Annons
OBS: denna grupp är markerad som inaktiv. Gruppvärden kan aktivera den igen genom att redigera inställningarna.
  #196  
Gammal 2011-04-19, 13:15
rautio
 
Medlem sedan: apr 2004
Inlägg: 504
Sten-Åke Sändh skrev: Jag är en stor fan av välskrivna reportage. Det är ju det jag verkligen efterlyser och som är den verkliga bristvaran. Både från Sverige och övriga världen. Välgjorda reportage av hög kvalitet gör skillnad och avtryck men det gör inte nödvändigtvis bilder med halvdålif kontext. Det senaste i DN värt att nämna är väl Maceij Zarembas artikelserie om skolan i Sverige. Mycket välbehövligt och väldigt stort genomslag.

Men bara för att ge ett exempel från dagens DN på hur det kan se ut idag vid utrikesreportage. Där skriver den ofta lysande (om jag får tillåta mig att ha en sådan uppfattning) Nathan Sachar ett reportage från sin bas i Israel om situationen i grannlandet Syrien där upproret är i full gång i Homs och Damaskus. Han är inte ens på plats och jag har i princip ingen vattentät invändning mot det eftersom det kan vara enda möjligheten och t.o.m. den bästa möjligheten. Om exv. de lokala myndigheterna får för sig att stänga telekommunikationerna är det mycket svårt att arbeta och bara för att man verkligen befinner sig i landet så är det långtifrån säkert att man har någon överblick. (Jag har upplevt precis det när jag själv var i Afghanistan 1978 mitt under revolutionen.) I egenskap av jude kan säkert inte heller Nathan få resa in i Syrien ens om han ville vara på plats. Jag själv var tvungen att skicka efter ett interimspass och skicka hem mitt gamla när jag var där. Vid den tiden var det inte ens poppis i det betydligt mer öppna Jordanien även om man blev hälsad med shalom vid gränsen mellan Syrien och Jordanien istället för salaam.

Gissa hur reportaget i DN var illustrerat? Jo med en ganska stor halvtaskig lågupplöst mobilbild på en folksamling. Om det berodde på att tidningen ville göra en grej just av detta då det kanske kunde uppfattas som att det gav mer närvaro och autenticitet eller att det faktiskt inte fanns en enda fotograf där med en hyfsad kamera ska jag låta vara osagt .Verkligen ingen bra bild rent tekniskt men uppenbarligen good enough p.g.a. nyhetsvärdet.
Visst, det är problematiken som alltid funnits och finns även idag. Tycker själv att det ofta är inköpta rep som imponerar. Tidningar har inte råd att hålla sina fotografer ute i svishan i månader för att hämta hem ett reportage. Men jag kräver inte heller det av tidningar. Själv kan jag bra spendera en månad ute och sälja reportaget och det är den symbiosen och samarbete som bra journalistik bygger på. NOOR image, VII photo är två exempel på dagens reportagefabriker som man bara kan lyfta hatten för. Fotograferna där (bl.a Jan Grarup på NOOR som även var med i klungan i bilden som satte igång diskussionen) kör långtida kompromisslösa projekt och reportage. Och det är den typen av rapportering jag tycker vi ska efterlysa och inse att den finns där ute, det är bara att ta för sej av den.
  #197  
Gammal 2011-04-19, 14:19
ArneB
 
Medlem sedan: mar 2005
Inlägg: 894
Sten-Åke Sändh skrev: Jag tycker inte om att man tävlar i detta elände. Det känns faktiskt ganska solkigt och Paul Hansen har ju uppenbart inte haft något emot det. Om han själv har anmält sig eller det gjorts av DN har jag ingen aning om. Tidningen tycker säkert det är bra att han vunnit så de har ju inget motiv att inte stödja deltagandet. Det är säkert väldigt bar för en tidning att kunna ståta med att ha den som tog årets bild i detta sammanhang bland sina anställda eller kontrakterade
Fast tävlar man verkligen i elände? Tävlingen handlar främst om nyhetsbilder och bilder som skildrar samtiden. Jordbävningen i Haiti var en stor katastrof och en världshändelse, precis som jordbävningen i Japan med tsunami och kärnkraftsverkshaveri. Att skildra dessa händelser kan knappast vara oviktigt, inte heller oljeutsläppet i Mexikanska golfen eller dammen som brast i Ungern. Otäcka händelser som åtminstone jag vill veta mer om, både i text och bild. Bilderna säger många gånger mer än tusen ord.

Ska det obehagliga gömmas undan? Får man bara tävla med trevliga/vackra bilder?

