Annons

Kamera för backpacker-resa jorden runt i ett år

Produkter
(logga in för att koppla)

Tony johansson

Aktiv medlem
Härliga bilder Tony!
Roligt att du uppskattar dom.
Dessa nepaleser! Såg att de använder nepalesernas stora kunnande i att bygga stentrappor även i Norge.
Stämmer bra, jag såg den dokumentären också.
Utan att förringa alla turister som tar sig an Himalayas berg men nepaleserna ska ju inte bara klättra lika högt, utan de ska dessutom samtidigt bära de förras utrustning :)
Ja, det är helt otroligt vilka bördor dom springer omkring med där. Jag har hört att det finns dom som bär uppemot 100 kg, men jag betvivlar riktigheten i det. Däremot tror jag att dom bär uppemot 60 kg, i dessa flätade bambukorgar, och med huvudet. Men så blir dom inte så gamla, heller.
 

Jonah Lake

Avslutat medlemskap
Gjort 6 resor till Nya Zealand

Fotade Canon de första åren bytt nu helt till Fujifilm XT2. Den med 18 55mm kit linsen räcker gott o väl till det mesta. Kolla gärna in @stayuntilforever åker på sjunde resan snart, stannat 5 månader i snitt och äventyrar mkt. Har även en Sony rx100. Kan varmt rekommenderas också, tar ingen plats o de flesta bilder blir toppen.
 

Fredrik AVT

Aktiv medlem
Det har blivit många kloka råd. Om jag får be vill jag lägga till en sak till att beakta. Finns möjlighet att köpa ny kamera om kameran skulle gå sönder kan du bortse från detta. Den svagaste länken i kompaktkamerorna tycks vara motorn som skjuter ut objektivet och zoomar (f u fokus). Man måste beakta att risken att kameran gåt sönder är större om det är en kompakt med motor som driver ut objektivet och som zoomar. Tänker man på detta är systemkameror med icke-motorzoomar sannolikt mer hållbara. Till m43 finns ju åtminstone en kompakt zoom som dras ut till fotoläget och det är 12-32, utöver övriga sortimentet. T ex blir en GX800 med 12-32 väldigt kompakt. Annars om man kan leva med lite större utrustning finns väldigt många bra alternativ hos t ex Fuji, som nämnts.
 

mmakr

Aktiv medlem
Bra val

Du undrade hur bra 12-100 mm objektivet till Olympus är och det är alldeles utmärkt. Din föreslagna kombination är robust, väl vädertätad och du slipper skifta objektiv med de risker för smuts som det innebär. Bildstabiliseringen är kanonbra . När det gäller batteritiden är den utmärkt framförallt om man fotar med elektronisk slutare. Nackdelen jämfört med större kameror är att det är svårt att få till en bra bokeh samt att det inte är någon kamera för mörka förhållanden. Objektivet ger ingen distorsion vilket kan vara mycket värt. Det är lätt att fotografera och sätta fokus genom att peka på skärmen vilket är bra när man vill vara diskret . AF egenskaperna är mycket bra nu efter senaste uppdateringarna. Jag har haft många kameror men som resekamera har denna varit den bästa. Mvh Åke Kjellmert
 

hornavan

Aktiv medlem
Jag reser en hel del, jag har Sony fullformat, micro 4/3 och så har jag en Sony RX10 mk4, som är den kamera jag använder mest och speciellt på resor.

Att ALLTID ha motsvarande 24-600 mm i handen ger stora fördelar, som den som inte provat kan ha svårt att förstå.
Priviligerad som jag är (har levat på foto hela mitt liv) så väljer jag utrustning efter ”uppdrag”.
När jag tar med RX 10-an (INTE RX100 som en del tycks tro) så får jag ofta bilder som jag inte räknat med.
Med 600mm f/4 kan jag fota fåglar djur och blyga människor utan att störa. 24 mm f/2,5 räcker oftas i dåligt ljus (JA, fullformat är ännu bättre i dåligt ljus).
RX10an har underbar ergonomi och inbjuder verkligen till fotografering som ingen annan kamera jag äger.
Ryms den inte i din budget så finns version 3 till ett lägre pris och Lumix har också billigare varianter, men man får vad man betalar för.
En kamera, UV-filter, ND-filter Polfilter, en liten väska (toploader) och powerbank när batteriet kroknar.
Den som vill se vad kameran presterar kan gå in på min Facebooksida, majoriteten av naturbilderna är tagna med RX10.
PS: Nämnde jag att det ocks är en fantastisk videokamera, med både mic och hörlursingång och 24-600 mm zoom.
 

Sten-Åke Sändh

Aktiv medlem
Roligt att du uppskattar dom.Stämmer bra, jag såg den dokumentären också.Ja, det är helt otroligt vilka bördor dom springer omkring med där. Jag har hört att det finns dom som bär uppemot 100 kg, men jag betvivlar riktigheten i det. Däremot tror jag att dom bär uppemot 60 kg, i dessa flätade bambukorgar, och med huvudet. Men så blir dom inte så gamla, heller.

