokalisera lya men väldig fin utan synlig skabb

Här går det ofta dovvilt och det kan ju vara spännande om man är räv, det kan ju finnas något av intresse!

Jag återkommer till det igen men detta var ett sådant tillfälle där jag blev andäcktig, fotograferade, men missade att zooma så bilderna är tagna med 200mm och beskurna helt i onödan men jag fick bevittna ett spänande ögonblick och nästa gång jag ser något liknande kanche jag kan vara med och fotografera fullt ur

När räven hadde paserat flocken, som naturligtvis var mycket tuffare en räven upptäckte räven mig och blev överreskad av fotograf och ganska förvånad

Bakom min rygg

Var en fin morgon och åkte ut en sväng.

Åkte igenom viltmärkena, såg några rådljur men fel ljus fel bekgrund för långt bort osv, åkte ner till en favoritbrygga tog mitt kaffe och bara njöt av solupgången och lite sjöfågel på håll.

Började backa ut bilen ser en rörelse, och där är de tre dovhjortar (hindar) hadde kommit fram precis bakom mig, jag backar lite försigtig de retunerar lite lungt och jag tar fram kamran, blir i alla fall några rutor. Och en kul histora, sensmoralen är väll att altid vara berädd på en bild.

När får man en bild?

Övningskörning med dottern, kamran ligger i knät denna gång mitt lite smidigare objektiv en 70-300 bl4,5-5,6 VR inte värdens bästa objektiv men smidigt. Skuter några bilder över en hästhage med mågra balonger i fjärran. Men himlen blir ju bra i alla fall

Vi åker i djurrika områden och då dyker ett gäng dovhjort upp på högersidan av bilen, jag ber henne stanna och vi skickar ner rutan, men djuren är för nära, de blir störda och värre det är för mycket gräs och annan jox mellan mig och viltet.

Oki tillbaka hemåt bär det av i alla fall men då skriker dottern till det är två grävlingar på väg över gatan.

Felet dena gång är mera mitt jag har kvar kamran (eller snarare objektivet, men ratten är ju numera på kamran) på bl 11 så tiden blir naturligtvis för lång.

Vart lutar då detta resonemang, jo att med flera fototillfällen ökar möjligheterna att få bilder, man måste ju dock ha grejorna i ordning för när tillfållet dyker upp finns det sällan tid för krångel.

Och hadde jag inte haft kamran i knät hadde jag ju inte ens lärt mig något

Men övningskörningen blev ju kul i alla fall och vi fick lite rutin båda två.
I morgon bär det av till småland få se om det kan bli lite bilder på Älg och ev vildsvin

 Micke

Svalor på en tråd

Dottern hadde övningskört även denna förmidag men idag hadde vi startat i backar, vänt och backat i villakvarteren och efter att jag lämnat henne utanför sommarjobbet styrde jag mot Elfvik Jag skulle ta ett varv för att försöka hitta ett bra ställe att sätta upp gömsle för dovhjorten.

När jag promenerade utefter en hästhage så fick jag syn på en rad svalor på en tråd, en vanlig syn i min ungdom men nu allt ovaanligare i tackt med att el och telefonledningar grävs ner.

Ja gott om mat har nog svalorna och även tovsvippan som jag har sätt och hört några mornar redan och dess ungar i dag såg jag dock endast en vuxen fågel, hörde dock några ungar.

När Tofsvipan flyger påminer den mycket om en rovfågel, dock väldigt liten sådan.

Så lunkade jag vidare in i hagen, som delvis varit gamal tomtmark för att se ut ett lämplikt ställe för gömsle (enklast möjliga kamonät för att inte göra någon som helst skada.

Men bäst som jag går där börjar det knakaj hjorten hadde hunit dit före mig en grupp hind med killinga upptäckte naturligtvis mig först. Det visade att jag inte tänkte helt fel men det var ju inte min meninnnng att skräma dem. Får vänta några dagar så skall jag nog hitta en platts för gömsle.

Micke