Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Varför väljer alltid tidningsfotografer de tråkigaste objektiv och ljus

Produkter
(logga in för att koppla)

jonas18z

Avslutat medlemskap
Jag undrar varför nästa jämt tidigtsfotografer välje så himla tråkiga objektiv och ljus

Om vi tar den lägsta så är de de med en kitzoom 18-50 eller något sådant, där kan jag förstår att det finns en budgetfråga eller okunskap.

Men när vi tar de som anses sig vara proffs så dyker många upp med en 24-70 och ibland kanske ett 70-200. Många har till och med två kameror. Har blixten på kameran och bränner av några bilder.

Ser detta väldigt ofta och bilderna är oftast väldigt tråkiga av de jag kollat upp efteråt. Fult blixtljus, dåligt efterbehandlade, konstiga utsnitt, tråkig humor. Vill också påstå att detta främst gäller den äldre generationen.

Är dessa typer av fotografer rädda för att göra något annorlunda och nyskapade? Känns lite som att de åker ut och gör sin grej lite snabbt och sen drar och fikar på redaktionen.
 

hbengtsson

Aktiv medlem
Jag undrar varför nästa jämt tidigtsfotografer välje så himla tråkiga objektiv och ljus

Om vi tar den lägsta så är de de med en kitzoom 18-50 eller något sådant, där kan jag förstår att det finns en budgetfråga eller okunskap.

Men när vi tar de som anses sig vara proffs så dyker många upp med en 24-70 och ibland kanske ett 70-200. Många har till och med två kameror. Har blixten på kameran och bränner av några bilder.

Ser detta väldigt ofta och bilderna är oftast väldigt tråkiga av de jag kollat upp efteråt. Fult blixtljus, dåligt efterbehandlade, konstiga utsnitt, tråkig humor. Vill också påstå att detta främst gäller den äldre generationen.

Är dessa typer av fotografer rädda för att göra något annorlunda och nyskapade? Känns lite som att de åker ut och gör sin grej lite snabbt och sen drar och fikar på redaktionen.
Kan delvis hålla med, även om man får ta hänsyn till uppdragets omfattning och förutsättningar. Vanliga "nyhetsbilder" har jag inga som helst "estetiska" krav på - de skall förmedla en nyhet, punkt. Däremot stör det mig när det slarvas med reportage. Bra foto och ljus tycker jag är oerhört viktigt. Vissa tidningar har av besparingsskäl låtit journalisterna själva få ansvara även för fotot - vilket ibland syns. Här tror jag man som tidning har chans att sticka ut med riktigt bra bilder. Se bara på Paul Hansens jobb.
 

Måns H

Aktiv medlem
Paul Hansen

Kan delvis hålla med, även om man får ta hänsyn till uppdragets omfattning och förutsättningar. Vanliga "nyhetsbilder" har jag inga som helst "estetiska" krav på - de skall förmedla en nyhet, punkt. Däremot stör det mig när det slarvas med reportage. Bra foto och ljus tycker jag är oerhört viktigt. Vissa tidningar har av besparingsskäl låtit journalisterna själva få ansvara även för fotot - vilket ibland syns. Här tror jag man som tidning har chans att sticka ut med riktigt bra bilder. Se bara på Paul Hansens jobb.
Hörde och såg Paul Hansen och hans DN-kollega Anders Hansson på Arbetets museum häromkvällen. Dom tar ju högkvalitativa bilder oavsett yttre omständigheter. I ett av Anders fall stående genomblöt i en räddningsbåt med en frusen baby innanför jackan och kameran i lediga handen.

På fråga från publiken om hur det kändes att leverera snygga bilder från krigets eller flyktingsmugglingens helvete svarade dom att det var samma som för en skrivande journalist. Den som skriver vill nå fram till läsaren, en slarvig text når inte fram, och då de plåtar vill de göra ett gott hantverk för att nå fram. Paul Hansen är ju också exemplarisk då det gäller att inhämta de fotograferades namn och samtycke - båda hade många otagna och en hel del opublicerade bilder där integriteten gått i första hand.
 