Det är som sagt över 40 år sedan jag reste i Kashmir/Ladakh och Nepal och jag är glad att jag gjort det då. Folk i Ladakh (det lär betyda höga passen) lever ju på mellan 3500 och 5000 meters höjd och det är mycket. I Ladakh kände vi av höjdsjukan och blev helt däckade nära ett dygn efter att vi rest runt bland en massa kloster i bergen. Jag tror inte jag skulle fixa det idag så det gäller att passa på medan man är ung och stark och har hälsan. Det otäcka är ju att syrebristen kan göra en helt euforisk ett tag så man fattar inte direkt att man faktiskt måste ta det lite lugnt för att inte krascha helt.

Bortsett från detta så är mina fotografiska slutsatser dessa:

Eftersom dia var enda möjligheten då om man ville visa bilderna för för exv. skolklasser som i mitt fall (då jag ju senare läste till adjunkt/ämneslärare) så blev det som det blev. Men hade jag vetat vad jag vet idag så undrar jag om det inte varit bättre att köra allt i Tri-X istället. Dia är nog det sämsta materialet generellt om man vill digitalisera bilderna och det måste man förr eller senare om man vill bevara dem. Tri-X hade givit bilder av bättre kvalitet (snabbare mer finkornig film som inte lika lätt påverkats av tiden). Man hade haft ASA/ISO 400 istället för 50 eller max 100 och det ger helt andra kreativa möjligheter. Eftersom färgerna ändå pajat i mina dian ofta så skulle ju det inte varit någon större förlust för de är ju tonade idag från svartvitt ändå. Dian är också rätt svåra att digitalisera/efterbehandla eftersom många av konverterarnas verktyg inte tar på den struktur bilderna får vid reprofotot.

Med detta sagt så skulle nog jag tänka mer än en gång på vilken typ av kamera jag skulle ta med. Visst skulle en Sony RX100 kompakt säkert ge långt bättre bilder tekniskt än mina digitaliserade diabilder och det skulle säkert vara helt OK med den zoom som finns i den. Men om man verkligen få ut bra detalj av Himalaya-miljön så undrar jag om jag inte skulle ta med mig en A7r II eller A7r III ändå och åtminstone ett fast 24mm. Mitt lilla lätta SonyZeiss 35mm/2,8 skulle få sitta på mest hela tiden och sedan skulle jag ta med mig det lilla men superskarpa jättefina Sony 85mm/1,8 för porträtt (hyfsad bokeh också). Jag tror jag skulle lämna mina fina zoomar (24-105mm och 70-200mm) hemma faktiskt. De är alldeles för stora och tunga. 35:an tycker jag är idealisk främst för att man tvingas gå närmare med en 35:a och det brukar ge bättre bilder för mig åtminstone. Zoomar har jag upptäckt går mig lat i både huvud och ben och det är faktiskt tråkigare att fota med sådana trots att de jag har numera är bra.

Jag hade faktiskt med mig två objektiv redan på 70-talet på en del resor med min manuella Pentax ME och det andra var ett Pentax SMC 100mm/2,8 som är ett objektiv jag använt än idag på mina Sony-hus. Men då kom det sällan till användning. Det är märkligt pyttelitet i jämförelse med dagens klossar. Jag tycker det är bra att det åtminstone finns ett litet antal små hyfsade fasta objektiv till min kamera men jag tycker man skulle lägga ännu mer krut på att bygga fler små objektiv som ändå inte kompromissar allt för mycket med bildkvaliteten just för alla resande. Den lilla 85mm/1,8:an visar ju att det faktiskt går om man verkligen anstränger sig och den är märkligt nog hyfsat billig.

Jag sitter ju här med facit efter 40 år och ångra mig en hel del över mitt dåtida filmval och jag kan tänka mig att en del kommer ångra att de faktiskt inte tog sina Himalaya-bilder med högupplösande sensorer än med mobiltelefoner. Tyvärr får man leva med sina val och jag tror att även de som gör resor som dessa idag kommer att fråga sig om trettio, fyrtio eller femtio år varför de inte tog med sig bättre grejor än sina telefoner på en resa som kanske är "once in a life time". Med det sagt så är jag ändå väldigt glad åt den digitala tekniken för utan den hade jag aldrig kunnat rädda mina gamla dian. Då hade jag nog helt enkelt bara kastat dem, för så dåliga är många faktiskt idag.
 

Tony johansson

Aktiv medlem
Jag sitter ju här med facit efter 40 år och ångra mig en hel del över mitt dåtida filmval och jag kan tänka mig att en del kommer ångra att de faktiskt inte tog sina Himalaya-bilder med högupplösande sensorer än med mobiltelefoner. Tyvärr får man leva med sina val och jag tror att även de som gör resor som dessa idag kommer att fråga sig om trettio, fyrtio eller femtio år varför de inte tog med sig bättre grejor än sina telefoner på en resa som kanske är "once in a life time".
Har full förståelse för ditt resonemang och för egen del vill jag lägga till att jag hade inte bara mobilen med mig (om du läser i trådens inledning kan du se det), jag har tagit bilder med min Nikon D800E också. Tre har jag hittills publicerat här på Fs.

Dessutom var ju detta inte en dedikerad fotoresa, men det har jag reda berättat om i en annan tråd, och det har också tidigare omnämnts, Ts bör bestämma sig för om det är en fotoresa han ämnar göra, eller en upptäcksresa. När han bestämt sig för vilket, då kan han utrusta sig därefter, för jag tror att det blir väldigt svårt att kombinera och för att ta snapshots behöver man inte ha en speciellt avancerad kamera, för bilderna blir inte bättre för det.

Men, det skall ärligt sägas att de flesta bilderna jag tog på denna resa är tagna med mobilen. Varför !? Därför att (om vi håller oss till Nepal), jag var i princip i ständigt i rörelse, (man vandrar ju) och dessutom, om jag skall kunna fota seriöst, då måste jag vara ensam, annars fungerar det inte (för mig), och jag hade min bärare/guide med mig.

Sedan måste jag ändå säga (till mobilens försvar), att kvalitén är ändå såpass hög att bilderna tål att publiceras. Jag har fått bilder tagna med mobil publicerade i tryckt media och jag tror ingen skulle kunna gissa att de bilderna är tagna med en mobiltelefon (om dom inte är väldigt insatta i detta med foto). Därtill kan man fota i RAW med min telefon, som dessutom har en upplösning på 12 Mp.

Men, med det sagt, jag vill inte förorda någon att bara ta med sig en mobiltelefon, men inte heller att ta med sig (som jag gjorde) ~ 14 kg fototelaterade prylar (laptop inkluderat), för det är ingen annan än en själv som skall bära det. Nej, den gyllene medelvägen ligger någonstans emellan och förslag på det har redan kommit i mängder.

Avslutningsvis vill jag också säga att de bästa bilderna av min resa har jag med mig mest hela tiden och de mobilbilder jag tagit, kan i den mån minnena börjar blekna, fylla i färgerna igen och det räcker långt (i mitt fall).

Sedan utesluter jag inte (i mitt fall) att jag gör ett återbesök i Nepalesiska Himalaya och om utfallet skulle bli sådant, då kommer jag att gå själv, för nu vet jag vad det innebär. Då skulle sannolikt fotograferandet se annorlunda ut. Men vi får se hur det blir med den saken, man blir ju inte yngre, det är alldeles uppenbart. Jag känner att begränsningarna i kroppen börjar göra sig påminda och det lär inte bli bättre över den närmsta tiden. Men, å andra sidan sett, så är jag rätt envis.
 

Bengf

Aktiv medlem
Angående ovanstående inlägg Nr 47.

Dina mobilbilder skäms inte för sig på något sätt, tycker dom verkar att vara helt utmärkta, det är ju klarlagt att moderna telefoner överraskar dom flesta hela tiden, kvaliteten blir förvånansvärt bra med tanke på den lilla sensorn.


Det har alltid varit lite skämmigt med jpeg-bilder bland fotografer, fast alla tillverkare ser ut att förbättra kvaliteten med varje nyutkommen modell, Fuji kanske är mest kända för sina fina jpegs, fler bilder och mindre batteri åtgång får man på köpet, och visst går det att klämma in ett antal Raw-bilder när det behövs.


Själ har jag slutat med Raw-jpeg samtidigt för det blev så jäkla mycket bilder att hålla reda på, jag kan snabbt växla till Raw när det behövs.
 

Tony johansson

Aktiv medlem
Angående ovanstående inlägg Nr 47.

Dina mobilbilder skäms inte för sig på något sätt, tycker dom verkar att vara helt utmärkta, det är ju klarlagt att moderna telefoner överraskar dom flesta hela tiden, kvaliteten blir förvånansvärt bra med tanke på den lilla sensorn.
Jag överlåter andra att bedöma mina bilders duglighet, men för egen del duger de gott för det tänkta ändamålet och jag tror inte att jag skulle få så mycket bättre (och kanske framförallt) intressantare bilder om dom var tagna med min D800E.

Precis som du skriver, tar mobilerna förbluffande bra bilder och inte blir dom sämre över tid. Min mobil har ett poäng (för kameran) hos DxO på 88. Den senaste mobilen från Samsung (t ex),har en poäng på 112. Så, min nästa mobil (någon gång i framtiden) kanske blir en Samsung (igen), men dom fortsätter att utvecklas och jag har inget behov av att byta telefon inom överskådlig tid.
Det har alltid varit lite skämmigt med jpeg-bilder bland fotografer, fast alla tillverkare ser ut att förbättra kvaliteten med varje nyutkommen modell, Fuji kanske är mest kända för sina fina jpegs, fler bilder och mindre batteri åtgång får man på köpet, och visst går det att klämma in ett antal Raw-bilder när det behövs.
Jo, men så är det nog. Sanningen är den att jag ganska sent upptäckte att jag hade möjlighet att ta RAW-bilder med min mobil, men efter den upptäckten, har jag börjat att uteslutande ta bilder i RAW (med mobilen), även om det följer med en Jpeg-bild också.

Visst blir det en himla massa bilder att hålla reda på, men lagringsmedia kostar förhållandevis ganska lite nu för tiden, dessutom kan jag tycka det är skönt att ha "färdiga" Jpegs att kunna publicera på sociala medier (som Fs, t ex), och RAW- filer i de fall jag finner det mödan värt att justera dom i ett bildbehandlingsprogram, något jag gärna undviker (men som jag ändå gör ibland), då jag tycker det är rätt tråkigt att sitta framför datorn och redigera.

Jag har tidigare lovat att jag skall gräva fram några redigerade RAW-mobilbilder. Jag skall sätta mig vid min andra dator, (som jag använder när jag är mer seriös i mitt redigerande) och ta fram ett par bilder från Japan. Tills dess lägger jag upp ytterligare två Jpegfiler direkt från mobilen.

Det kanske inte går att se så tydligt på den sista bilden, men nere till vänster i bild finns det en banderoll och även en sten i högen av böneflaggor, där det står "Everest Basecamp 2018."
 

Bilagor

Sten-Åke Sändh

Aktiv medlem
Jag överlåter andra att bedöma mina bilders duglighet, men för egen del duger de gott för det tänkta ändamålet och jag tror inte att jag skulle få så mycket bättre (och kanske framförallt) intressantare bilder om dom var tagna med min D800E.

Precis som du skriver, tar mobilerna förbluffande bra bilder och inte blir dom sämre över tid. Min mobil har ett poäng (för kameran) hos DxO på 88. Den senaste mobilen från Samsung (t ex),har en poäng på 112. Så, min nästa mobil (någon gång i framtiden) kanske blir en Samsung (igen), men dom fortsätter att utvecklas och jag har inget behov av att byta telefon inom överskådlig tid.Jo, men så är det nog. Sanningen är den att jag ganska sent upptäckte att jag hade möjlighet att ta RAW-bilder med min mobil, men efter den upptäckten, har jag börjat att uteslutande ta bilder i RAW (med mobilen), även om det följer med en Jpeg-bild också.

Visst blir det en himla massa bilder att hålla reda på, men lagringsmedia kostar förhållandevis ganska lite nu för tiden, dessutom kan jag tycka det är skönt att ha "färdiga" Jpegs att kunna publicera på sociala medier (som Fs, t ex), och RAW- filer i de fall jag finner det mödan värt att justera dom i ett bildbehandlingsprogram, något jag gärna undviker (men som jag ändå gör ibland), då jag tycker det är rätt tråkigt att sitta framför datorn och redigera.

Jag har tidigare lovat att jag skall gräva fram några redigerade RAW-mobilbilder. Jag skall sätta mig vid min andra dator, (som jag använder när jag är mer seriös i mitt redigerande) och ta fram ett par bilder från Japan. Tills dess lägger jag upp ytterligare två Jpegfiler direkt från mobilen.

Det kanske inte går att se så tydligt på den sista bilden, men nere till vänster i bild finns det en banderoll och även en sten i högen av böneflaggor, där det står "Everest Basecamp 2018."

Det har hänt väldigt mycket med mobilerna men jag vill nog ändå ha en sökare som funkar i "alla" lägen. Det är ju ofta väldigt ljust och då kan det vara jobbigt med bara en display. Mobilerna hänger ju heller inte riktigt med om det är väldigt mörkt normalt men även där utvecklas ju allt.

Med det sagt så är det ju en väldigt bra upplösning och detalj i ditt skyltexempel från base campen. Imponerande.

Jag tror inte jag helt förstod din distinktion mellan upptäcktsresa och fotoresa först men nu gör jag det nog bättre.

Jag skulle nog ändå ta med en bra kompakt typ Sonys RX100 om jag bara skulle glida om kring som när jag tog mina bilder på 70-talet i Himalaya och uppleva allt utan särskilt fokus på foto. Med den kan jag säkert göra allt det jag gjorde med min gamla Pentax ME och mitt manuella Pentax SMC 40mm/2,8. På den tiden när jag bara hade råd att spendera 6-8 bilder per dag på en normal långresa så kunde det ju aldrig bli fullt fokus enbart på foto.

Men skulle jag åka idag på allvar så blev det nog min variant av din Nikon D800E fast min fotoväska skulle vara mycket lättare än dina 14 kilo och knappt ens väga två kilo totalt. Jag har ju min gamla A7r med 36 MP och jag tycker fortfarande att den är en underbar kombo med min pyttelilla superlätta SonyZeiss 35mm/2,8. A7r har ju t.o.m. en statisk variant av Eye Fokus och det är bra mycket mer än vad min gamla analoga kamera hade. Sedan skulle jag ta med mitt Sony 85mm/1,8 som jag just fått av min son som köpte ett 85mm GM 1,4 istället. Galet skarpt generellt och helt öppet och ett hyfsat porträttobjektiv. En liten lätt USB-disk skulle jag också ta med (eller två om jag är tillräckligt nojig), en extern laddare och en dammblåsare förstås sen fick det nog vara bra.

Sen vet jag att jag skulle ta många fler bilder än de jag tog på 70-talet även om jag inte alls är säker på att de skulle bli bättre som motiv. Tyvärr har mycket av det som fanns på 70-talet försvunnit och de som åker idag kommer finna mycket av samma enhetskultur som finns hemma även i östern. Det jag också vet är att den tekniska kvaliteten på de bilder jag skulle ta nu skulle åka cirklar runt mina gamla reprofotade dian.
 

