...om konsten att bygga en tröskel...

Årets bröllop, så var det klart

Jag tycker inte om att plåta bröllop, undviker det gärna om jag kan. Men ca ett bröllop om året har det blivit för mig ändå, och då har det varit bekanta som gift sig. Så var det även denna gång, mor & far till en av sonens bästa vänner slog till och ingick det äkta ståndet och brudgummen frågade mig om jag ville plåta dem. Hade jag haft sinnesnärvaro så hade jag nog tackat nej, men brudgummen är lantbrukare och således väldigt mogonpigg, vilket jag INTE är. Så när han ringde och väckte mig tidigt en morgon och lade fram sin frågeställan på detta vis: "Anna & jag gifter oss den 11 augusti.  vi behöver en fotograf och du är ju ledig?" ...det kunde ju bara sluta på ett sätt, den mkt yrvakne fotografen svarade ju givetvis "ja...." och brudgummen kontrade med ett "finemang, då säger vi så. Vi höres mer om detaljerna senare, nu skall jag ut till djuren. Hej märe!"........å där låg jag å försökte vakna till lagomt för att förstå vad som just hänt..

 Aja, bara att bita ihop och göra det bästa av situationen. Min älskade make ställde upp som assistent, vilken han klarade med bravur, jag hade ALDRIG klarat mig utan honom. Så tillsammans utgjorde vi ett bra team som lyckades får till ett gäng bilder av godkänd kvalité :)

Som vanligt när man skall plåta bröllop så är det ju vissa faktorer som kan ställa till det; tidspress & väderleken. I vårt fall båda delarna :( Brudparet kom till platsen för fotograferingen försenad nästan en timme och regnet hängde i luften från en mkt hotfull blygrå himmel. Förutsättningarna för fotograferingen var alltså redan  ansträngda. Och för att krångla till det ytterligare så blåste det snålblåst och paret ville ha bilder på sina två pojkar när de blåste såpbubblor...jisses, det var inte utan att jag blev kallsvettig, stressade brudpar, irriterade barn, snålblåst och tidspress....

 Vi försökte iaf jobba på så snabbt som möjligt för att hinna med lite bra bilder innan barnen tröttnade fullständigt, för vi skulle dessutom hinna med att byta plats för fotograferingen, vilket ytterligare utökade tidspressen. Jag måste dock ge kredit till brudparet som trots alla dessa pressande faktorer tog det mkt lugnt och gjorde exakt som jag bad dem om utan att så mkt som en enda gång protestera eller ifrågasätta ngt. Detta lugn smittade av sig på barnen också, så efter några minuter så gick det lite lättare och det gick till och med att locka fram ett å annat busigt leende :)

Solen lyste ju som sagt med sin frånvaro, inte ens så påss mkt ljus fanns det så att det gick att fånga upp det i en reflexskärm, det ni..det är verkligen obefintligt ljus :(  Mitt enda alternativ var då blixt och jag hade packat med mig ett par studioblixtar samt en av mina större softboxar. Med hjälp av dessa försökte jag simulera solljus, och faktiskt gick det rätt ok. Visst hade det varit ännu bättre om man fått med lite blå himmel på ngn bild också, men nu var detta en omöjlighet och jag fick istället försöka komponera bilderna på ett sätt som gjorde att man inte saknade himlen...för att fylla upp bildyta med en blygrå himmel såg jag inte som ett alternativ. 

 Sammanfattningsvis så måste jag säga att jag är rätt nöjd med bilderna och nu håller jag tummarna för att brudparet skall bli det också, annat vore fruktansvärt trist och pinsamt :)

Så här blev några av bilderna iaf:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Så....nu har jag klarat av mitt årliga bröllop, tills nästa år flyttar jag telefonen till Mattias sida sängen :)

 

 

Postat 2007-08-12 05:28 | Läst 1100 ggr. | Permalink | Kommentarer (12) | Kommentera

Finfrämmman i byn :)

Jag har haft besök!

 Fint besök också minsann :)

Marie & Hans kom upp hela vägen från Värmland och tillbringade några dagar här hos oss i Gnarp. Det var underbart att äntligen få chans att träffa dem efter så lång vänskap genom mail, msn och telefon (i sanningens nsmn inte såå mk telefon då, jag gillar inte telefoner :P)

Vi möttes upp i Gävle på måndagen och tillbringade dagen på Furuvik till barnens stora glädje (Hans har en liten kille som är ett halvår yngre än min femåring). Visst var ungarna lite blyga för varandra först, men det gick över ganska så snart :)

Efter en lång och trevlig dag med karuseller, djur och god mat så styrde vi således hem mot hälsingland och Gnarp. Hans & Marie installerades i lillstugan: 

Och sedan började springet på pojkarna, fram & tebax sprang de mellen lillstugan och vårt hus, jisses vad får de all energi ifrån?! :)

 

Underbara dagar var det, även om vädret inte visade sig från den allra bästa sidan så hade vi det mysigt ändå och pojkarna lekte jättefint ihop. Vi var ner till studion och lekte lite med ljussättning också, Hans & Marie ville testa på lite studioplåtning, och de fick de så gärna. Jag fick chansen att ta en bild på dem två tillsammans också, de är så fina ihop tycker jag:

 

 

NU kommer jag få grymme med gräl för att jag laddade upp bilden här, men det är det värt :) 

 

Fler bilder blev det, men dem är analoga och jag har inte hunnit med att framkalla ännu...men snart så :) 

Postat 2007-08-07 06:48 | Läst 921 ggr. | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera