Jag är inte övertygad om att det är utrustningens fel ifall det går slentrian i ditt (och kanske några andras) fotograferande.
Det går att vara hur långsam och noggrann som helst även med den modernaste av moderna utrustningar. Ta bara Mattias Klum som exempel: mycket noggranna förberedelser. Lång väntan. Enastående bilder. Det hade inte blivit bättre med äldre prylar.
Det är fortfarande fotografen som tar bilden.
Nä det är långt ifrån enbart utrustningens fel. På gott och ont har jag levt i en tid som ung som var mindre välansad, mindre doftlös och mindre globaliserat enhetlig än den är idag och man reste inte med flyg utan åkte över land ända från slutet på Europa bort till Fjärran Östern, bara för att ta ett exempel. Även Sverige levde på ett annat sätt i de politiska konflikter vi hade på 60- och 70-talen som även avsatte avtryck i gatubilden när exv. slaget om rivningarna av kv. Mullvaden och Järnet stod, bara för att nämna de mest kända.
https://sten-ake-sandh.fotosidan.se/viewpf.htm?pfID=385271
Jag var back packer i 15 år och de flesta som gjorde långresor på tre fyra månader till kanske ett halvår och mer då gjorde precis samma sak och fick liknande erfarenheter och intryck. Vi fick mycket fler intryck per tidsenhet då än vart vi än reser idag, möjligen med undantag av Afrika och Indien.
Jag tycker faktiskt Sverige har svårt att entusiasmera mig idag. Jag har fortfarande inget problem med det när jag lämnar landet, så det handlar inte bara om åldersmättnad.
Det är också så att de kameror jag har idag, rätt riggade, är så otroligt bra och ergonomiska (ja inte när det gäller rattar eller menyer men när det gäller att den inte är i vägen när jag ska ta bilderna eftersom den idag sköter praktiskt taget allt utom att komponera bilden och trycka på avtryckaren). I det fotograferande jag gör mest d.v.s. att ta bilder på människor eller människor i miljöer, så är det bara att ställa ställa in AF-C (AF-S har jag helt pensionerat liksom manuella fokuspunkter). Det räcker med "Wide" och se till att det lilla som behöver riggas för att hierarkisk Real Time AF ska funka så kan man i princip glömma allt utom en sak till: ISO Auto Minimum Shutter Speed.
Bengt Norberg är fågelfotograf och som kör samma kamera som jag och som riggat den precis som jag brukar med "Wide" och AF-C by default berättade belysande nog att han på Hurtigrutten stod vid en person som uppmärksammade honom på en fågel långt bort som just dykt och kommit upp med sin fångst. Bertil slängde upp kameran med sitt nya 200-600mm-objektiv och bara tryckte av och när han kollade så hade han en lunnefågel i flykten med näbben full med småfisk i perfekt skärpa. Vem är det egentligen då som tagit bilden?? (det är en retorisk fråga som inte är ställd för att förringa Bertils insats utan för att belysa hur fantastisk tekniken är nu många gånger).
Har man riggat våra kameror som man bör går det knappast att misslyckas idag. Är det verkligt mörkt så är det enda man behöver göra är att skruva upp ISO Auto Minimum Shutter Speed till "Fast" eller "Faster" så sköter kameran även att man svårligen misslyckas även om det är mörkt och objekten rör på sig. Det är helt otroligt. Baksidan är emellertid att det blir lite tråkigt. Min kamera och många andras är inga kameror längre i analog mening de är maskiner som praktiskt garanterar att det är rätt svårt idag att misslyckas rent tekniskt. Är det mörkt och ISO trycks upp till förr hopplösa 8-10 000, så är det inte nödvändigtvis några problem idag för det kan man nästan alltid parera i RAW-konverterarna idag. FF-sensorerna sköter resten.
Sen kan man helt koppla bort teknikhjärnan för Real Time AF tar det närmaste öga den hittar, finns inget sånt så letar den efter huvuden, misslyckas den med det så kanske den hittar något i motivet som rör sig och saknas även det så låser systemet på närmaste objekt. Är man missnöjd med vilket öga eller ansikte som valts så kan man alltid sikta på ett annat och överstyra automatiken utan att knappt tänka alls. Det är fantastiskt nu men faktiskt lite tråkigt i all perfektion men vi gör det om vi prioriterar bilderna istället för det egna hantverket - för i många fall är vi helt enkelt inte kapabla att ta samma bilder utan automatiken.
Sony hade inte haft en chans från början om det inte varit för adapterindustrins intresse för NEX-plattformen. Det var den som lyfte plattformen initialt. När vi fick focus peaking i kamerahusen så presterade även de manuella gamla objektiven från den analoga tiden bättre än de gjort på de analoga husen. Mattskiva, mikroprismor och snittbilder i all ära men de står sig slätt i många ljussituationer mot EVF:er och peaking. Även jag sätter självfallet på mina gamla analoga fina små lätta objektiv när jag tröttnat på AI-automation och teknisk perfektion.
Självfallet ska inte det jag skrivit kring zoomar tas helt bokstavligt i alla lägen. Jag vet ju att du fotar fotboll och idrott och då är långa telen och telezoomar ett måste. Det jag talar om är zoomar i gatufoto och porträtt av folk i allmänna miljöer, där jag faktiskt tror att det idag blivit svårare att ta bilder än tidigare. Det finns en stor trötthet kring att bli fotograferade på allmän plats och genom det har det möjligen också blivit så att zoomarna blivit ett sätt att möta det problemet men priset för det blir att man tappar närheten och det är just det jag tror kan vara negativt för fotograferandet i de sammanhangen.
Bilden nedan är tagen med den autoriggning jag talat om och togs 2019 i Marrakesh under ett framträdande i en riad. Det var väldigt nedsläckt för att effekterna i sidenkläderna skulle komma till sin rätt. Jag hade en Sony G 24-105mm/4 zoom, på min A7 III, alltså inget vidare snabbt objektiv en gång. Bilden är tagen på ISO 8000 och efterbehandlad med Prime denoise i DxO Photolab. De 800 pixlar FS tar gör inte bilden helt rättvisa men dansösens ansikte är faktiskt skarpt trots hennes snabba rörelser och jag tycker själv att jag skulle kunna ha den på väggen efter friläggning från den röriga bakgrunden.
Var detta min förtjänst? Nä knappast, det var automatikens och sensorns i kameran. Utan dessa hade jag aldrig fått tag i det motivet under de ljusförhållandena. Satte det mina fotokunskaper på prov? Näää, det var inget särskilt mer än att sikta och trycka av. Ungefär som med Lars Borgs kompakt. Är jag nöjd med bilden? Jaa. Tyckte jag att det var roligt att ta den? Nää, inte något särskilt men jag blev förvånad över hur bra bilderna faktiskt blev.