Tony johansson

Aktiv medlem
Då så, här kommer ett par redigerade RAW-filer (i Jpeg-format) tagna med omnämnda mobilfrån mitt besök i Japan. Notera karpen i nederkant i den översta bilden. Helt o.k kan jag tycka;
 

Bilagor

Tony johansson

Aktiv medlem
Med det sagt så är det ju en väldigt bra upplösning och detalj i ditt skyltexempel från base campen. Imponerande.
Ja alltså, för det tänkta ändamålet tycker jag att det duger gott.
Jag tror inte jag helt förstod din distinktion mellan upptäcktsresa och fotoresa först men nu gör jag det nog bättre.
Det var ju tur att det kom fram, för mig är det en betydande skillnad på en fotoresa för mig, (där det primära är att ta bilder) och en "slacker-resa" (om du förstår mig rätt).
Jag skulle nog ändå ta med en bra kompakt typ Sonys RX100 om jag bara skulle glida om kring som när jag tog mina bilder på 70-talet i Himalaya och uppleva allt utan särskilt fokus på foto.
Just RX 100 har i denna tråden blivit omnämnd så många gånger, att vi bör snart få betalt av Sony för marknadsföringen ;-). Saken är den att jag hade med mig en Nikon 1 AW 1 också, men som tyvärr dog i Indien, då jag bestämde mig för att ta den under vatten (den skulle ju vara vattentät ner till 15 meter. Den var inte vattentät ens till under en meter under vattenytan, men det är en annan diskussion). Anledningen till varför valet föll på just den och inte en RX 100, var för att den förra skulle då vara vattentät.
Men skulle jag åka idag på allvar så blev det nog min variant av din Nikon D800E fast min fotoväska skulle vara mycket lättare än dina 14 kilo och knappt ens väga två kilo totalt.
Ja, om det skulle bli aktuellt med att åka tillbaka enkom för att fota, då vet jag inte om jag hade släpat med mig allt det jag hade med mig på denna resan, det är ju en sak som är säker. Kanske hade jag köpt på mig något annat välrenommerat litet system (som Fuji, t ex), men det är en akademisk fråga.

Utfallet under denna resa och i viss mån även här hemma, har blivit att jag till 99 % använder mig av min Zeiss 28 mm glugg. Kanske skulle jag kunna nöja mig med den om jag åker iväg igen, dock med en kompletterande kamera likt RX 100 ? Dessutom har jag kommit till den insikten att den utrustning jag redan har på intet sätt utgör någon begränsning i mitt fotograferande, utan det är snarare jag som är proppen och ur det perspektivet finns det ingen som helst anledning att köpa nytt, det är ju en sak som är säker.

Faktum ät att jag tror inte att den utrustning jag nu har i min ägo är så begränsande i mitt fotograferande, att det öht skulle uppstå ett behov av att uppgradera inom överskådlig framtid. Bara att krama ur det mesta ur det jag redan har, lär ta återstoden av mitt liv, med tanke på den minst sagt branta inlärningskurva jag har.

Ta bara som exempel; På hur många sätt kan man inte använda sig av en 28 mm glugg, som dessutom har en närgräns på 25 cm !? Alltså, möjligheterna är ju obegränsade ! Och jag har fyra (4) gluggar; 15, 28, 50 och en 100 mm i min ägo. Innan dessa pryttlar utgör någon begränsning i mitt bildskapande hinner jag sannolikt gå ur tiden med god marginal.
Det jag också vet är att den tekniska kvaliteten på de bilder jag skulle ta nu skulle åka cirklar runt mina gamla reprofotade dian.
Det tycker jag faktiskt är en icke-fråga, för den tiden då bilderna du nu talar om, är sedan länge borta och kommer aldrig tillbaka och ur det perspektivet är dina bilder ovärderliga. Dessutom kommer man att säga samma sak om de bilder våra moderna kameror producerar idag, om 20-30 år, så det är s*it samma. Dessutom skall man se det hela i ljuset av dom som går åt andra hållet, dom som fotar med storformatskameror och bladfilm, där kan vi snacka om old-school.

Faktum är att jag kan faktiskt kan finna det tilltalande i så måtto att det i det sammanhanget är tekniken sekundär och själva bildskapandet det primära. Ganska befriande, skulle jag säga.
 

Tony johansson

Aktiv medlem
Det går att läsa "Base Camp" men inte början och slutet av texten.
Ok. Jo, det var ju så att banderollen var vikt på ett sådant sätt att en del av texten inte går att utläsa, men däremot syns det tydligare på stenen som är rest på toppen av högen. Men det viktiga med den bilden är egentlige att det går att utläsa Everest basecamp (2018).

Jag vill också vara tydlig med att det är inte Mt. Everest som syns i bakgrunden, utifall att någon nu skulle tro det.
 

belo

Ny medlem
Kamera för backpacker-resa jorden runt i ett år.

Hej på er alla fotoentusiaster!

Efter sommaren åker jag iväg och kommer vara på resande fot i upp till ett år, något som jag förstås vill dokumentera, helst med en fin kamera.
Du har fått mängder med bra råd redan, jag tänkte bara bidra med några av mina erfarenheter efter att ha haft exakt samma behov och frågeställning som du.

