Nja, när han skrev att följande fokus inte försöker beräkna var motivet är vid nästa exponering menade han nog näst-nästa exponering.
Även om det här är ett tämligen allmängiltigt problem, eller i alla fall frågeställning, kompliceras den idag av att allehanda spegellösa kameror kommer med delvis andra möjligheter och begränsningar.
Det finns fler trix man kan göra när man fokuserar på hela sensorn, om processorkapaciteten hänger med. Samtidigt kan en dedikerad AF-sensor vara bättre på att mäta just fokus, än de AF-element som man knölar in på den vanliga sensorn, dual pixel eller ej.
Dessutom finns det hybrider, typ Canons iTR, som använder en separat AF-sensor i kombination med en bildsensor, för att försöka hitta och följa motiv. Eftersom den här bildsensorn inte är den som skapar själva fotografiet, utan är en mätsensor, har den lägre upplösning (360 kpixel i min senaste kamera) och annan mätkarakteristik. Den är exempelvis även IR-känslig, och kan därför agera som en målsökande "air-to-air missile", alltså hitta och följa varma föremål (människor och djur).
Här används alltså inte mätsensorn för själva fokuseringen, utan för att hitta var det ska fokuseras. Den informationen överförs till AF-processorn, som använder närmaste tillgängliga AF-punkt för att fokusera på önskat ställe. Man blir fortsatt begränsad till någon av de 61 AF punkternas fysiska placering, men kamerans förmåga att hänga kvar vid en gul tröja, ett varmt ansikte, ett flygplan eller vad det nu kan vara, i samband med att kameran har fritt spelrum att välja AF-punkt som den vill, är ibland närmast förbluffande.
Man ska bara våga släppa taget om det dogmatiska "en AF-punkt är det enda som fungerar" och prova något annat.
jeduven sa:
För samtliga ovan nämnda C-lägen har jag för programmerat "nerbländningsknappen" för höger ringfinger att välja en snävare AF-punkt.
Jag brukar göra tvärt om. Följer motivet (som ofta är en löpare) så länge det går med en så snäv AF-inställning som möjligt. När personen kommer nära nog brukar det bli svårt, för en enstaka AF-punkt hamnar kanske på en tröja, som har samma färg över ett större område än vad punkten är. Då slutar kameran att fokusera, eftersom det saknas kontrast att mäta på. I det ögonblicket, eller helst strax innan, trycker jag på en knapp som lägger till fler punkter runt det område jag använt från början. Alltså gå från enstaka punkt till assisterad, eller från assisterad till zon, eller vad som nu är relevant.