Till er som funderar på äldre blixtar men tvekar inför risken att digitalkameran kan ta skada kan jag tipsa om två modeller som jag själv har flera stycken av. De är alla omkring 30 år gamla och jag har använt dem till flera digitalkameror i många år. Spänningen är klart under 12 V i anslutningen på båda modellerna.
Det ena är Nissin 360 TSO med ledtal 36 vid ISO 100. Den här modellen har mycket bra exponeringsmätning. ISO 200 på kameran, bl 8, 1/125 och grön prick på blixten och det blir perfekt. Lämpar sej väl att slå i taket.
Det andra är Sunpak auto 30 DX, ledtal 30 vid ISO 100. Den har lite fler inställningsmöjligheter och min erfarenhet är att dess exponeringsmätning är inte riktigt lika bra som Nissins. Men den har istället möjlighet att reglera effekten manuellt i 5 steg från 1/1 - 1/16 och kan alltså fungera som enkel studioblixt tillsammans med optisk utlösare, paraplyhållare, paraply och stativ. På kameran behövs då antingen en s.k. IR-utlösare eller ytterligare en likadan blixt nedställd på 1/16-dels effekt och riktad åt sidan eller i taket och ev med någon dämpning om den svaga blixten skulle störa ljussättningen. Kameran i manuellt naturligtvis, jag brukar börja med 1/125 och bl 5,6 och sedan antingen justera bländaren beroende på önskat skärpedjup eller effekten på blixten. Alltså samma teknik som med riktiga studioblixtar.
De här blixtarna såldes dels som universalblixtar och dels dedicerade till olika kameramodeller. Dedicerade blixtar har flera småkontakter runt huvudkontakten i foten av blixten och småkontakterna bör tas bort eftersom de kan skicka en olämplig signal/spånning till digitalkameror. Det är bara att skruva bort foten på blixten och klippa av sladdaran till småkontakterna och isolera dem med en bit eltape eller knipsa dem intill kortet de är anslutna till och sedan ta bort de små kontakterna och vips har du en blixt som passar på vilken kamera som helst med fäste för extern blixt, undantagandes Minolta som väl har en avvikande blixtkontakt.