Black and White sa:

Rimligtvis är det fotografen som tar bilden som har en första uppfattning om vad bilden förmedlar. Om fotografen tycker att bilden exempelvis inte blev så spännande, intressant, skandalös, underhållande eller dråplig som han trodde i fotoögonblicket och sätter igång och ändrar i bilden så det passar hans syften då är det något som brister.

Klicka för att se resterande...

Kan du lägga bort den felaktiga uppfattningen att jag på något sätt skulle vara för att manipulera bilder så blir det lite lättare att diskutera.
Men av det citerade stycket börjar jag undra om det inte är så att du missförstår och förvränger med avsikt.

Att vara neutral innebär inte att det är omöjligt att ägna sig åt nyhetsdokumentation. Att befinna sig på rätt plats vid rätt tillfälle och läsa av läget brukar skilja agnarna från vetet. När allt stämmer så har man rätt bild vilket inte alltid är så lätt.

Klicka för att se resterande...

Vad är rätt bild? Och vem är det som avgör det?

Maverick sa:

Jo, men som jag sa. Folk blir sura även om det är med sanningen överensstämmande när det är mindre smickrande.

Förvisso är Montgomery rätt ödmjuk men det han säger är helt sant. Att han hamnade där beror på en rad mer eller mindre slumpmässiga beslut. Vilka är inte bokade, vilka har inte ledigt, vilka andra event finns det och vilka är lämpligast att åka på dem osv. Det finns knappt på kartan att Scanpix skulle sitta och spekulera i att de skulle bli insläppta ifall de skickar Montgomery. Det funkar inte så på ett yrkesmässigt plan. Det är världspolitiken vi pratar om och där Sverige är en plutt, det är bara att titta på vilken plats Reinfeldt tar i den bilden och vilken uppmärksamhet han ägnas. En världspolitik där man som president för USA får räkna med att journalister slänger skor på en och kanske ännu värre nästa gång. Det Montgomery uppvisar yrkesmässig skicklighet i är att han förvaltar den uppkomna möjligheten mycket väl.

Så jag tror han har helt rätt i att det var lite tur, annars hade det varit ett bokat arrangemang och då hade det garanterat inte sett ut som det gjorde på bilden.

/Maverick

Klicka för att se resterande...

Har för mig att Busch kommenterade skon som kastades mot honom som storlek 45. Undrar om någon svensk politiker skulle klara den bedriften i en liknande situation?

Alltid roligt att argumentera med andra om vara eller icke vara i vad det än månde vara. Alltid lär man sig något och förhoppningsvis förmedlar man något därtill. Nu tar jag på mig rollen som båtägare pga av att sjösättningen närmar sig och önskar alla en härlig vår och många fototillfällen vare sig horisonten är sned eller icke. Lägger upp en bild av en sned horison som heter duga. Bilden tagen med fast monterad kamera på min ensamsegling till V-I 1982. Bilden gör inga anspråk på vare sig kvalitet eller konstnärskap. Den förmedlar däremot hur man bestämmer sin position innan GPS fanns.

En bra bild är en bra bild. En dålig bild är en dålig bild. Vem avgör vad som är bra eller dåligt? Betraktaren förstås. Är det bara du själv som tycker att bilden är bra och alla andra att den är dålig så är den förmodligen dålig. Om de allra flesta tycker bilden är bra som beror det på att den följer någon form av regler för hur vi människor tycker att en bild ska se ut. Min gamla lärare i formgivning sa att vi människor strävar efter att saker ska vara i ordning. En bild med en massa olika saker utspridda upplever som rörig. Människan vill placera sakerna i en ordning/struktur för då har vi kontroll över bilden. En sne horisont känns konstigt och onaturlig. En blandning av en massa färger känner vi avsmak för. Vissa färger hör inte ens ihop.
Vi människor är så pass lika att dessa generella grundregler gäller för alla. Vare sig vi vill det eller inte. En del har bättre känsla och andra lite sämre.

En duktig fotograf kan trotsa dom regler vi mäniskor strävar efter och det kan bli bra och till och med väldigt bra. Om en amatör gör det blir det väldigt ofta dåligt. Det finns många exempel på bilder med sne horisont som är väldigt bra. Men det finns betydligt fler exempel på när det ser hemskt ut.

Det var en rejält gammal tråd du lyckats rota fram här, Mats, men det är ju en diskussion om bilder (och inte MTF-kurvor), så jag hoppar gladeligen på och ger min syn på saken

Alla "fotoregler" som finns är egentligen generaliseringar som beskriver hur de flesta av oss uppfattar vissa element i en bild.

Rak horisont, huvudmotiv i gyllene snittet o.s.v. är exempel på sådant som förstärker harmonin i en bild.

Problemet är att eftersom väldigt många - särskillt nybörjare som börjar lära sig mer om hur foto fungerar - gärna vill ta bilder som utstrålar lugn och harmoni.

Därför lärs många av de saker som egentligen är tumregler för hur man gör bilden mer harmonisk ut som om de vore regler för hur en bra bild ska vara.

Att inte följa harmonireglerna räknas därför av många - även om det anses ok att bryta dem - just som ett regelbrott.

Många bilder, framförallt nyhetsbilder, tjänar på att vara övertydliga i sitt budskap. Nyhetsbilder som misslyckas med att direkt förmedla rätt ton bläddras snabbt förbi. Är situationen kaotisk, osäker eller på annat sätt oharmonisk, och bildens syfte är att skildra det så förlorar, snarare än tjänar, bilden på att följa de regler som anger hur man får en bild harmonisk.

