Annons

Proffsfoto

Artiklar > Juristen svarar:

Juristen svarar:

Varje månad svarar juristen Catharina Ekdahl på Ekdahls Juridik & Föreläsning på två av läsarnas juridiska frågor. Här svarar hon på vad som gäller om man fotograferar av graffiti på stan.

Om jag tar en bild av en graffitimålning på en vägg, får jag sälja den bilden? Svaret är kanske självklart, men jag upplever det som att fotografen åker snålskjuts på någon annans konstverk.

Hälsningar
Christine


Hej Christine,

Din fråga är klart befogad! För precis som du själv känner handlar det om att du, genom att fotografera av graffitimålningen, nyttjar det som någon annan har skapat. För att en sådan användning ska vara okej, kan det krävas tillstånd av den som står bakom graffitin. Att det handlar om graffiti utesluter nämligen inte alls att det kan vara fråga om ett konstverk som är skyddat av upphovsrätt. För att något ska vara skyddat av upphovsrättslagen så krävs det att det är ett ”verk”.  Ett verk blir det först när det som har skapats uppnår det som kallas för ”verkshöjd”. På svenska innebär det att det som har skapats ska vara unikt eller originellt och självständigt. Den här originaliteten ska vara kopplad till upphovsmannens personliga sätt att skapa. Om det här är uppfyllt kan vi alltså ha med ett skyddat verk enligt upphovsrättslagen att göra.

Som de flesta känner till krävs ett tillstånd från upphovsmannen när någon annan vill använda det som han eller hon har skapat. Som upphovsman har man enligt upphovsrättslagen en ensamrätt till sina verk. Det innebär att det bara är upphovsmannen själv som har rätt att framställa exemplar av sina verk och att göra dem tillgängliga för allmänheten på olika sätt. Vid sidan av den här ekonomiska rätten finns det även en ideell rätt som bland annat innebär att upphovsmannen ska bli namngiven enligt god sed i samband med sitt verk.

En sak som är speciell med graffiti är att det vanligtvis skapas i offentliga miljöer, exempelvis på en betongvägg utomhus, en bro eller kanske på en tågvagn. I många fall handlar det faktiskt om brottet skadegörelse, vilket gör att själva skapandet i sig är olagligt. Men om vi leker med tanken att det som har skapats på den där väggen är ett konstnärligt verk enligt upphovsrättslagen, så skulle du i så fall inte få framställa ett exemplar av det konstverket genom att fotografera det. I vart fall inte utan tillstånd från upphovsmannen.

Nu råkar det finnas ett antal inskränkningar i upphovsmannens ensamrätt inskrivna i upphovsrättslagen som innebär att vissa typer av nyttjanden inte kräver tillstånd. En sådan inskränkning handlar om att framställa exemplar för privat bruk. Den kan du inte använda dig av eftersom du beskriver att du skulle vilja sälja dina bilder på graffitimålningen. En annan inskränkning handlar om att avbilda konstverk som är stadigvarande placerade utomhus på allmän plats. Den här inskränkningen kallas för ”vykortsundantaget”, för den har ofta använts just när det är fråga om att fotografera exempelvis statyn på torget för att sedan trycka vykort av bilden.

Den här inskränkningen skulle kunna användas i ditt fall. Jag skriver ”skulle kunna”, för det beror på hur du sedan använder din bild. Om tanken är att sälja fysiska printar av bilden, så gäller den här inskränkningen och något tillstånd krävs inte även om graffitin är ett upphovsrättsligt skyddat verk. Om du istället lägger upp samma bild på din webbsida, som råkar vara din försäljningsplats, kan det vara stopp. Anledningen är att det då handlar om en digital användning. Det pågår nämligen ett rättsfall där upphovsrättsorganisationen BUS har stämt Wikimedia Sverige för webbsidan offentligkonst.se. Det som visas på den webbsidan är visserligen stadigvarande placerade konstverk utomhus på allmän plats runt om i Sverige, men BUS menar att inskränkningen bara gäller när användningen sedan sker i analog, alltså tryckt form. Hur det är med den saken lär vi få besked om först när domstolen har sagt sitt.

Något annat som är speciellt med graffiti är att de som skapar graffitin normalt inte bryr sig om någon upphovsrätt. Här kanske du eller någon annan protesterar och det får ni gärna göra. Men, om mitt påstående är sant lär knappast upphovsmannen bakom den graffitimålning som du har fotograferat av ge sig till känna eller hävda att det handlar om ett upphovsrättsintrång. Även om det skulle kunna vara fråga om just det enligt lagen.

Catharina Ekdahl



Publicerad 2014-11-12.