Paul Hansens bild sammanfattar verkligen katastrofen i Haiti i en enda bild. Bildmässigt är det en mycket stark bild. Innehållet är oerhört tragiskt och sorgligt. Det hade det varit även om bilden inte tagits.
  #198  
Gammal 2011-04-19, 15:22
Sten-Åke Sändh
 
Medlem sedan: jan 2005
Inlägg: 12 352
ArneB skrev: Fast tävlar man verkligen i elände? Tävlingen handlar främst om nyhetsbilder och bilder som skildrar samtiden. Jordbävningen i Haiti var en stor katastrof och en världshändelse, precis som jordbävningen i Japan med tsunami och kärnkraftsverkshaveri. Att skildra dessa händelser kan knappast vara oviktigt, inte heller oljeutsläppet i Mexikanska golfen eller dammen som brast i Ungern. Otäcka händelser som åtminstone jag vill veta mer om, både i text och bild. Bilderna säger många gånger mer än tusen ord.

Ska det obehagliga gömmas undan? Får man bara tävla med trevliga/vackra bilder?

Paul Hansens bild sammanfattar verkligen katastrofen i Haiti i en enda bild. Bildmässigt är det en mycket stark bild. Innehållet är oerhört tragiskt och sorgligt. Det hade det varit även om bilden inte tagits.
Citat 1:"Hansen har byggt sin karriär på tragedier."

Ja vad tävlar man i då och hur tänker fotografen? Ta bilden som redan kommenterats på http://jennymaria.com/?p=1645

Vi börjar med Carter



Citat 2: "I tjugo minuter dröjer Carter vid scenen och väntar på att gamen ska slå ut med vingarna – en ännu bättre bild. Det gör den aldrig och flickan reser sig och går vidare............................................ ......................Carter utnyttjade och hjälpte inte ett svältande barn."
(slut citat 2)



Citat 3: "Fotografen har mycket att tjäna och de avbildade, särskilt i mina exempel, har inget kvar att förlora. Människor tas i anspråk och blir utnyttjade men det är något kåren ogärna vill diskutera."(slut citat 3)



http://thebelist.files.wordpress.com...er-vulture.jpg

Citatet ur den texten är ju skoningslöst och visar väl hur det i värsta fall faktiskt kan förhålla sig alternativt kan uppfattas på helt annat sätt:



Citat 4: "Den 27 juli 1994 tar Kevin Carter sitt liv. Han är då 33 år gammal och vid tillfället en av världens mest kända pressfotografer. I självmordsbrevet förklarar han att pregnanta minnen av mord, lik, ilska, smärta, skjutglada galningar, mördarbödlar, svältande och sårade barn ständigt söker honom.

Ett av de svältande barnen var säkert den lilla flicka som Carter fotograferar i Sudan ett knappt år innan självmordet. Hon är bara skinn och ben och kämpar sig mot en hjälpstation. En gam landar bredvid henne när hon stannar för att vila och Carter tar en bild med gammaltestamentlig tyngd. Aldrig tidigare har ett fotografi så symboliskt och hjärtknipande skildrat svält.

I tjugo minuter dröjer Carter vid scenen och väntar på att gamen ska slå ut med vingarna – en ännu bättre bild. Det gör den aldrig och flickan reser sig och går vidare. Trots efterforskningar vet ingen vad som sedan händer henne. Han tilldelas Pulitzerpriset för bilden men kritiseras hårt. ”Bara ännu ett rovdjur”, skriver en journalist. Carter utnyttjade och hjälpte inte ett svältande barn.

Kritiken är rättfärdig. Man kan försöka ursäkta honom med att han sannolikt var hög vilket han ständigt var för att stå ut med sitt arbete, eller att han tror att hjälparbetarna ska hjälpa henne. Men förmodligen är han avtrubbad och ser inte världen i lidande utan i bilder."
(slut citat 4)



Citat 5 gäller Paul Hansen: "Paul Hansen är en vit man och hans bild av den döda femtonåriga flickan Fabienne Cherisma i Haiti som han vann första pris i Årets Bilds kategori ”Nyhetsbild utland” är tagen med en vit mans avsikter. Hur skulle det kunna vara på något annat vis?

En moraldiskussion om pressfoto och Årets bild har uppstått sedan det kommit till kännedom att det fanns en hop vita män som vid samma tillfälle fotade Fabienne. Den amerikanske fotografen Nathan Weber tog en metabild vid platsen; han vände kameran mot gruppen fotografer och nu känner många sig lurade.

Till exempel journalisten Andreas Ekström som i Sydsvenskan den 24 mars skriver ”Jag menar att den [Hansens bild] sprider en vilseledande berättelse till tidningsläsaren”. Verkligen? Fanns endast en historia på platsen? Weber valde metaberättelsen, Hansen en annan. Ekström kallar bilden beskuren, det är fel ord. Hansen ljuger inte, inte heller berättar han hela sanningen, det vore omöjligt – för bråkdelen av en sekund är inte nyanserad.

