Tror att Nikonen kommer ganska nära Rollein. Men det är lite svårt att jämföra när det är olika medium. Vissa saker kan se snyggare ut på resultatet från den ena än på den andra även om upplösningen skulle vara densamma. Voigtländern håller ju mycket hög kvalitet för att vara småbild, men Rollein ger ändå bättre bildkvalitet eftersom negativet är större. En hundraårig storformatskamera slår alla vanliga digitalare på fingrarna, men är förstås mycket mer otymplig.
Ja, det är lite knepigt att jämföra. Jag tänker lämna negen för scanning hos en reprofirma som jag jobbar med och be dem göra en så neutral/linjär scanning som möjligt och utan oskarp mask. Efter det lämnar jag både negen och de opåverkade nikonfilerna till förstoring hos ett proffslabb. Kommer också att lägga upp filerna här.Tror att Nikonen kommer ganska nära Rollein. Men det är lite svårt att jämföra när det är olika medium. Vissa saker kan se snyggare ut på resultatet från den ena än på den andra även om upplösningen skulle vara densamma. Voigtländern håller ju mycket hög kvalitet för att vara småbild, men Rollein ger ändå bättre bildkvalitet eftersom negativet är större. En hundraårig storformatskamera slår alla vanliga digitalare på fingrarna, men är förstås mycket mer otymplig.
Alltså, en gammal begagnad Rolleicord är inte en samlarkamera. Det är en gammal, halvt åtråvärd men använd produkt. Om 40 år kommer inte ens min D7000 vara värt något som samlarobjekt, trots att den är tekniskt galet bra, handhavandet är asbra och så vidare. Gammalt är inte samlarvärde. Om 50 år kanske en Rolleicord börjar närma sig något samlaraktigt värde, då det inte lär finnas så många kvar - men idag finns det fortfarande många kvar. Dessutom kommer de alltid vara värda mindre än en Rolleiflex.
Hm.. Menar du alltså att kan vrida slutar-spännaren tillbaka igen för att trycka av? Så det finns alltså två alternativ för att ta en bild, 1: med slutarspännaren 2: med fjärrutlösaren ? Eller?
Fel. Alla tvåögda Rolleis är samlarkameror. Däremot behöver inte samlarföremål vara speciellt dyra. En Rolleicord V brukar gå för 800 - 1500 kr beroende på skicket. Jag har samlat Rolleis och kunskap om dem i tjugo år.
Vad som avgör om något är attraktivt för samlare brukar vara att det är något "speciellt" med prylen. Det behöver inte betyda att den är tekniskt fulländad eller vacker (även om en del gillar att samla på sådant också). Åldern har inte heller avgörande betydelse. De Rolleiflexer som tillverkas idag går nästan bara till rika samlare.
Det är fel att tala om samlaraktigt värde. Samlarvärde är en sak, och det behöver inte vara ekonomiskt. En samlare kan ju vara glad över att priserna är låga för det man gillar att köpa. Samlar man enbart för ekonomisk vinning kan man tala om investeringar istället, och då blir det bara tråkigt (i mina ögon). Jag tycker att det är roligt att både samla och använda.
Nej, den hade inte gått sönder utan bara fyrat av slutaren.
Jag tror vi drar jämnt i det mesta ovan, trots att jag tycker det är lite meningslöst att samla på serietillverkade, vanliga kameror. Det är lite som att samla på moderna brevmärken man köper på pressbyrån, typ. Har man intresset är det säkert kul, och om man är lite mer pretto än så (som jag) kanske det inte duger. Nu har jag förvisso inga planer på att bli en kamerasamlare (har för mycket skräp i bokhyllan redan!), men ändå
Jag lovar dig att det är mycket roligare än att samla på kameror som tillveras enbart för samlare! Tag t.ex. Leica som gett ut massor av specialutgåvor för samlare. Nästan ingen använder dem, utan de står bara på hyllor. Samma är det för myntsamlare. Seriösa myntsamlare brukar inte gilla jubileumsmynt och specialutgåvor. De känns inte lika "riktiga" som normalutgivna mynt.
Jag vet inte så mycket om gamla filmkameror, förutom den Super-8-kamera jag ägde på sextiotalet, men nog är det väl den här:
