Jag är mest en semesterfotograf som känner att jag nu vuxit ur min lilla kompaktkamera (Canon IXUS400) och vill ta nästa steg. Frågan är vad jag ska byta upp mig till. (Det är digitalt jag tänkt mig) När jag tittar runt så finns det till synes en enorm flora av olika typer och modeller. Som många andra har jag fastnat lite för bildstabiliseringstekniken. Inte så konstigt om man tittar på de suddiga bilder jag många gånger producerat. Hitills har jag grupperat upp kamerorna i 3 huvudsakliga intressanta grupper:

1. Bättre icke-systemkameror med massor av finesser. Ex Panasonic FX30.

2. Vanliga systemkameror. Ex Nikon D50, Canon 350D.

3. Bildstabiliserade systemkameror. Ex KonicaMinolta 5D.

Jag förstår egentligen inte vad jag tjänar på att gå upp till en systemkamera med de kompaktkameror som finns. Uppenbart kan man välja objektiv fritt, men hur viktigt är det för mig som huvudsakligen är semesterfotograf? Och är det en stor skillnad i bildkvalitet i de lägre prisklasserna? Om vi bara tittar på hastigheten så matchar exempelvis FX30n med bildstabilisering och 2.8 objektiv de stora systemkamerorna från Nikon och Canon. Panasonicen har dessutom ett större brännviddsomfång än jag orkar bära för systemkamerorna. Uppenbart så är systemkamerorna bättre, men jag har inte fått klart för mig på vilket sätt och om jag vill betala för det. Eftersom jag på sin höjd kan tänka mig lägga upp 10-15k totalt så är IS/VR objektiv inte att tänka på.

Då är 5D så klart ett intressant alternativ. Fast det är ett lite udda märke. Hursomhelst så kvarstår frågan: vad tjänar jag på att gå upp till en systemkamera?

Om du tycker om att hela bilden är skarp, från förgrund till bakgrund är det självklara valet en icke systemkamera.

Tycker du om att kameran är liten och kompakt är inte systemkameran ett val för dig.

Tycker du om att lägga ut stora pengar och tid för att få tekniskt mer stimulerande bilder är systemkameran ditt val.

Klart värt det...

Jag är också bara "semester fotograf" men fotar mer och mer sen jag köpte min canon 350D för några månader sedan. Detta på grund av att det är ofattbart mycket roligare att fota nu eftersom det finns så himla mycket mer att exprimentera med.Jag tror inte du behöver lägga ut mer än 10-15k för en utrustning du blir nöjd med.

Blev visst en miss där uppe, menade Panasonic FZ30 och inte någon lilleputt.

Roland: Det är just det jag har tröttnat på; att konstant ha en massa lika skarpa och "fotolika" bilder av allting. Så jag vill byta upp mig från en liten kompaktkamera. När jag skrev bättre kompaktkamera syftade jag på de större modellerna, i systemkamereformat.

Som Fredrik var inne på, så jag misstänker också att det blir en hel del mer fotande från min sida också. Känner ett sug just nu och känner mig låst av min enkla kamera. Just att få fippla lite med grejerna är lite av tjusningen med det hela. Samtidigt kommer jag nog aldrig att åka ut någon längre tid just för att fota, utan det kommer att alltid att vara lite vid sidan om. Så även om jag köper en systemkamera kommer jag nog aldrig att bära med en massa objektiv och tillbehör. (Är vad jag tror idag iaf.)

Saken är att jag kommer undan med hälften så stor investering om jag inte köper en systemkamera. Kommer jag att ångra mig?

Låter som Minolta 5, Canon 350 eller Nikon 50 kan vara goda alternativ för dig kombinerat med paketzoom och någon ytterligare som klättrar upp mot 200 mm, alternativt någon totalzoom mellan 20-200 mm ungefär och sedan låta hoobbyn utveckla sig.

Kameror av typen KonikaMinolta A1/A2 som ser ut som systemkameror har den egenheten att de har små sensorer och därmed har svårt att ge korta skärpedjup beroende på de korta brännvidderna som används. De större sensorerna i systemkamerorna har fördelen att behöva optik med längre brännvidd för samma bildutsnitt och sedan med hjälp av optikens lagar kunna ge kortare skärpedjup. Bildkvalitén är överlag bättre i större sensorer än i små.

Efter att ha läst ditt inlägg (som egentligen inte är någon nyhet för mig) så tittade jag runt noggrannare bland recensioner och testbilder och tycker mig nu faktiskt kunna se den bättre kvaliteten du pratar om.

En sak som oroar mig är att mina bilder kommer att förstöras av rörelseoskärpa som jag skrev tidigare. Jag vet att kombinationen liten kameraträning, oergonomisk kamera och relativt dålig optik förvärrat saken tidigare. Men kommer den förbättrade utrustningen vara tillräcklig för att få bort det mesta av den oönskade oskärpan? Eller kommer det inte att hjälpa alls? Med andra ord, kommer jag att behöva stabilisering, i vilket fall mina alternativ snabbt minskar i antal.

Själv är jag relativt darrhänt vilket gör att jag inte klarar av att hålla still och inducerar skakningsoskärpa i kameran på 1/brännvidd*omräkningstal. För Canon EOS 300 1/brännvidd*1,6 och för Konikaminolta A1/A2 (med objektivet 7-50 mm) 1/bännvidd*4.

Minoltas koncept för stabilisering har fördelen att alla objektiv kan dra nytta av den.

Canon och Nikon har funktionen inbyggd i vissa objektiv.

Normalt klarar stabiliseringen mellan 2-3 steg mindre ljus än vad fotografen kan handhålla utan stabilisering.

Andra hjälpmedel för stabila bilder som jag använder mig av är stöd av olika slag och stativ med både ett och tre ben, samt ett objektiv med bildstabilisering.

Rörelseoskärpan uppkommer av att objekt förflyttar sig i förhållande till kameran, vilket kan lösas på två sätt. Det ena är att korta slutartiden och det andra att panorera eller på annat sätt följa motivet som då upplevs som stilla. Rörelseoskärpa är inget som kan avhjälpas med bildstabilisering, men en systemkamera med sin bättre sensor kan justeras till högre ISO-tal utan att bilderna avsevärt sämre som ofta är fallet med kompakterna och de systemkameraliknande kamerorna som KM A1/A2 där bruset som ger försämrad bildkvalité ofta kraftigt tilltar ovanför ISO 200.

Så hette det visst, skakoskärpa. Var så klart det jag menade. Hade däremot inte tänkt på att ett högre isotal på systemkameran motverkar rörelseoskärpa. Får försöka gå ner på stan och se om det finns någon hjälpsam fotohandlare som kan hjälpa mig prova allt i verkligheten.

Vad tror du om KonicaMinolta som systemkameretillverkare? För väljer man ett märke blir man trots allt ganska fast i det en lång tid framöver. Och bland digitala systemkameror är de trots allt ganska obeprövade.

Du kan även titta på cyberphoto.se dom har mycket att välja på och även test bilder med kamerona. Vilket märke du ska välja är svårt. Precis som med bil Saab eller Volvo. Jag använder Nikon efter som jag har objektiv som passar. Men kläm och känn hos din handlare.
MVH Örian

Jag skulle tro att kombinationen Canon 350D + EF-S 17-85 med IS skulle vara något för dig. Det kan möjligtvis bli lite dyrt. Jag har inte koll på vad priserna ligger på därhemma, men de säljs ibland som ett paket och priset brukar bli lite lägre då än att köpa dem en och en.

Jag har en Canon 20D sedan ett par månader tillbaka och har haft mitt EF-S 17-85 objektiv nästan lika länge. Det objektivet fungerar alldeles utmärkt som ett all-round objektiv och jag har lyckats ta rätt ok bilder med relativt långa slutartider. Det var med mig i Italien nu i somras och var det objektiv som jag hade på under den mesta av tiden tack vare brännvidsomfånget.

Bara ett tips på vägen från en amatör

Du måste också bestämma dig för hur mycket du vill och är beredd att lära dig. Med en systemkamera så står du inför en massa grundläggande saker att lära inom fotografi, detta om du vill utnyttja dess potential. Det mesta av detta gäller givetvis för alla kameror, men med systemkameran så är det lättare att använda det. Att köra helmanuellt, exponeringstider, ljuskänslighet, bländaren och dess påverkan på bilden, blixtexponering, olika möjligheter till filter, brännvidder osv. osv.. Det mest avancerade och "svåra" är i regel lättare med systemkameror. Att fota riktigt helmanuellt är ofta lättast med en typ. 25 år gammal systemkamera utan automatik som "ställer till det" och tvingar en att använda den allra mest avancerade "exponeringsdatorn" -> Hjärnan.