”Vad fan tror de? Att en ängel svävar ner och tar bilden” sa en fotografkollega som ringde och var upprörd över Hansen-bashingen. Ja, ungefär så. Läsare tycks tro på myten om ”fotografängeln”, en ensam etiskt oantastlig gestalt som respektfullt fotar och lär känna de lidande, vilka ber fotografen föra ut deras berättelse som om han eller hon verkade på uppdrag av dem.

Och det är en myt somliga fotografer vill upprätthålla. Kanske fungerar det undantagsvis så men mer ofta är det en huggsexa och lidandet en industri, det finns alltid en bild med ”rovdjursfotografer” vid oroshärdar. Carter fick pris, Haeberle sålde sina bilder för 20 000 dollar år 1968 och Hansen har byggt sin karriär på tragedier. Det utesluter inte att Hansen också känner medkänsla för Fabienne och vill fotografera av alla de rätta orsakerna.

Fotografiet är direkt och gör människor långt mer sårbara än text. Pressfotot är en verksamhet med ojämna maktförhållanden. Fotografen har mycket att tjäna och de avbildade, särskilt i mina exempel, har inget kvar att förlora. Människor tas i anspråk och blir utnyttjade men det är något kåren ogärna vill diskutera.
(slut citat 5 samma källa som föregående klipp)´


Detta handlar ytterst inte om man bara ska tillåtas tävla med vackra bilder utan om etik och moral och fotogreafering i stort. Det handlar inte bara om Hansen eller Carter utan om principer.
  #199  
Gammal 2011-04-19, 15:27
PMD
 
Medlem sedan: aug 2004
Inlägg: 27 092
Och Jenny Marias slutkläm från samma sida som du citerade från:

För vad skulle alternativet vara? Att inte skildra eller endast arbeta under kontrollerade förhållanden då fotografen kan agera ängel? Det är inte svårt att försvara Carters, Haeberles och Hansens fotografier. Deras bilder ställer den viktigaste frågan av alla; Varför lidande? Och att några försöker svara på den frågan rättfärdigar – i de här fallen – deras fotografi.
  #200  
Gammal 2011-04-19, 15:41
ArneB
 
Medlem sedan: mar 2005
Inlägg: 894
Sten-Åke Sändh skrev: Detta handlar ytterst inte om man bara ska tillåtas tävla med vackra bilder utan om etik och moral och fotogreafering i stort. Det handlar inte bara om Hansen eller Carter utan om principer.
Jag har försökt förstå hur du tänker kring just fotograferingen av Fabienne, men du hamnar i resonemang långt ifrån just den situationen. Tyvärr har jag inte lyckats förstå dina betänkligheter kring etik och moral.

Är problemet:
- att bilden/bilderna tas över huvud taget?
- hur bilderna togs?
- något annat?
  #201  
Gammal 2011-04-19, 21:13
Maverick
 
Medlem sedan: jun 2001
Inlägg: 4 403
Precis samtliga argument går att använda mot det skrivna ordet, mot pennan. Som i exakt samma grad utnyttjar folks elände, därtill en betydligt större möjlighet att utlämna obehagligheter eller öka dessa efter behov.

Exakt samma går dessutom att säga om rätt många hjälporganisationer. Där det finns gott om folk som verkligen bygger karriärer på folks olycka.

Om man nu efterlyser välbyggda bildjournalistiska jobb så kan man börja med att stödja dem som görs. För jag känner inte till särskilt många knäck som gått ihop sig ekonomiskt.

/Maverick
  #202  
Gammal 2011-04-20, 06:57
gpq
 
Medlem sedan: jan 2005
Inlägg: 222
Sten-Åke Sändh skrev: Citat 1:"Hansen har byggt sin karriär på tragedier."
Eftersom du tar upp detta citat flera gånger så anser du tydligen att det är viktigt, och säger något om hur Paul Hansen är som person. Därför får jag lust att ställa ett par laddade frågor till dig:

Har Paul Hansen orsakat tragedierna som han byggt sin karriär på? Har de blivit värre av att han har fotograferat dem? Är begravningsentreprenörer förkastliga, eftersom de bygger sin karriär på att människor dör?
  #203  
Gammal 2011-04-20, 07:18
rautio
 
Medlem sedan: apr 2004
Inlägg: 504
gpq skrev: Eftersom du tar upp detta citat flera gånger så anser du tydligen att det är viktigt, och säger något om hur Paul Hansen är som person. Därför får jag lust att ställa ett par laddade frågor till dig:

Har Paul Hansen orsakat tragedierna som han byggt sin karriär på? Har de blivit värre av att han har fotograferat dem? Är begravningsentreprenörer förkastliga, eftersom de bygger sin karriär på att människor dör?
hela diskussionen om att bygga karriär på tragedier är absurd.

