Hej igen världen... jag somnade visst till ett tag, från fotandet, bilderna bara försvann ur huvet och jag hittade ingenting som väckte mig. Usch, det var lite hemskt, men mest tråkigt. Men det har hänt förr - lusten bara absorberas i tomma intet, men... det här har också hänt förr, så kommer plötsligt lusten tillbaka igen. Det är ungefär som ett ständigt lurpassande bakhåll av känslor som ger sig på mig - för det mesta helt oprovocerat och utan förklaring.

Annars är det mesta som förut...