Systemkameran kan nog kännas "svår" i början, men det är som med många andra verktyg (målartekniker, datorer å operativsystem, musikinstrument osv..), de mest potenta ger mest möjligheter men ger samtidigt mest möjligheter att ställa till det. Så frågan är hur mycket du vill lära dig och utvecklas, vill du lägga ned den tiden och tycker det är kul, då är det lika bra att satsa på systemkameran. Vill du bara "knäppa kort", då är en mer automatiserad histora som inte ger dig så många val att få beslutsångest över ett bättre val.

Sedan skall du inte förakta din lilla Ixus, den har sina poänger den med, den kan ju följa med i ur o skur, får plats i bröstfickan och så..

Choy skrev:
Så hette det visst, skakoskärpa. Var så klart det jag menade. Hade däremot inte tänkt på att ett högre isotal på systemkameran motverkar rörelseoskärpa. Får försöka gå ner på stan och se om det finns någon hjälpsam fotohandlare som kan hjälpa mig prova allt i verkligheten.

Vad tror du om KonicaMinolta som systemkameretillverkare? För väljer man ett märke blir man trots allt ganska fast i det en lång tid framöver. Och bland digitala systemkameror är de trots allt ganska obeprövade.

Klicka för att se resterande...

För tiotusen får man ett riktigt bra paket som man står ut med i några år, och vid den tidpunkten har man antagligen råd med ett helt nytt paket (t ex av annat märke). Märkesbunden blir man om man har många dyra tillbehör, men köper man sånt är man ju antagligen nöjd med sitt märke.

Den enskilt viktigaste faktorn om man väljer mellan de vanliga budgetpaketen (D50, KM 5D, 350D etc) verkar vara ergonomin. Ty bildkvaliteten (1) skiljer inte SÅ mycket och (2) beror mycket på objektivet.

Ett intressant alternativ kan vara Pentax istD som man kan få för 9.000 kr. Kostade 18.000 när den kom för knappt 2 år sedan men har en byggkvalité som motsvarar den pengen.

Hej Choy!

Jag befann mig i samma situation som dig for nagon manad sedan. Jag hade en Ixus 400 inkopt i Dec -04. Fotade friskt med denna och kande att jag borjade vaxa ur den. Vandades lange och val och tittatde pa en uppsjo av kameror. Det hela slutade med att jag kopte en Canon 20D med tillhorande 18-85mm objektiv med Bild stabilisator.

Jag ar mycket nojd...MEN har mycket att lara nar det galler den nya kameran. Jag kommmer att ta ngn kurs eller liknande, helt klart.

Sedan jag kopte IXUS sa hade jag den konstant i fickan. Fotade en elnadigt massa, sa det fick mig att ga pa 20D. Om du nu sager att du "bara" ar semester fotograf sa skall du betanka detta nar du koper en annan kamera...a andra sidan...tank om du "vaxer ur" en icke system kamera valdigt fort?

Valet ar ditt och ingen annans! Lycka till!

Bilder med mestadels Ixus:
http://2dogs.fotopages.com

Andreas

Oj, nu kom det mycket på en gång. Få se om jag får ordning på allt.

Eftersom jag tar steget upp så har jag också bestämt mig för att både lägga ner pengar och tid på det hela som en mindre hobby. Att det kommer att vara svårt och ibland frustrerande är också med i beräkningarna, även om man alltid underskattar den delen.

Som budget är Canon 350D + EF-S 17-85 (~15k) absoluta gränsen. Och då saknar jag ändå något på teleänden som jag flera gånger känt att jag velat ha. Det är mycket det som lockar med ultrazoomarna, att jag fortfarande har tillgång till det. Nu vet jag att det inte är ofta det behövs, men det är ändå svårt att bortse från det.

Närmare till hands ligger då att gå med Minoltan och ett friare val av objektiv eller att helt enkelt strunta i det och med köra vanliga objektiv. Men är det vettigt med tanke på att jag alltid kommer att köra på frihand.

I min värld så är man märkesbunden om lägger ner 5+5k för hus resp objektiv. Därför är jag väldigt försiktig i mitt val nu. Som ändå kommer att visa sig vara fel, men det får jag ta senare

Jag kommer naturligtvis fortsätta ha en kompaktkamera för alla de tillfällen jag inte vill släpa runt på en stor kloss. Troligtvis blir det inte min nuvarande ixus. Men det tar jag separat.