- finns det någon här som tror satt någon framgångsrik konflikt och krisfotograf byggt sin karrier med tanke på att göra business??? (vill påstå att det att det i flesta fallen är nåt vi skulle göra vare sej det är ekonomiskt hållbart eller ej, det att man får lön för sitt jobb gör det bara möjligt att fortsätta med sitt jobb.)

- Om vi vill diskutera på att leva på tragedier får vi nog börja med klädförsäljare som skor sej på tragiska produktionsförhållanden (barnarbetskraft etc.), juvelhandlare (diamanthandeln t. ex. se fotojournalistens kadir van lohuizens långtida projekt angående ämnet), elektronik komponenter etc. etc. Jag vill påstå att fotojournalistik kommer att ligga ganska lågt på listan i att sko sej på misär då syftet är att bära sitt strå till stacken i att få slut på misären.
  #204  
Gammal 2011-04-20, 08:09
Grimmer
 
Medlem sedan: aug 2004
Inlägg: 1 943
Dessutom så finns det många som gör sin karriär genom att racka ner på såna som Carter och Hansen. Det spelar ingen roll om fotograferna gör moraliskt fel eller inte. Går det att stampa på dem och på så vis komma högre i sin egen aktning så gör folk det. De "lever" på att racka ner på de som kämpar för att förändra.
  #205  
Gammal 2011-04-21, 13:15
ulso
 
Medlem sedan: dec 2003
Inlägg: 211
Hannes Dükler om pressfotograferna runt den döda Fabienne Cherisma.
I senaste numret av F, Fotografisk Tidsskrift från Svenska Fotografers Förbund är en debattartickel om bilder på Fabienne.
Läs mer på http://www.sfoto.se/f/kronikor/fotog...a-och-fabienne
  #206  
Gammal 2011-04-22, 21:06
red-top
 
Medlem sedan: aug 2004
Inlägg: 900
Enjoy poverty!
"Enjoy Poverty
K special. En provocerande film om fattigdom. Den holländska konstnären Renzo Martens reser till Kongo för att undersöka fenomenet fattigdom, landets mest lukrativa export. En industri som genererar mer pengar än export av guld, diamanter och kakao. Genom att uppmuntra de fattiga att sälja sin fattigdom som en "produkt" vill konstnären visa hur i-världen tjänar ofantligt stora summor pengar på just denna "vara" fattigdom.
Även i SVT2 (måndag) 25/4 (kl.14:05) och SVT2 (tisdag) 26/4 (kl. 22:55)
"

Rekommenderas med anl av denna tråd.
._/h.
  #207  
Gammal 2011-04-23, 01:38
1983
 
Medlem sedan: apr 2011
Inlägg: 27
Vad är det som gör att man sätter sig på pass som soldat i Afghanistan? Eller att fotografera naturkatastrofers offer?

Jag vet inte, men är man helt säker på att det är karriär det handlar om?

Jag är inte förvånad över denna bild, men jag är lite förvånad över kreativiteten hos Nathan som kanske ledsnade på grupptillhörigheten och kanske kameraperspektivet som höll blinda fläcken för vidvinkel, etc, och gick helt enkelt en bit bort och tog en fantastiskt bra bild.

Så man ska visa respekt för de döda säger ni? Det däremot, kanske inte Nathan gjorde. Han är på gränsen till att manipulera oss åskådare på samma sätt som denna bild gör: http://www.fotosidan.se/forum/showpo...8&postcount=13
Och få oss att reagera på ett enhetligt sätt, och kanske inte heller på det sätt som Nathan hade avsikt (om han nu hade någon avsikt) till.

Ser ni de mörkhyade personerna i bakgrunden? Hedrar dom den döde mer än vad fotograferna gör? En kille står själv på sidan om med kamera om axeln, är han en "frilansare", eller en ortsbo? Vem är han?

När man inte vet så mycket, så ska man inte uttala sig så mycket.... Att Paul Hansens bild vann, har mer med vår värld på andra sidan jordklotet (från där bilden blev tagen) att göra. De andra fotografernas bild kanske inte skilde sig mycket från vad hans gjorde. Någon annans kanske till och med var bättre. Men på grund av att han är i den positionen han är, sponsrad och har fått tillit som dokumentatör, och att man lyssnar särskilt till hans bilder, så vann han. Vilka är de som röstade på hans bild?

Och så vidare....

Senast redigerad av 1983 den 2011-04-23 klockan 02:00.
  #208  
Gammal 2011-04-23, 11:33
1983
 
Medlem sedan: apr 2011
Inlägg: 27
”Årets bild” – en massfotografering
Här kommenterar Paul själv händelsen:
http://www.resume.se/nyheter/2011/03...-massfotograf/
Besvara

Bokmärken

Ämnesverktyg
Betygsätt det här ämnet
Betygsätt det här ämnet:



Alla tider är GMT +1. Klockan är nu 15:29.



Lastolite Chromakey