Skam den som ger sig och gardenscape

Vi försökte besöka Norrvikens trädgårdar härom söndagen, men vi avstod. I torsdags gjordes ett nytt försök. Ett ärende till Halmstad gjorde att halva resan var gjord så bågen spändes. Två minuter över tio var vi där. Tunt med besökare och få bilar på parkeringen. (De öppnade tio). 

N som i Nobelstiftelsen? Nej som i Norrvikens trädgårdar.

Så vi gick in trots den dåliga pensionärsrabatten på 10 säger 10%! Hade kameran med, förstås. Så det blev bilder utan någon annan ambition än att avbilda. Alltså inga försök att skildra socioekonomiska orättvisor, kriminalitet, våldsamma konflikter, alternativt mänskligt lidande. Bilderna är i färg.  Gardenscape, snudd på idyll.

Vissa uppenbarelser blir aldrig omoderna.

Luffarschack i det gröna?

Avbrutet parti!

När vi var, som vi tyckte klara, kom anstormningen av besökare. Folk går inte på ett led utan kommer i breda grupper. Frugan gick ut på gräsmattan på ena sidan av entrégången för slippa plöja genom sällskapen och fick en gliring av mötande sällskap. Skitstövlar finns, även i lågskor och ung kropp.

/MA

Puttekulepotatis

(Försökte med handhållen fokusstapling på de här små, men det krävde fler än de 10 bilder jag tog och mycket handpåläggning med ett mediokert resultat). 

— Men det begriper ni väl! Ta upp potatis nu kan ju inte bli annat än ett fiasko! Dessutom är de ju vildvuxna och rester från förra årets skörd. Ett under att de överhuvudtaget kommit så här långt.

— Men blev de inte mer? Vad gör vi nu?

— Men inte räcker det till middagen ens för en person!

— Men de är ju inte kloka! Sitta här och snacka om potatis! Jag skulle kunna göra mig till hund för ett ben. 

PS För er som inte vet vad en puttekula är så är det ett lekredskap, en sfär, med cirka 10-15 mm i diameter av finbetong, (stenkula) som man skulle "putta" på tennsoldater eller små pyramider av puttekulor. De kulor som puttades blev vinsten tills föremålet som sattes upp träffades och föll. Nästa "man", för det var pojkar mestadels, (vinnaren) satte upp sitt mål för prickkastning eller "prickputtning". Den som gick hem med flest kulor hade vunnit, eller ja, släpade hem kulsäcken till sig och sitt. DS 

Luriga november är i antågande

Sista, eller näst sista dagen att skifta till vinterhjul här i söder. Kom på att jag hade en fotosejour i en trädgård en mörk vinterkväll för nästan två år sedan. En kamrat till den yngste sonen har en stor trädgård. Inget makrofotande i trädgårdens vintergrönska men några experiment med blixt och LED-lampa blev det.

Det blir normalt ingen snövinter här nere förrän i januari. Så vintermörkret blir ganska påtagligt. I närmaste byn i socknen är det ljusfest i några dagar runt 2 november. Gårdsbutikerna och konsthantverkarna håller öppet i mörkret.  En bryggare bjuder till och med på hembrygd öl. Mörkt öl? Vi skall hänga på den festen från vårt håll. Inget öppet hus med fika eller erbjudande om att handla konsthantverk. Jag skulle ju förstås kunna erbjuda konst-iga bilder i part och minut. Ha en bildprojektor som med laser visar bilderna mot molnundersidorna. Om det nu blir mulet. Då skulle hela socknen kunna se bilderna. Troligast är väl att grannens vägg, som är hyfsat vit, får vara bildyta i så fall. Det prekära är att de har ett litet fönster åt vårt håll. En del av bilden kommer stråla genom grannens hus och projiceras på nästa grannes hus och det är inte vitt. Skärpan blir dessutom dålig på nästa grannes hus. De brukar dessutom lägga sig tidigt så det skulle nog bli en dålig grannsämja. Å andra sidan får de en nattbio som heter duga. Nu vi vill inte stöta oss med grannarna, så vi håller till godo med vanliga ljusslingor tills helgen är över och bilderna finns ju kvar. 