I många år släpade jag med hela min Canon-utrustning med två hus, blixt, ett halvdussin objektiv och alla tillbehör på varje resa. För nåt år sedan tröttnade jag. :) Vad jag *helst* hade velat göra var att byta system från Canon EOS till M43, inte så mycket för att få lättare kamerahus men för att optiken blir så mycket lättare och smidigare. Jag hade valt en Panasonic Lumix G9 med några lämpliga objektiv från vidvinkel till lång telezoom, och en GX80 som andrahus i kompakt "partystorlek".

Men budgeten tillät inte det, så jag valde en Lumix TZ100 istället. En kompaktkamera med 25-250 mm zoom (relativt stort brännviddsomfång är viktigt för mina behov), entumssensor och i stort sett alla övriga funktioner man hittar i en bra systemkamera. Viktigt var också att den ska vara snabb och lättarbetad, och med några få undantag är den det.

Jag ville också börja videoblogga, så att den kan filma i 4K och i slow motion (i lägre upplösning) var en bonus. Videokvaliteten är mycket hög, enda egentliga nackdelen är att man inte kan ansluta en extern mikrofon. Men man kan ju lätt köra med en extern ljudinspelare å andra sidan. En nackdel om man ska vlogga är att man inte kan vika ut skärmen, så man ser inte vad man gör om man mot förmodan skulle vilja ha sin egen nuna i bild, men det går att lösa t ex genom att använda wifi-kopplingen mot sin telefon eftersom man kan se sökarbilden i telefonen.

Kameran tar väldigt bra bilder för formatet, ingen tvekan om den saken. Den är också relativt lättjobbad med många programmerbara funktionsknappar, och det mesta sitter logiskt till. En liten men dock nackdel för mig är att den nästan är för liten för mina stora labbar. Framför allt är kamerahuset väldigt halt, så en remsa antihalk-tejp på greppet gör livet mycket enklare.

Ett kriterie för mig när jag bestämde mig var att jag ville ha en "riktig" sökare, men det har visat sig att jag nästan aldrig använder den utan i stort sett bara kör med bildskärmen, så den är lite onödig. Den fungerar dock väldigt bra när jag väl använder den. Den inbygga blixten är inget att skriva hem till mamma om, men den gör sitt jobb på nära håll i nödfall.

Överlag är det en riktigt bra kamera som nu går att få tag i till bra mycket bättre pris än jag köpte den för sedan storebror TZ200 (med 15x i st f 10x zoom) har kommit ut.

För mig räcker den som enda resekamera i de allra flesta fall, men jag har fortfarande planer på att byta ut min Canon-utrustning mot M43-grejer enligt ovan på sikt.
 

Sten-Åke Sändh

Aktiv medlem
............….Ta bara som exempel; På hur många sätt kan man inte använda sig av en 28 mm glugg, som dessutom har en närgräns på 25 cm !? Alltså, möjligheterna är ju obegränsade ! Och jag har fyra (4) gluggar; 15, 28, 50 och en 100 mm i min ägo. Innan dessa pryttlar utgör någon begränsning i mitt bildskapande hinner jag sannolikt gå ur tiden med god marginal.Det tycker jag faktiskt är en icke-fråga, för den tiden då bilderna du nu talar om, är sedan länge borta och kommer aldrig tillbaka och ur det perspektivet är dina bilder ovärderliga. Dessutom kommer man att säga samma sak om de bilder våra moderna kameror producerar idag, om 20-30 år, så det är s*it samma. Dessutom skall man se det hela i ljuset av dom som går åt andra hållet, dom som fotar med storformatskameror och bladfilm, där kan vi snacka om old-school.

Faktum är att jag kan faktiskt kan finna det tilltalande i så måtto att det i det sammanhanget är tekniken sekundär och själva bildskapandet det primära. Ganska befriande, skulle jag säga.
Vad man har som "generellt" objektiv och vilken brännvidd som är optimal för generellt bruk kan man alltid gräla om man det är fortfarande min övertygelse att det kan vara väldigt befriande att bara ha ett enda objektiv i princip och med fast brännvidd. Förmodligen är det bättre med 28mm än 40 i Himalayas där det är så storskaligt rent naturligt. Man kan alltid zooma åt det "långa hållet" med fötterna men aldrig åt andra hållet. Men jag har inget minne av att jag någonsin sett 40mm som någon större begränsning det heller. När jag var i Israel för några år sedan hade jag min 35:a och mitt 70-200mm på en A7:a och det var verkligen inte många skott jag tog med zoomen. Så här efteråt så kan jag tycka att den lika gärna hade fått ligga kvar hemma.

Exempelt med mina gamla diabilders tekniska kvalitet och de beslut jag ångrat är tydligare förr men kvalitetsaspekten finns där än idag även om gapet minskat. En del av mina bästa safaribilder är tagna med Sonys utmärkat 16 MP CMOS som ju var just den sensor då Sony tog det väl kända två stegs klivet när det gällde DR. Det är självklart att jag hellre hade sett en del av dessa i 36MP eller 42, särskilt som vi ju ofta beskär innan vi printar. Just den höga upplösningen ökar ju också den kreativa friheten eftersom den ju låter oss "zooma" vid efterbehandlingen.

