Höstbestyr och förberedelser för vintern
I Helgen har det varit underbart höstväder, man har njutit av att vara ute och dona & greja. Gräset klipptes för sista ggn iår och utemöblerna städades undan. I år tänkte vi dessutom vara ordentligt förberedd på den första snön så att vi inte står där i kyla och snörusk i panik för att vi inte fixat traktorn, så har det varit tidigare vintrar och man blir lika irriterad varje gång.
Vi skottar, iaf hittils, med snöblad monterat på lastaren. Det är smidigare än att använda snöskopa eftersom traktorn inte bli lika framtung och därmed slirar mer. MEN, problemet med detta är att det blir tungt att skjuta snön framför och är det mkt snö så får man köra på sidan med snön och sedan ta om innan man kan fortsätta. Detta går ju bra på platta backen, men är det mer ojämt underlag och backigt, då blir det lite krångligare.
När vi gjorde den nya vägen ner till studion så hade vi en lite konflikt här hemma. Jag är tokig i syréner (vilket INTE maken är) och precis där den nya vägen skulle dras stod det ett vackert syrénträd. Visserligen "bara" en bondsyrén, men likväl vacker. Maken ville att vi skulle såga ned trädet så att vägen blev rak och fin, men jag la i backen genast. Trädet skulle INTE sågas ned!!
Såå....efter en kort (men het) diskussion så fick maken ge med sig och sålunda drogs vägen RUNT trädet. Detta innebar då att vägen inte bara blev begåvad med en sväng, utan dessutom en backig sväng. Alla som skottat snö med traktor kan nog föreställa sig vilka problem som kan uppstå då :) För att dessutom krångla till det ytterligare så finns ett plank som avgränsar grannens mark från vår, bara en halvmeter från vägen mitt i svängen. Det är alltså ganska tajt i svängarna :)
Eftersom det var jag som envisades med att ha kvar trädet så har jag även fått svälja en del okvädesord från min äkta hälft när det varit hans tur att skotta. Men efter en mindre lyckad omgång skottning, som slutade med att vi fick ringa efter en annan traktor som drog upp vår ur diket så blev det så att skulle vägen skottas, ja då fick jag banne mig skotta själv :)
I år tänkte vi dock försöka med en annan variant av snöskottning, med snöslunga. När vi köpte traktorn fick vi med ett monster till slunga. Denna har vi dock aldrig använt (fråga mig inte varför, för jag vet inte), men iår skall vi banne mig testa. Men det blir till att hålla ungar och hundar inomhus, för otäckare maskin har jag sällan skådat. Funkar den bara en bråkdel så bra som den ser otäck ut, ja då skottar till och med maken vägen till studion...å jag kan glädjas i lugn och ro åt mitt syrénträd :)
Så sedan dess beskär vi själva på vårt sätt.
Lycka till med slungan!
Jag gav mej INTE gällande att spara syrenen! Jag var helt bestämd med att ta bort det fula eländet, men till saken hör att vid tillfället hade lejt en entreprenör som var hos och konturerade den nya vägen ner till studion.
Så jag trampade ut till honom och förklarade att nån syren ska vi banne mej inte ha kvar och att "man kan för böveln inte planera en väg utifrån en syren-buske?!?".
Bosse (som entreprenörer heter) småflinade och sa "Jo, det kan man. Nu gör vi som Catherine har sagt...".
Han hade visst respekt för min syrenkramande hustru han...
Tsss.... entreprenörer...
Hoppas snöslungan funkar =)
Du sklulle ha viskat i mitt öra så hade jag flyttat på busken åt dig ;)
Jag har själv slunga, men en betydligt mindre sak.
Jag har läst större delen av bloggen och den är full av både humor och värme. BRA!
Kram, Robban