Nej, det är inte svågerns bil. Det fanns en bilhandlare som hette så. Sannolikt nu lika rostig som bilen. 

/MA

En annorlunda teater

En riktig "röjartillställning" utlovades när jag råkade gå förbi Kajskjulet och nyfiket kikade in genom den öppna porten. Därinne pågick ett intensivt byggande av något som såg ut som en boxarring. På min fråga om fotografering och publicering är tillåten med svaret jajamän, kunde jag inte motstå nyfikenheten jag kände. Vem kan motstå något sådant en lördagskväll? Återvände alltså framåt 19.30-tiden och lokalen var nästan fullsatt en halvtimma före start. Fullsatt och fullsatt, en del stod upp med en ölflaska i handen. Andra satt i soffor utefter väggarna. Eftersom jag inte bokat plats tog jag första bästa lediga stol vilket var på ringens baksida. Spotlight rakt i objektivet eller ögonen om man så vill, men tricksen blev mer synliga bakom scenen.

Dagens föreställning hade namnet ”Demolition day” vilket det skulle visa sig vara mer bokstavligt än bildligt. Att använda blixt antog jag var helt uteslutet så det blev ett försök med snabba tider så högt ISO som jag vågade och helst lite nerbländat för skärpans skull. Sigma 35/1,4 på Nikon 610 blev kvällens recept. Kort skärpedjup kunde vara en fördel i den här församlingen. 

Mr Bronson med domare ropade ut starten med grötig röst.

Den obligatoriska gong-gongen fanns förstås på plats.

Brottare eller kroppsartister med de mest fantasifulla namnen som El Vecino, den kvinnliga Aliss Ink, Harley Rage den mänskliga pansarvagnen, Captain Banana,  Johnny Flash och hallänningarna Hillibilly Hotshots med Jack Lumber och Huckleberry Sinn.

Wildboy och Captain Banana mitt i kampen.

Aliss Ink på repet. Tilläggas bör att hon förstås vann!

Titelmatchen mellan mästaren the pink clad, spray tanned douchebag – Valentine mot dalmasen - Bulten från Borlänge - Steinbolt blev dock inte av. Ringgolvet kollapsade i matchen före. Två hundratjugokilos grabbar som kastade sig på golvet var mer än bygget kunde tåla.

Att publiken gillade "the demolition of the ring floor" var inte att ta miste på. Lite förvirring uppstod. Var det medvetet eller ett missödet. Konferencierens försök att staga golvet med mustaschen misslyckades och i sanningens minut var det bara att konstatera golvets haveri.

Han uppmanades av publiken som unisont ropade:Sjung, sjung, sjung.

Det blev: "Då går jag ner i min källare" och i refrängen gick han ner i den djupa svacka som det trasiga golvet bildade.

Galet. Roligt. Spexigt. Upplivande och fullt av livsglädje.

/MA  

I valet och kvalet

Uppenbarligen har många befunnit sig där under sensommaren med kampanjer och kommande släpp av nyheter. För och emot med bara en pinnes övervikt och så ett tredje alternativ, helt utanför de andra två.

Sigma 35/1,4

Funderade på att eventuellt köpa till ett kamerahus, komplettera med ett objektiv eller komplettera med ett nytt märke. När nu alla "pros and cons" har räknats ihop blev det en pinnes övervikt åt ena hållet. Det blev det ett nytt objektiv. Av ett för mig nytt märke, Sigma 35/1.4. Alltså ett samarbete över märkesgränserna.

Dock! Det bakfokuserade 25 mm på 1050 mm med mikrojusteringen på -20. Så injustering var nödvändigt. Återförsäljaren fixade det morgonen efter upptäckten, medan jag väntade med en kopp kaffe. Anpassning till huset alltså.

              Sigma 35/1,4

Nu återstår bara att ta sig samman och ut och fota! En workshop i gatufotografering är på lut.

Iphone 8

/MA

PS Textredigeraren är buggig. WYSWIG (What You See Is What You Get) "vad du ser är vad du får" är det normala men den här har inte den funktionen. Inte bra! DS