Sam DSOTM

Avslutat medlemskap
För 20 år sen så var du "proffs" om du kunde genomföra en fotografering och få bilder där man såg vem/vad det föreställde. Fotografering var tekniskt svårt, speciellt om du agerade i miljöer där du inte kunde kontrollera ljuset, och du visste inte om resultatet blev bra för än i mörkrummet. Estetisk kompetens var sekundärt - bemästrade du inte de tekniska bitarna så spelade ditt "öga för bilden" mindre roll, du kunde ändå inte få användbara bilder.

Digital teknik har i många fall reducerat de tekniska kraven på fotografi (samtidigt som de estetiska kraven har höjts - vi drunknar i bilder och de som inte sticker ut glöms snabbt bort), men många yrkesfotografer lever kvar i tänket att tekniskt genomförande räcker.
 

Ventures

Aktiv medlem
Men rena nyhetsbilder, de som fyller ut mellan spalterna och illustrerar text i dagstidningar, vill åtminstone jag att ska se autentiska ut. Dvs. utan studiolampor och efterbehandlingar. Kort och gott visa Angela Merkel i talarstolen eller vad nu nyheten handlar om. Reportagebilder i helgbilagorna får gärna vara mer påkostade även om det blir lite krystat med studiobilder där huvudpersonen ska krumbukta sig istället för att visas i sin normala miljö. Jag tänker inte minst på Dagens Nyheter. Jag är glad så länge de inte sjunker till "aftonbladetnivå" med läsarnas obetalda mobilbilder.
 

jpgrahn

Aktiv medlem
Jag undrar varför nästa jämt tidigtsfotografer välje så himla tråkiga objektiv och ljus

Om vi tar den lägsta så är de de med en kitzoom 18-50 eller något sådant, där kan jag förstår att det finns en budgetfråga eller okunskap.

Men när vi tar de som anses sig vara proffs så dyker många upp med en 24-70 och ibland kanske ett 70-200. Många har till och med två kameror. Har blixten på kameran och bränner av några bilder.

Ser detta väldigt ofta och bilderna är oftast väldigt tråkiga av de jag kollat upp efteråt. Fult blixtljus, dåligt efterbehandlade, konstiga utsnitt, tråkig humor. Vill också påstå att detta främst gäller den äldre generationen.

Är dessa typer av fotografer rädda för att göra något annorlunda och nyskapade? Känns lite som att de åker ut och gör sin grej lite snabbt och sen drar och fikar på redaktionen.
- - -

Det är klart att det alltid kan göras bättre. Men man måste också ta med i beräkningen att det ofta inte ges så många tillfällen för fotografen. Är det "viktiga" människor och man står på en presskonferens så kan man inte räkna med några unika bilder som man kan ta då man får tid och tillgång till personen i fråga.

De som har utrustning som du beskriver ovan är nog oftast rätt "fokuserade" på att ta bra bilder. Värre är det nog för de som ska stå BÅDE för bild och text. Där blir nog oftast tyvärr bilderna lidande.

Å andra sidan finns det ju lysande undantag som Paul Hansen. Sen är det förstås också på ett sätt lättare (missförstå mig inte nu!) att ta bilder av katastrofer. Både mänskliga och naturliga. Där är motivet i sig så dramatiskt och berättande att man blir berörd. Tolka det inte som kritik mot Paul och andra av hans kollegor som går igenom otroliga risker för att få hem bilder!
I ett reportage om Oskar, 72, som halkat på en dåligt underhållen trottoar är kanske svårare att få till dramatiska bilder som rör människors känslor. Fast inte omöjligt.
 

froderberg

Teknikredaktör
Teknikredaktör
Jag undrar varför nästa jämt tidigtsfotografer välje så himla tråkiga objektiv och ljus
Om du tittar i DN eller Sydsvenskan så ser det sällan ut så när de egna fotograferna har plåtat.