Det finns därmed inget kommunikativt syfte med att horisonten ska vara rak om inte bilden ska förmedla harmoni, och en sned horisont är inte mer effektsökeri än vad det är att ha en rak horisont i en bild som ska förmedla harmoni.

Det finns säkert massor av exempel på pressbilder där en sned horisont motverkar bildens syfte - och därmed tjänat på att ha rak horisont - och säkert också exempel på mindre erfarna fotografer som tycker att det är fräckt med lutande horisonter utan att förstå syftet, men jag tycker att det verkar som om många här undervärderar våra pressfotografers kunskap om och känsla för bildkommunikation.

Om det blivit vanligare vet jag inte, och om det i så fall beror på en trend eller att våra pressfotografer upptäckt detta - liksom många andra - element i att förmedla artikelns budskap i bilden vet jag inte.

En teori kan ju vara att bildflödet ökar, och vi därmed ger varje bild i nyhetsrapporteringen mindre tid att förmedla sitt budskap, och därför har det blivit viktigare att alla element i bilden strävar efter samma mål för att bilden snabbare ska fånga in betraktaren.

Världen och dess nyheter har blivit snabbmat, bilden kan lika gärna vara tagen med en mobiltelefon idag,
kvalitet får stryka på foten på detta område likaväl som det får göra på andra yrkesområden. Tragiskt.

Kejsarens kläder?

Mats Findell sa:

En bra bild är en bra bild. En dålig bild är en dålig bild. Vem avgör vad som är bra eller dåligt? Betraktaren förstås. Är det bara du själv som tycker att bilden är bra och alla andra att den är dålig så är den förmodligen dålig. Om de allra flesta tycker bilden är bra som beror det på att den följer någon form av regler för hur vi människor tycker att en bild ska se ut. Min gamla lärare i formgivning sa att vi människor strävar efter att saker ska vara i ordning. En bild med en massa olika saker utspridda upplever som rörig. Människan vill placera sakerna i en ordning/struktur för då har vi kontroll över bilden. En sne horisont känns konstigt och onaturlig. En blandning av en massa färger känner vi avsmak för. Vissa färger hör inte ens ihop.
Vi människor är så pass lika att dessa generella grundregler gäller för alla. Vare sig vi vill det eller inte. En del har bättre känsla och andra lite sämre.

En duktig fotograf kan trotsa dom regler vi mäniskor strävar efter och det kan bli bra och till och med väldigt bra. Om en amatör gör det blir det väldigt ofta dåligt. Det finns många exempel på bilder med sne horisont som är väldigt bra. Men det finns betydligt fler exempel på när det ser hemskt ut.

Klicka för att se resterande...

Massan har inte sällan fel. Är så enkelt att haka på s.k. Experter och och låta andras argument hoppa fram ur sin egen mun och förhoppningsvis framstår man som påläst och kunnig amatör. Ett av de senaste exemplen lär väl vara målningen Mannen med den Gyllene Hjälmen målad av Rembrandt. En målning som hade ALLT enligt all samlad expertis. Sedan visade sig att det inte var en Rembrandt. Plötsligt var det inte den perfekta Målningen allt enligt samma Expertis som tidigare lovprisat denna målnings utförande. Går att överföra till Fotokonsten oxå. Ibland blir det rätt, alla gillar bilden och alla är nöjda inte minst fotografen. Ibland visar det sig att Massan har tyckt fel och bilden ifråga omvärderas oftast långt efter att bilden togs. En omvärdering sker inte sällan när en person (läs Fotograf, Konstnär eller motsvarande) blir känd eller avlider. Allt verkar gå i cykler. Det vi tar för givet idag kanske tingar ett högt värde om 30 år. Ändå är det samma sak förutom att det har 30 år på nacken och borde vara i sämre skick än nytt. Undrar dock om en tvättmaskin någonsin kommer tinga ett högre pris som gammal och utsliten. Den som lever få se.

En sned bild kan tillföra lite mer "liv" i en annars tråkig bild som kan bli statisk om den är rak. Ibland kan ett sådant beteende gå lite för mycket på rutin dock..

plåtar själv en hel del tiltade bilder, det ska inte vara ett självendamål, det finns linjer i bilden man följer vilket skapar dynamik. Det är helt enkelt ett sätt behärska perspektiv och dynamik som skiljer sej från en kategorisk horisontalbalans. Det ger ofta en känsla av närvaro och att du är inne i handlingen eftersom ditt huvud fungerar heller inte som ett vattepass. Trots allt ser man ofta amatörer som tror att tiltning i sej gör bilden bra utan att det finns nåt i bilden som stödjer det.

För mej får folk klaga bäst som vill på tiltade bilder så länge kunderna trånar efter dem och jag får plåta med min egen stil

Nu 2013 är det fortfarande så att vissa pressfotografer på blaskor envisas med att fota snett.
gärna åt samma håll och gärna med en sned horisont.
Det finns vissa tillfällen som det lämpar sig men när man konsekvent gör det - blir bara tramsigt och fult.

Bild och text hör oftast ihop och när det falerar med en bild som visat bl.a. en horisont med 4 graders lutning blir det knasigt.
Är det kanske ett mode som fotografer mellan 20-25 år sysslar med eller?