Vilka fina miljöer, var du borta mot Pokhara och Annapurna?
 

Bengf

Aktiv medlem
Jag överlåter andra att bedöma mina bilders duglighet, men för egen del duger de gott för det tänkta ändamålet och jag tror inte att jag skulle få så mycket bättre (och kanske framförallt) intressantare bilder om dom var tagna med min D800E.

Precis som du skriver, tar mobilerna förbluffande bra bilder och inte blir dom sämre över tid. Min mobil har ett poäng (för kameran) hos DxO på 88. Den senaste mobilen från Samsung (t ex),har en poäng på 112. Så, min nästa mobil (någon gång i framtiden) kanske blir en Samsung (igen), men dom fortsätter att utvecklas och jag har inget behov av att byta telefon inom överskådlig tid.Jo, men så är det nog. Sanningen är den att jag ganska sent upptäckte att jag hade möjlighet att ta RAW-bilder med min mobil, men efter den upptäckten, har jag börjat att uteslutande ta bilder i RAW (med mobilen), även om det följer med en Jpeg-bild också.

Visst blir det en himla massa bilder att hålla reda på, men lagringsmedia kostar förhållandevis ganska lite nu för tiden, dessutom kan jag tycka det är skönt att ha "färdiga" Jpegs att kunna publicera på sociala medier (som Fs, t ex), och RAW- filer i de fall jag finner det mödan värt att justera dom i ett bildbehandlingsprogram, något jag gärna undviker (men som jag ändå gör ibland), då jag tycker det är rätt tråkigt att sitta framför datorn och redigera.

Jag har tidigare lovat att jag skall gräva fram några redigerade RAW-mobilbilder. Jag skall sätta mig vid min andra dator, (som jag använder när jag är mer seriös i mitt redigerande) och ta fram ett par bilder från Japan. Tills dess lägger jag upp ytterligare två Jpegfiler direkt från mobilen.

Det kanske inte går att se så tydligt på den sista bilden, men nere till vänster i bild finns det en banderoll och även en sten i högen av böneflaggor, där det står "Everest Basecamp 2018."

Även om man har med sig småbilds kamera med mera, så varför inte ändå knäppa lite med mobilen, man vet aldrig vad som kan hända med stora kameran, ett ögonblicks verk att få den stulen tex.


jag tar inte så mycket bilder själv, men lite besvärligt var det i bland med större objektiv på kameran, hela tiden får man hålla reda på kameran så inte objektivet slår i någonting, det behöver inte vara stenar och skog, utan kan räcka med stora folkmassor i trånga gränder.
 

Tony johansson

Aktiv medlem
Vad man har som "generellt" objektiv och vilken brännvidd som är optimal för generellt bruk kan man alltid gräla om man det är fortfarande min övertygelse att det kan vara väldigt befriande att bara ha ett enda objektiv i princip och med fast brännvidd. Förmodligen är det bättre med 28mm än 40 i Himalayas där det är så storskaligt rent naturligt. Man kan alltid zooma åt det "långa hållet" med fötterna men aldrig åt andra hållet.
Jag kan bara tal för mig själv och faktum är att det är inte något aktivt beslut som gjort att 28:an för det mesta sitter på kameran, även om kanske just den brännvidden är särskilt lämpad i just Nepalesiska Himalaya.

Nej, anledningen till varför utfallet blivit sådant att jag för det mesta använder mig av 28:an är därför att den bildvinkeln passar mitt fotograferande bäst. Och av en slump förefaller det vara ungefär samma bildvinkel som jag har i mobilen.
med mina gamla diabilders tekniska kvalitet och de beslut jag ångrat är tydligare förr men kvalitetsaspekten finns där än idag även om gapet minskat. En del av mina bästa safaribilder är tagna med Sonys utmärkat 16 MP CMOS som ju var just den sensor då Sony tog det väl kända två stegs klivet när det gällde DR. Det är självklart att jag hellre hade sett en del av dessa i 36MP eller 42, särskilt som vi ju ofta beskär innan vi printar. Just den höga upplösningen ökar ju också den kreativa friheten eftersom den ju låter oss "zooma" vid efterbehandlingen.
Även om jag förstår ditt resonemang, så avslutar jag med de kloka orden som någon myntat; "En dålig bild är bättre än ingen bild". Försök att se det ur det perspektivet, så kanske det blir lättare att acceptera det faktiska utfallet.
Vilka fina miljöer, var du borta mot Pokhara och Annapurna?
Alltså, det är nästan så att man blir religiös när man är där. Jag minns i början, den första eller andra dagen av vandringen mot EBC att herrejösses, vilket landskap, helt otroligt !
Jag skulle förbehållslöst rekommendera alla som har möjligheten att ta sig dit att åka, för det är otroligt vackert ! Men, för att svara på frågan; Visst var jag i Phokara och Annapurna. Saken är den att efter jag hade kommit tillbaka från EBC-trekken och återigen var stationerad i Kathmandu, så ville jag bara därifrån, jag orkar inte med stora städer och Kathmandu...Ja, herrejösses ! Fast det är ju klart, Delhi var ju inte precis litet, det heller.