Men när vi tar de som anses sig vara proffs så dyker många upp med en 24-70 och ibland kanske ett 70-200. Många har till och med två kameror. Har blixten på kameran och bränner av några bilder.
En anställd pressfotograf väljer inte alltid sin egen utrustning, men även de som för göra det väljer ofta 24-70 och 70-200 som bas. Det inkluderar mig själv. Förklaringen är att det är en otroligt flexibel kombo som man kan plåta nästan allt med.

Hur bilderna blir beror med på fotografens kreativitet och ambition än på utrustningen. Men ibland hamnar man i situationer där den enda kreativa utvägen skulle vara ett udda objektiv, men ett sådant orkar man inte släpa runt på hela dagarna för dessa enstaka tillfällen.

Ser detta väldigt ofta och bilderna är oftast väldigt tråkiga av de jag kollat upp efteråt. Fult blixtljus, dåligt efterbehandlade, konstiga utsnitt, tråkig humor. Vill också påstå att detta främst gäller den äldre generationen.
Som i många yrken går en del på rutin och slentrian. Det finns också lite olika skolor om hur mycket en bild ska behandlas. Men återigen, om du kollar i tidningar som satsar på sina fotografer, som DN och Sydsvenskan så ser det betydligt bättre ut än det du beskriver.
 

larsborg

Aktiv medlem
Jag undrar varför nästa jämt tidigtsfotografer välje så himla tråkiga objektiv och ljus

Om vi tar den lägsta så är de de med en kitzoom 18-50 eller något sådant, där kan jag förstår att det finns en budgetfråga eller okunskap.

Men när vi tar de som anses sig vara proffs så dyker många upp med en 24-70 och ibland kanske ett 70-200. Många har till och med två kameror. Har blixten på kameran och bränner av några bilder.

Ser detta väldigt ofta och bilderna är oftast väldigt tråkiga av de jag kollat upp efteråt. Fult blixtljus, dåligt efterbehandlade, konstiga utsnitt, tråkig humor. Vill också påstå att detta främst gäller den äldre generationen.

Är dessa typer av fotografer rädda för att göra något annorlunda och nyskapade? Känns lite som att de åker ut och gör sin grej lite snabbt och sen drar och fikar på redaktionen.
Jasså, så ser inte jag verkligheten.
De snabbaste tidningsfotograferna till en händelse har en mobilkamera.
Två kameror, runt axeln, med blixt dessutom, det är gårdagens foto-proffs, - idag tar vem som helst, även Moster Agda, med sin mobilkamera tillräckligt bra bilder för tidningstryck.
Gårdagens foto-proffs, inom tidningsvärlden/nyheter, är ett sakta utdöende släkte.
För att fånga sport behövs fortfarande "riktiga kameror" med ofta 400 mm optik, men det är en annan division inom tidningsvärlden och inom sportmagasin
 
Senast ändrad:

Sten-Åke Sändh

Aktiv medlem
Jasså, så ser inte jag verkligheten.
De snabbaste tidningsfotograferna till en händelse har en mobilkamera.
Två kameror, runt axeln, med blixt dessutom, det är gårdagens foto-proffs, - idag tar vem som helst, även Moster Agda, med sin mobilkamera tillräckligt bra bilder för tidningstryck.
Gårdagens foto-proffs, inom tidningsvärlden, är ett sakta utdöende släkte.
Kan bara hålla med. Så måste det väl vara "redan" nu eller snarare ha varit ett bra tag "redan". Det finns ju nästan alltid en privat mobilbild tagen innan proffsen ens hunnit packa ner kalsongerna och bokat ett flyg. Det är "walk over" i favör för mobilerna. Dessutom har ju dessa inbyggd kommunikation vilket inte alla ens "proffskameror" har eller haft under den tid mobilerna funnits.

