Kattuggla

Högt upp och svår att upptäcka sitter kattugglan. Fast om det står flera andra i skogen och tittar rakt upp, kan man upptäcka den även med otränade ögon.  den var ganska slö och sneglade trött på de som stirrade upp bland träden. 

Inte så långt från den första kattugglan satt den andra. 

På med telekonverter 2ggr på mitt 300 mm  (för er med andra format blir det 1200mm) för att få några närbilder. Mycket grenar ivägen var det. Manuell fokus fungerade bäst och var inte så svårt. Stängde av stabiliseringen för att kolla hur det skulle vara utan. Inte alls bra, tur att det finns bra teknik. 

Stannade inte så länge, den får vara ifred. Någon dag senare möttes jag av att den ena av ugglorna var död. Det fanns spår på marken av plockade fjädrar. Troligen har den blivit ett byte för en större fågel.  En del av livet, men lika sorgligt ändå. Jag intallar mig att så länge den inte blivit dödad av en människa eller människors handlingar är det ok. 

Ha det gott.

Fåglar och natur i svart och vitt.

Jag har ägnat mig en del åt att fotografera helt i svart och vitt. Med helt menar jag att jag även ställer in kameran på svart och vitt och gör de flesta inställningar direkt i kameran. Jag fotar då fortfarande bara i raw och väljer vid import i LR att använda kamerans profil (kamerainställningar) Det fungerar bra och jag behöver bara göra några justeringar på bilderna i LR.  Vid fågelfotografering hinner man inte med att justera skuggor mm i kameran, då kanske det blir lite mer justeringar i LR. Det är tycker jag lite roligare att göra de flesta inställningar i kameran och att få med dom i rawfilen över till LR.

En svampbild från i höstas passar också bra utan färger. 

Storskarv i centrala Göteborg vid slussarna nedanför posthotellet. 

En fördel med rawfiler är att det är lätt att få tillbaks färgerna. 

Ha det gott.

Ett möte i skogen.

Nyfiket satte sig ekorren framför objektivet och tittade in på mig. Tog en bild och la kameran åtsidan för att se vad ekorren ville. Kanske ville hon, (jag bara antar att det är en hon) ha lite godsaker, tänkte jag. 

Sträckte mig mot ryggsäcken, där jag har en liten platslåda med olika nötter och fröer. Ekorren försvann direkt upp i ett träd bakom mig. Där satt hon och gjorde smattrande läten. Tydligen blev hon rädd för min hastiga rörelse. Jag tog några frön och la dom framför mig på marken. 

Hon satt kvar i trädet, istället kom det småfåglar och tog för sig. 

Ett prasslande  bland träden en bit bort fick min uppmärksamhet. Där mellan träden och torrt gräs tittade en koltrast fram. Tur eller skicklighet men skärpan satt direkt och ögonblicket var över. 

Ekorren kom tillbaks efter ett tag, men de bilderna visar jag en annan dag. 

Ha det gott,

Jörgen. 

På topp.

Fåglarna gillar att sitta på toppen av ett armeringsjärn. Intressant att se hur de kan klamra sig fast med klorna runt stolpen. 

// Jörgen