I vilket fall som helst, efter några dagar i Kathmandu fick jag nog och jag tog en trekk med min bärare/guide som jag hade haft med mig till EBC, även till Annapurna och Pokhara. Som högst kom jag till Poonhill, jag gick inte hela vägen till ABC, då jag faktiskt var sliten efter EBC och dessutom var Annapurna och Pokhara en tuffare och mer krävande vandring än EBC.

Sammanlagt vandrade jag i Nepalesiska Himalaya under 18 dagar. EBC 12 dagar och Annapurna 6 dagar. Jag minns speciellt en sträcka på min andra trek som stod beskriven i boken jag hade införskaffat inför denna resa; "Trekking in the Nepalese Himalaya" av Lonley planet. Det var ett avsnitt som bestod av (vad man uppskattade) över tretusen trappsteg, och tro mig, jag trodde ta mig f**n att trapporna aldrig skulle ta slut :))) !!

Ja, jenamines, det var j*vlar i min själ en prövning, det är ju en sak som är säker :))) !
 

Tony johansson

Aktiv medlem
Även om man har med sig småbilds kamera med mera, så varför inte ändå knäppa lite med mobilen, man vet aldrig vad som kan hända med stora kameran, ett ögonblicks verk att få den stulen tex.
Så sant. Och för minnesbilder duger den gott, som jag tidigare varit inne på. Dessutom tycker jag att det är väldigt behändigt att komponera på den stora skärmen.
jag tar inte så mycket bilder själv, men lite besvärligt var det i bland med större objektiv på kameran, hela tiden får man hålla reda på kameran så inte objektivet slår i någonting, det behöver inte vara stenar och skog, utan kan räcka med stora folkmassor i trånga gränder.
Jo du, jag kan bara tala om att jag är väldigt glad att jag alltid har motljusskyddet monterat på min 28 mm, för som det ser ut, skulle jag inte vilja att objektivet ser ut, if u know what I mean ;-).
 

martinot

Aktiv medlem
Du har fått mängder med bra råd redan, jag tänkte bara bidra med några av mina erfarenheter efter att ha haft exakt samma behov och frågeställning som du.

I många år släpade jag med hela min Canon-utrustning med två hus, blixt, ett halvdussin objektiv och alla tillbehör på varje resa. För nåt år sedan tröttnade jag. :) Vad jag *helst* hade velat göra var att byta system från Canon EOS till M43, inte så mycket för att få lättare kamerahus men för att optiken blir så mycket lättare och smidigare. Jag hade valt en Panasonic Lumix G9 med några lämpliga objektiv från vidvinkel till lång telezoom, och en GX80 som andrahus i kompakt "partystorlek".

Men budgeten tillät inte det, så jag valde en Lumix TZ100 istället. En kompaktkamera med 25-250 mm zoom (relativt stort brännviddsomfång är viktigt för mina behov), entumssensor och i stort sett alla övriga funktioner man hittar i en bra systemkamera. Viktigt var också att den ska vara snabb och lättarbetad, och med några få undantag är den det.

Jag ville också börja videoblogga, så att den kan filma i 4K och i slow motion (i lägre upplösning) var en bonus. Videokvaliteten är mycket hög, enda egentliga nackdelen är att man inte kan ansluta en extern mikrofon. Men man kan ju lätt köra med en extern ljudinspelare å andra sidan. En nackdel om man ska vlogga är att man inte kan vika ut skärmen, så man ser inte vad man gör om man mot förmodan skulle vilja ha sin egen nuna i bild, men det går att lösa t ex genom att använda wifi-kopplingen mot sin telefon eftersom man kan se sökarbilden i telefonen.

Kameran tar väldigt bra bilder för formatet, ingen tvekan om den saken. Den är också relativt lättjobbad med många programmerbara funktionsknappar, och det mesta sitter logiskt till. En liten men dock nackdel för mig är att den nästan är för liten för mina stora labbar. Framför allt är kamerahuset väldigt halt, så en remsa antihalk-tejp på greppet gör livet mycket enklare.

Ett kriterie för mig när jag bestämde mig var att jag ville ha en "riktig" sökare, men det har visat sig att jag nästan aldrig använder den utan i stort sett bara kör med bildskärmen, så den är lite onödig. Den fungerar dock väldigt bra när jag väl använder den. Den inbygga blixten är inget att skriva hem till mamma om, men den gör sitt jobb på nära håll i nödfall.

Överlag är det en riktigt bra kamera som nu går att få tag i till bra mycket bättre pris än jag köpte den för sedan storebror TZ200 (med 15x i st f 10x zoom) har kommit ut.

För mig räcker den som enda resekamera i de allra flesta fall, men jag har fortfarande planer på att byta ut min Canon-utrustning mot M43-grejer enligt ovan på sikt.
Kan enbart instämma i ovan. Även om jag oftast brukar rekommendera RX100-serien (de nya med sökare) till de flesta, så föredrar jag personligen TZ100 som superlätt resekamera pga. just det flexiblare brännviddsomfånget (och att menyerna är enklare i Panasonics kameror än Sonys, iaf. för mig).

Nya TZ200 har jag inte testat, men har sett precis som du att TZ100 säljs för riktigt bra pris just nu.
 
ANNONS