Kvaliteten är det ofta heller inget fel på längre. 12-16 MP som det ofta är idag med stabilisering och allt räcker väl bra till ett halvuselt tidningstryck på billigt papper.
 

jag&bilden

Aktiv medlem
Många tidningar, dock inte alla, har gjort sig av med fast anställda fotografer med en extrem prispress på de frilansare man istället använder.
Med detta inte sagt att de skulle vara dåliga fotografer men det är inte säkert att de har det ekonomiska utrymmet att göra ett bättre jobb.
Dessutom tror många att en skrivande journalist kan göra ett tillräckligt bra jobb med en mobil.

Utöver detta har många - dock inte alla - tidningar i viss mån lagt ner bildhanterarnas avdelningar. Bildhanteringen finns kvar men utförs av personer som inte har den yrkeskunskapen som krävs och som utöver sin egentliga roll som redigerare numera också ska efterbehandla och korrigera fotografierna.

När det gäller utsnitt och formgivningen i tidningen eller på webben så är fotografen i sig helt frånkopplad. Det är redigerarna och/eller webbredaktörerna som sköter den biten.

Så även med en makalöst bra bild som utgångspunkt kan slutresultatet sakna en hel del.
Och men dåligt bildmaterial så är uppgiften i det närmaste hopplös redan från början.
 

Chasid

Aktiv medlem
Jag arbetar som reporter/fotograf och redigerare. Utrustningen väljer jag efter uppdrag. Ibland kör jag med dubbla kameror. Oftast kör jag med 24-70, 135 eller 70-200. Precis som Magnus Fröderberg skriver täcker de brännvidderna in det mesta. Men det händer även att jag kör klassiskt dokumentärt med 21, 28, 55 och 100. Det är ytterst sällan som jag använder blixt, det är en stämningsdödare som effektivt tar bort känslan ur bilderna. Samtidigt som bilderna ska ha nyhetsvärde lägger jag ned mycket möda på att försöka få så mycket känsla och stämning som möjligt. Utrustningen bekostar jag själv och jag köper bästa möjliga till minsta möjliga kostnad. Foto är en prylsport, men om man nöjer sig med det näst senaste går det att göra rejäla fynd utan att behöva tumma på kvaliteten.
 

rronnbac

Aktiv medlem
Jag tror man måste vara lite realistisk. En tidning är en produkt som i regel produceras och konsumeras väldigt snabbt. Det finns vare sig tid, pengar eller intresse för att varenda bild ska vara kreativa mästerverk, lika lite som texterna kan vara litterära mästerverk. Bild och text ska göra sitt jobb, t.ex. förmedla en nyhet, på ett tillräckligt bra sätt, inte på bästa möjliga.

Därför är kvalitetskriterierna för både de som producerar tidningen, och de typiska läsarna helt annorlunda än vad fotoentusiaster använder för sina bedömningar.
 

Fredrik AVT

Aktiv medlem
Jag instämmer inte i att tidningsfotografer tar tråkiga bilder. Jag är glad där de ännu finns kvar. Med tanke på att incidenter måste fotograferas då de händer och ibland har man inte så mycket möjlighet att välja lokalisation att fota ifrån för att få den mest spänmande vinkeln tycker jag att de lyckas förvånansvärt bra. Jag vet att som amatör under samma förutsättningar skulle mina resultat bli mycket sämre. Tänk dessutom att de inte vet i förväg vad som kommer hända och därmed har svårt att kanske släpa på precis rätt objektiv.
 

JensEkberg

Aktiv medlem
Det beror väl på vilka tidningar man läser?

Det beror väl på vilka tidningar som avses. Sydsvenskan och DN är bra exempel på morgontidningar som nämnts tidigare. DI och framförallt DI Weekend har ofta kreativa lösningar.
En bild som fastnat i mitt minne är när DI Weekends fotograf Joey Abrait fått Säpo-chefen Anders Thornberg att krypa fram från "att ha gömt sig" under soffan.

https://cached-images.bonnier.news/cms20/SiteImages/2016/02/22/NYAndersThonbergsapo1.jpg?interpolation=lanczos-none&downsize=2448:*&output-quality=90&output-format=jpeg

Så visst går det att ta bra bilder, även om det är vanligare i feature-reportage.