17 Kommentarer

Björn Wångblad[BF] 2014-11-12 10:42  
Om jag vill använde en mindre del av grafittibilder eller andra bilder och lägga till ett flertal egna bildelement dvs skapa ett montage, vad gäller då?
Exempel: www.fotokonst.net
tormig 2014-11-12 11:15  
Att fotografera vandalism lär knappast vara intrång i någons "upphovsrätt".
Svar från froderberg 2014-11-12 11:24
Catharina tar upp den aspekten i texten. Men det kan också tilläggas att graffiti är inte med automatik vandalism. I Malmö till exempel finns väggar för laglig graffiti. Det är också på gång i Stockholm.
d_elfving 2014-11-17 14:05
Finns redan massor lagliga väggar i Sthlm..
jonnmero 2014-11-17 18:11
Ugh, det er mye grafitti som er vesentlig mindre 'vandalisme' enn reklame! Spesielt når det gjelder store reklameplakater som er direkte fæle.
Benganbus 2014-11-12 11:46  
Om det råkar komma med en vägg på en byggnad, vid tex gatufoto, en byggnad som har konstnärliga utsmyckningar?
Nu menar jag inte grafitti! ;)
Kan det bli knepigt då?
/B
Svar från froderberg 2014-11-12 11:51
Läs vad Catharina beskriver om ”vykortsundantaget” ovan. Sen brukar den centrala delen i gatufoto vara människor och inte offentliga konstverk. Att ha med andras verk i bakgrunden är som regel tillåtet.
dcander 2014-11-12 11:52  
Jag tackar för svaret. Kan tillägga att det är laglig graffiti som jag fotat, mestadels i New York. Gick in på en facebooksida som drivs av en "community" för graffitikonstnärer, och ställde min fråga, varpå jag fick ett rungande NEEEEJ!
Är fortfarande lite osäker på vad som gäller, men nu vet jag att det inte är så enkelt.
eskil23 2014-11-12 16:38  
Konstverk som är "stadigvarande placerade på eller vid allmän plats utomhus" är det enligt upphovsrättslagen tillåtet att fotografera och publicera.

När det gäller fallet BUS vs. Wikipedia så gäller det inte bilderna i sig utan om databasen offentligkonst.se.
luminousoctaves 2014-11-12 17:57  
GIllar verkligen den här serien artiklar om vad man får och inte får göra som fotograf.
Tack så mycket!
jonasfx 2014-11-12 21:27
ja, det är mycket intressant!
Håkan Bråkan 2014-11-13 07:24  
Ehh, svarade du på frågorna om graffittin är anonym utan att man vet vem som gjort den och om man i sitt foto får en ny verkshöjd där graffittin bara är en del av det nya verk fotot utgör?
gunnar.gustavsson.71 2014-11-15 18:09  
Jag tycker t.e,x, allting som är offentligt skall vara tillåtet att fotografera både inom- och utomhus. Det är inget snack om saken. T.ex. om jag vill göra ett reportage om grafitti och skriva en bok om detta med bilder som jag sedan säljer. Skall jag inte få göra det? Samma sak gäller Postens frimärken där det avbildar konstverk av någon känd konstnär som sedan säljs på marknaden. Har Posten fått tillstånd till det? Det finns många exempel på frimärken. Jag gillar inte de människor som sitter och hårddrar saker fram och tillbaka. Någon frihet måste det finnas.
Svar från froderberg 2014-11-15 21:31
Det är tillåtet att fotografera all konst. Det finns få fotoförbud i Sverige. Det kan vara fotoförbud i vissa konstlokaler, men då är det en ordningsregel (som förbud att äta glass).

Däremot får du inte publicera bilderna hur som helst. Det strider nog mot den allmänna rättsuppfattningen om man ska kunna få fotografera av ett konstverk och sedan få tjäna pengar på att göra vykort och affischer mm utan att konstnären får en krona.

Posten ber om lov och ersätter konstnären när de använder konstverk som förlaga.

Som du kan läsa i Catharinas text finns det en del undantag i lagen.
gunnar.gustavsson.71 2014-11-15 23:29
Jag tackar för svaret är ganska nöjd. Om vi nu ska tala enbart om grafitti så är verken oftast osignerade eller med oläslig signatur varför det inte finns någon att fråga. Därför tycker jag att det inte skall vara några problem att fotografera och kanske eventuellt publicera i någon tidning. Så småningom försvinner grafittimålningarna på ett eller annat sätt. Då kan det vara bra att ha dem för eftervärlden. Jag själv tog bilder av protestmålningar på 70-talet och det tycker jag nu är historia.
dcander 2014-11-17 10:34
Vill korrigera dig lite, Gunnar. Dom flesta graffitimålningarna är signerade, men, vi som inte håller på med det kan ha svårt att tyda signaturerna. Det som inte är signerat är oftast bara kludd. (Förutom i något enstaka undantag, där målaren är väldigt känd, och man ser på stilen vem det är). Och att dom försvinner efter ett tag, det är det som är grejen,en del av tjusningen. Då kan jag förstå att en del inte vill att bilderna förevigas. Men jag håller med dig om att det känns värdefullt att ha fotat sånt som sedan försvunnit. Absolut.
Ola Berglund 2014-11-17 12:37  
Gäller allt även för graffiti som av olika skäl försvunnit under åren?
Graffitibilder som inte hamnar under "vykortsundantaget" är de tillåtna
att användas i en fotobok som är till försäljning?

//photoola
Falumas 2014-12-18 08:43  
Vandalen (som målat där han inte får) har förmodligen mest att förlora på att stämma fotografen eftersom den som drabbats att förstörelsen förmodligen skulle stämma vandalen i sin tur.
Svar från froderberg 2014-12-18 09:01
Det går inte att sätta likhetstecken mellan grafitti och vandalism. Det finns lagliga grafittiväggar också.
Falumas 2014-12-18 19:41
Det var därför jag lade till parentesen efter vandalen. Fotograferar man klotter som är på därför avsedd plats så är det offentlig konst och bör omfattas av samma lagar.

Merläsning

ANNONS
Köp en spegellös systemkamera från Canon och få ett 50mm objektiv på köpet hos Götaplatsens Foto.