Misslyckade bilder

Eva D. skrev så klokt om misslyckade bilder på sitt senaste blogginlägg. Vägen till nya kunskaper går genom trial and error. Ni som tittar in på min blogg vet vid det här laget att naturfoto i färg är det som står mitt hjärta närmast, men jag tittar och stimuleras av alla slags fotogenrer. Jag har svårt med att fotografera människor, men mina nära vill jag förstås föreviga. Även att kunna konvertera bilder till svartvitt är något jag försöker lära mig.

Den här bilden tog jag på Påskafton 2014 och inte tänkte jag till allt för mycket! Lika noga som jag är när det gäller ljuset vid naturfoto lika slarvig var jag vid detta fototillfälle. En mycket stark vårsol i ryggen som skapade utfrätta områden samtidigt som de personer som försökte undvika den skarpa solen och uppsökt skugga blev väl mörka.  Personerna på bilden bländades av solen och fick kika och rynka sina näsor. Bilden var inte heller den lättaste att konvertera p.g.a. ljusförhållandena. Nästa gruppfot skall jag tänka till!

En strålande påskhelg var det 2014 och snart är det påsk igen! Barnbarnen på väg ut för att fylla sina väskor.

Ha det bra därute!

Det har dock snöat

Onsdag morgon började snöflingorna dala och det gjorde de ända till natten mot söndag förutom några timmars uppehåll lördag fm.

Som jag har skottat! Lördag kväll låg jag ledbruten på soffan och bara längtade vår. Så kom söndagen med takdropp, 5- och strålande sol. Då är det svårt att inte älska vintern!

Så mycket snö att det är jobbigt att ta sig ut i terrängen, men tur nog finns det gott om plogade småvägar.

Skogen låg helt täckt av snö och jag tycker det är så vackert.

När jag kom hem från dagsturen var klockan 15:30 och solen stod fortfarande högt på himlen. Insåg vilken fantastiskt fin tid vi har framför oss med ljuset som återvänder och får vi bara riktig vinter någon månad till skall inte jag klaga.

Har fått problem med min bildskärm, eller rättare sagt haft ett tag. Färgerna stämmer inte och inte ljusheten heller verkar det som när jag tittat på mina bilder i andra datorer. Läst en del om kalibrering, men det är inte gratis och verkar inte helt okomplicerat. Det lär bli en ny bildskärm, men har i dagsläget ingen aning om vilken. Det finns ju en uppsjö att välja bland!

Ha en fin vecka därute!

Försenad

Jag spar mina amaryllislökar för kommande jular, men det är inte alltid som de blommar till juletid. Just nu pryder röda och vita amaryllis fönsterbrädan och visst är de vackra nu med.

Utanför dörren går allt i svartvitt och utan en riktig vinter blir längtan efter vår, sommar, ljus och färger mycket påtaglig.

Då kan det vara trevligt att ligga på soffan och se D.Attenboroughs serie om konsten att flyga. En ny programserie i tre delar. Idag om trollsländor, skalbaggar och fjärilar. Rekommenderas för er som gillar flygfä! OBS! Något bekväm kopierade jag de två sista bilderna från min förra blogg på wordpress, så de går inte att förstora!

Ha en bra vecka därute!

Back on track

Efter en ledighet som kändes riktigt lång för en gång skull är jag nu tillbaka i arbetsrutiner.Det känns helt ok förutom pendlingen till jobbet, som består av en färd på en väg som är som en tvättbräda gjord av is. Man kan verkligen kalla mig för snigeln i uppförsbacken för hastighetsmätaren når aldrig över 60km/h.

Tillbaka till långledigheten, som för mig innebär möjligheten att träffa barn och barnbarn. Vi bor långt från varandra så det blir långledigheterna som inbjuder till våra sociala sammankomster.

Redan den 18/12 kom mellandottern med familj hem från Saudi.

Eftersom det fortfarande var barmark försökte vi elda upp en del ris från björkhagen, som är ett av mina projekt. Det gick inget vidare antagligen p.g.a. mig som fick för mig att vi skulle få fart på elden med torrt sågspån. Sågspån används för att släcka eld har jag lärt mig nu. Bilden på bloggerskan är ingen selfie utan taget av dottern i ett obevakat ögonblick.

Sonen som var den som arbetade mest för att få till elden var mindre glad över min idé med sågspånet!

Den 22 när vi vaknade var världen vit och besökarna från varmare breddgrader fick uppleva den snö de längtat efter.

Det var meningen att hela familjen skulle stråla samman uppe i Roslagen för julfirande, men här på Backen fick vi magsjuka som förändrade planerna. Det blev en tur dit under trettonhelgen istället.

Lilla E och morfar i samspråk om något som verkade roa!

Äldsta dottern stod värd för besöket!

Besök i Roslagen är också detsamma som ett antal timmar i stallet, där det alltid är något på gång och hästar som skall skötas.

Abbe var glad över att få leka på gamla kända marker. Här med en pinne som fick mitt hjärta att slå lite extra. På 70-talet fick en av mina dåvarande hundar en pinne i halsen och därefter hyser jag den största respekt för tunna och vassa pinnar. Nå inget tokigt hände!

Äldsta barnbarnet var inte med till stallet i kyla och is utan väntade hemma med sin assistent. Efter syrebrist i samband med förlossningen fick hon en svår CP-skada som gör hennes liv begränsat. Det är en sorg för hela vår släkt att hon skall behöva ha ett så tufft liv och aldrig få uppleva de glädjeämnen i livet som hennes jämnåriga får. Hälften kunde räcka!

Tillbaka hemma var det fortfarande vinter och jag fick till en bild på en fågel för första gången på ett tag. Den svarta pricken på himlen är en skata!

Simma lugnt därute i halkan!

En stund av vinter

När jag sitter här vid datorn har det börjat dala snöflingor utanför fönstret! Himlen är grå och termometern visar -4. SMHI har gått ut med en klass 1 varning för Värmland och varnar för stora snömängder. Det kunde inte komma mer olämpligt för imorgon årets första arbetsdag och 7:20 bör jag ratta bilen. Får nog gå upp någon halvtimma tidigare och skotta.

En av veckorna under ledigheten bjöd på ett kallt och vitt vinterlandskap och jag njöt, även om utetemperaturen kunde varit mer moderat.

Det var så kallt så vattendragen frös på bara några dagar och all växtlighet blev klädda från topp till tå av frostkristaller.

En av dagarna roade jag mig med att plocka fram macroobjektivet, men kunde snart konstatera att det inte tog lång stund innan kylan gjorde sig mer än påmind och jag fick ge upp.

Det var roligt och stimulerande att för första gången på mycket länge få fotografera i dagsljus.

Avslutar det här inlägget precis som det förra med morgonbilder från Backen! Det är mycket tidigt och verkligen iskallt -20! Inget stativ utan handhållen kamera med högt iso och så lång slutartid som möjligt. Bilderna blir korniga, men det finns en viss tjusning i det också tycker jag.  Det är väl ingen hemlighet, men bilderna framstår något bättre vid förstoring.

Ha det bra därute!