Slutligen så här i trolltider:
Jonas, du har utvecklats. Frågeställningarnas ämnesområden har vuxit från Canons undergång till bredare men lika provocerande och troll-lika som alltid men den här var för bra för att inte bemöta. ;-)
 

Sten-Åke Sändh

Aktiv medlem
Många tidningar, dock inte alla, har gjort sig av med fast anställda fotografer med en extrem prispress på de frilansare man istället använder.
Med detta inte sagt att de skulle vara dåliga fotografer men det är inte säkert att de har det ekonomiska utrymmet att göra ett bättre jobb.
Dessutom tror många att en skrivande journalist kan göra ett tillräckligt bra jobb med en mobil.
Expressen gjorde sig av med fotograferna enligt info jag läste för ett bra tag sedan just på Fotosidan men om jag fattat det rätt så har DN kvar åtminstone en del. Är det för att DN har en mer kvalitativ inriktning?

Utöver detta har många - dock inte alla - tidningar i viss mån lagt ner bildhanterarnas avdelningar. Bildhanteringen finns kvar men utförs av personer som inte har den yrkeskunskapen som krävs och som utöver sin egentliga roll som redigerare numera också ska efterbehandla och korrigera fotografierna.
Många tidningar och tidningshus har ju t.ex. DAM-system såsom FotoWare (OBS! det heter så med norsk stavning) och där kan man ju automatiskt "piffa" till bilderna direkt i "Colorfactory"-flödet så att de ser hyfsade ut. Jag vet tidningshus som haft två parallella flöden för säkerhets skull där man kunnat korrigera om man sett behov men som sedan släppte detta då resultatet med automatiken uppfattats som "good enough"

Så även med en makalöst bra bild som utgångspunkt kan slutresultatet sakna en hel del.
Och men dåligt bildmaterial så är uppgiften i det närmaste hopplös redan från början.
Ja men det finns även andra saker som jag själv såg förstörde fina bilder när jag jobbade på både DN /Expressens tryckeri en period och det var främst dålig passning vid tryckningen och skitiga tryckverk som gjorde hela sidorna grådaskiga. Det kan man se idag också ibland.


OBS! Det jag tycker är konstigt är att det verkar finnas så lite intresse bland många fotografer på Fotosidan för rationalisering av sina egna flöden och ett särskilt intresse för att tekniken verkligen stöder detta. Jag tyckte det var intressant att Canon verkade satsa på så bra JPEG:s som möjligt ur kameran när 5D MK III kom och väl fortfarande är ledande när det gäller JPEG-kvalitet direkt ur kameran. På Fotosidan betraktas ofta fortfarande den som ens vågar andas att han använder JPEG som mindre vetande och riskerar alltid att bli uppläxad av de som "vet bättre", men faktum är att bra JPEG:s direkt ur kameran kan ses som en möjlighet till ett rationellare flöde. En sådan sak som Canons satsning på JPEG-kvaliteten flyter ofta bara förbi och drunknar i bruset från mer häftiga nya tekniker och många fotografer verkar måna om att ge sken av att de har tid att sitta där och pilla med sina RAW-filer i oändliga övningar av "kvalitetsskäl". Tid till sånt borde bara entusiastiska amatörer ha om nu fotografernas ersättningar är så hårt pressade. Det är den järnhårda lönelagen som gäller nu för fotograferna och många kommer att bli varse att klämmas än hårdare om de inte lyckas bli effektivare i sin hantering.

Det kanske är dags att svälja förtret och stolthet och kolla på något som FotoWares stand alone program eller något liknande och få lite snurr på automatiska flöden och produktion så att man hinner ta fler jobb istället för att sitta och fila på RAW-bilder som ändå inte kommer till sin rätt i dåligt hanterade och skitiga tryckverk med papper av låg kvalitet. Det måste väl vara väl använda pengar eller?

Det som händer med fotograferna nu hände grafikerna redan på slutet av 70-talet och 80-talet. Även finfina tidningen DN som jag läser var dag ser ibland rätt illa ut när det gäller stavning och meningsbyggnad och en av mina barndomskamrater som var korrekturläsare har för många årtionden fått andra uppgifter och gått i pension. Redan då förde grafikerna en kamp och hävdade med rätta att kvaliteten skulle komma att sjunka. De fattade nog inte riktigt då att tidningsägarna redan då valt väg. Dels räknade tidningsägarna med att en del skulle lösa sig med bättre avstavnings-, stavnings- och meningsbyggnadskontroller i ordbehandlarna (och delvis blev det så) och de räknade även kallt med att kunderna helt enkelt skulle vänja sig och det gjort vi (nästan) också.
 

iSolen.se

Guest
...
OBS! Det jag tycker är konstigt är att det verkar finnas så lite intresse bland många fotografer på Fotosidan för rationalisering av sina egna flöden och ett särskilt intresse för att tekniken verkligen stöder detta. Jag tyckte det var intressant att Canon verkade satsa på så bra JPEG:s som möjligt ur kameran när 5D MK III kom och väl fortfarande är ledande när det gäller JPEG-kvalitet direkt ur kameran.

...
Flödet: jag vet inte om du sett det men det brukar bli rätt långa diskussioner om importera, gallra, backa, hantera, flytta, nyckelordsmärka RAW/DNG/Tiff/PS/Jpeg LR/PS/CNX/CaptureOne etc. Jag byter ofta flöde så jag deltar gärna i dessa diskussioner.

Jpeg. Det finns flera fördelar med en bra jpeg ur kameran och håller med om att vikten underskattas. Får ibland konstiga ifrågasättande kommentarer som varför det är så viktigt att kameran gör korrekt vitbalansering, det ändrar man ju så lätt efterråt (sant men det är knappast dåligt att kameran/rawkonverteraren gjort ett bra jobb, eller ett rawkonverteraren erkänner kamerans inställning). Och varför är det så viktigt att RAW-bilder ser ut som sina JPEG-versioner, men ska ju ändå ändra RAW-bilden (samma kommentar igen).

Nu är LR så snabbt, men förr (nåja, någon vecka sedan) tittade jag ofta på bilder i LR och när LR hunnit i kapp tappade de stinget, dvs LR gjorde sin egen tolkning av bilden som inte var lika bra som kamerans.

Edit: Är det svengelska att skriva "erkänner" för "recognize"?
 

AFJ

Aktiv medlem
Jag undrar varför nästa jämt tidigtsfotografer välje så himla tråkiga objektiv och ljus
Är det så?

Vad är ett "tråkigt" objektiv?

Vad är roligare?

Vilka bilder är det som du saknar som inte går att ta med "standardkombinationen" 24-70 och 70-200?

Visst finns det mycket att kritisera när det gäller bildvalet i våra tidningar. Vi har ju haft det uppe förr men som jag ser det är det största problemet när man försöker vara för "konstnärlig". Vi hade för inte alltför länge sedan en diskussion om hur SvD "skruvade" till sina bilder. Lyckligtvis har detta upphört.

När det gäller ljussättning har väl en pressfotograf inte så mycket att välja på. En typisk pressbild går väl inte att regissera. Och skall väl heller inte regisseras...

När det gäller lite mer djuplodande reportage där man har lite mer tid på sig att ta t ex porträttbilder i en någorlunda kontrollerad miljö så tycker jag att man för det mesta lyckas väl.

Det "pressbilder" som verkligen inte håller måttet tycker jag är de nyhetsbilder som man får från allmänheten. Där är det vanligt med tekniskt undermåliga bilder som dessutom ofta saknar all känsla för komposition. Det är fullt naturligt att det blir så när amatörer fotar med mobilen.

Så jag känner inte riktigt igen din utgångspunkt.
 

afe

Aktiv medlem
Som vanligt skapar Jonas ett inlägg med provocerande rubrik vilket resulterar i en hel del respons. Något intresse av att delta i diskussionen verkar TS inte ha heller denna gång ...
 
ANNONS