Sten-Åke Sändh
Aktiv medlem
CIPA gör en mätning av varje kamera de testar och varje sådan mätning går att jämföra med alla tidigare mätningar av alla kameror man testat. Den är standardiserad. Den mätning Agfors och alla andra gör är det däremot inte. De är unika allihop i värsta fall. Typiskt kommer vi få en väldig spridning i testresultat. Har vi hundra som testar så får vi hundra olika resultat i värsta fall. Sådana resultat är helt oanvändbara för jämförelser.
Det finns en gammal skämtsam skrivning kring standardisering som jag mött otaliga gånger i livet och den går ungefär så här: "Det bästa med standards är att det finns så många att välja mellan." Av alla dessa mätningar som inte ens är konsekvent genomförda av enskild testare kan man självfallet välja den som passar en själv bäst men man ska inte lura sig att tro att man kan jämföra det man valt med någonting annat för den du valt är inte bättre eller mer användbar än någon annans där ute. Så det landar i den rena meningslösheten.
Jag tror alla som arbetat i en Nordisk organisation vet vad effekterna av brist på standard och samsyn brukar bli. Ni kan ju roa er med att kolla hur svårt vi haft att enas om hur de parametrar ska se ut som man kan ställa in i exv. Windows landinställningar. Inte ens det har man kunnat enas om i Norden. Hela industrialisering vilar ju på standardisering.
Hela Sveriges industriella framgångssaga vila på C.E. Johanssons passbitar. Ni kan jämföra dessa med CIPA:s standard för mätning av batteriprestanda i kameror. Båda är ytterst olika standards som är till för att i det ena fallet enhetligt mäta toleranser och passningar vid tillverkning av industriprodukter och i det andra att enhetligt mäta hur många bilder som kan tas på en laddning av kamerans batteri i kameraindustrin. Båda ger referenser som går att jämföra.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Passbit