Att köpa en FZ30 gör nog inte så stor skillnad mot Ixusen om du vill ha möjlighet till kortare skärpedjup. CCD'n är 1/1,8" vilket fortfarande tillhör digitalkompaktlandet iaf för mig.

Minoltan är smart med inbyggd bildstabilisering. Men klart du ska göra det rätta valet och köpa Canon

Canon D350 med 18-55 kostar inte 15 000. Cyberphoto.se tar 8695. Det är ungefär samma pengar som 8295 som dom tar för D5 an. Men du kan ju även köpa kameran utan optik och välja en Sigma lins med mer zoom. För hobby och nybörjar lins så kanske 18-125 brukar finnas i paket på Expert eller så ringer du bara Cyberphoto och så kanske dom kan hjälpa dig med ett bra paket.
MVH Örian

Choy skrev:
I min värld så är man märkesbunden om lägger ner 5+5k för hus resp objektiv. Därför är jag väldigt försiktig i mitt val nu. Som ändå kommer att visa sig vara fel, men det får jag ta senare

Klicka för att se resterande...

Ja 5k + 5k innebär ju 5000 kr för ett objektiv, och köper man ett såpass dyrt (men antagligen bra) objektiv så är det lite jobbigare att byta system sen. Men som sagt, objektiv går ju ofta att sälja begagnade. Det är värre med husen kanske, speciellt efter några år, men tids nog vill man ju ha nytt hus ändå, om än av samma märke.

Min tanke var att just kitobjektiven ofta ökar priset på paketet så lite att det inte gör nån skillnad. Man får lägga på nån tusenlapp på kamerahuset och får ett hyfsat objektiv. Men visst kan man vilja ha något bättre objektiv som gör kameran rättvisa, och då kostar det kanske 5000kr.

Choy skrev:
Eftersom jag tar steget upp så har jag också bestämt mig för att både lägga ner pengar och tid på det hela som en mindre hobby.

Klicka för att se resterande...

Låter som om det lutar åt systemkameran...

Som budget är Canon 350D + EF-S 17-85 (~15k) absoluta gränsen. Och då saknar jag ändå något på teleänden som jag flera gånger känt att jag velat ha. Det är mycket det som lockar med ultrazoomarna, att jag fortfarande har tillgång till det. Nu vet jag att det inte är ofta det behövs, men det är ändå svårt att bortse från det.

Klicka för att se resterande...

Du behöver inte ha det senaste. Du kan helt säkert hitta en lätt begagnad 300D (många har bytt upp sig) och istället lägga slantarna på den optik (här kommer märkesinlåsningen) och de andra grejor du behöver, t ex. en bra blixt. Bra blixtar kan också hittas begagnat, så även optik. Huset kan bytas ut i framtiden när det behovet infinner sig. Tänk på att en 300D med bra optik rent tekniskt är bättre än en 350D med medioker sådan, pixlar är inte allt. Observera också jag skrev "rent tekniskt", detta eftersom kameran inte tar bilderna, det är fotografen det hänger på i slutändan. En duktig fotograf tar bättre bilder med över 30 år gamla prylar än vad en nybörjare mest troligt gör med toppmoderna. Tänk de "gamla rävarna" som kikar på himlen, kikar på motivet, skruvar lite på kameran, lyfter den och klick! Han mätte inte ljuset med någon mätare, focuserade inte ens med ögat i sökaren, det räckte med att se på himlen för att räkna ut rätt exponering och han kände sina grejor nog för att göra en tillräckligt korrekt uppskattning av avståndet för den manuella focuseringen. Sånt kräver övning!

Jag kommer naturligtvis fortsätta ha en kompaktkamera för alla de tillfällen jag inte vill släpa runt på en stor kloss. Troligtvis blir det inte min nuvarande ixus. Men det tar jag separat.

Klicka för att se resterande...

Det låter förståndigt. Även om en pocketkamera onekligen har sina begränsningar, så har de defenitivt sina poänger också.

Choy: gå på en 350D och köp EF-S 17-85IS beggat, såg ett här på FS för 4500 häromdagen. Då får du plats med t ex ett Sigma 70-300DG APO i din 15k-budget. Då har du IS i ditt "basobjektiv" och dessutom ett hyffsat kompetent tele.
/PO