Först av allt vill jag be om ursäkt om det här skulle placeras i någon annan del av forumet. Om så är fallet så skriv gärna vart den hade passat bättre.

Jag funderar på det här med Micro 4/3 och vad det innebär egentligen. Jag har försökt läsa på själv och känner att jag har ett hum om vad det handlar om men skulle gärna lära mig mer.

Min tolkning är som följer:

Micro kommer ifrån att kameran inte innehåller några speglar, den är så kallad spegellös. Rent praktiskt innebär det att det ofta inte finns någon sökare. Om det finns en sökare är denna elektronisk. I och med inte innehåller några speglar kan kameran byggas mindre = Micro.

4/3 är formatet på sensorn. Sensorn är 4/3 av en inch. Det borde alltså innebära att den är 33,33% större än en inch. Formatet på sensorn är vanligt på videokameror men blir nu vanligare i stillbildskameror också.

Är jag rätt ute? Är det något viktigt jag missat? Hur kommer det sig att man valde en sensor som är vanlig i videokameror? Vad finns det för fördelar/nackdelar? Vore tacksam för en inte allt för teknisk förklaring så att jag kan lära mig mer om det här systemet.

cango sa:

https://en.wikipedia.org/wiki/Four_Thirds_system

Klicka för att se resterande...

Tack för länken, jag har försökt läsa där innan men kan inte ta till mig all information. Det är lite för tekniskt

I korthet är det inte sensorns format, utan måttet gäller det rör som användes i analoga tevekameror någon gång i forntiden innan man använde halvledare. Det är alltså ett mått på ett för länge sedan utgånget elektronrör för kameror. Själva bildrutan är mycket mindre, ungefär som en tumnagel.

Olympus var från början den enda tillverkare som valde formatet för sina DSLR-kameror, och det fanns troligen en himla massa skäl, varav ett var att kostnaden för sensorer växer exponentiellt med storleken. Det är alltså mycket mer än dubbelt så dyrt att tilverka en dubbelt så stor sensor. Man valde ett mindre format än övriga tillverkare som gjorde de flesta kamerorna i format APS-C som ligger ungefär mittemellan 4/3 och småbildsformatet 24x36. Formfaktorn på APS-C är samma som på småbildsrutan, medan 4/3-rutan är mindre avlång. Ytan på 4/3 är ungefär fjärdedelen av småbildsrutan, och APS-C har ungefär hälften så stor yta som småbild.

Micro har tillfogats för att markera de spegelfria systemen, och nu görs inga spegelreflexkameror i 4/3-format längre.

När konsortiet för µ4/3 skapades var flera tillverkare med, men såvitt jag vet är det bara Olympus och Panasonic som tillverkar kameror för formatet nu. Också Leitz var med vid skapandet och ska ha gjort någon modell.

Det spegelfria segmentet för systemkameror växer snabbt, och det finns också kameror i andra format, både mindre och större, ända upp till småbildsformat. Det som kan ses som en fördel med µ4/3 är kanske främst att det är en standard, som flera tillverkare kan använda, men i praktiken finns bara två. Det innebär att man kan växla optik fritt mellan dessa två tillverkare. Jag har exempelvis ett kamerahus från Olympus och använder objektiv från Panasonic. Dessutom använder jag flera äldre objektiv med adapter, bland annat för att kunna tilta.

Det kortare flänsmåttet på spegelfria systemkameror gör det lätt att anpassa andra objektiv, och det finns företag som är specialiserade på adaptrar för att kunna använda främmande optik. Ett av dem, Metabones, gör exempelvis adaptrar som kan användas med AF för Canonobjektiv till Sonys spegelfria kameror, och de gör också en brännviddsförkortare som ökar ljusstyrkan till det dubbla. För vissa kombinationer av kamerahus och främmande objektiv är det alltså möjligt att få såväl bländarkoppling som autofokus med spegelfria kameror.

Förutom µ4/3 finns också andra intressanta spegelfria system, främst från Sony, Fujifilm och Samsung. Flera av de kamerorna kan fjärrstyras med smarta telefoner eller surfplattor med sökarbilden på skärmen. Några av kamerorna kan kopplas direkt till nätet, inte bara med WiFi, utan också via mobiltelenät. Också fjärrstyrning är möjlig över nätet.

Urban Domeij sa:

Massa intressant text

Klicka för att se resterande...

Tack för den intressanta utläggningen! Det är alltså termen för de gamla analoga tevekamerorna som smittat över trots att 4/3 egentligen syftar på ett elektronrör som de inte har gemensamt. De har dock något gemensamt vilket är storleken på sensorn vilket egentligen är en kostnadsbesparing då den är lite mindre. Man får alltså en relativt bra kamera till en "billig" peng då kostnaden ökar exponentiellt med sensorns storlek.

Tack också för bonusinfo kring objektiven!

en viktig del, som jag uppfattat det, var att olympus valde att designa sitt digitala system helt från grunden, med anpassade objektiv för formatet.

Det finns nån (några?) andra som även gör kameror (speciella) z camera e1 4k http://www.43rumors.com/page/6/
har för mig kodak (i dess nya tappning) har nåt i 4/3 formatet

Den viktigaste anledningen till m43 är att kameror och objektiv kan göras mycket mindre. Detta är också anledningen att fler och fler väljer systemet.
Många, både proffs och amatörer gläds åt att slippa släpa på tunga tjockkameror.
Det finns skillnader i bildkvalitet, men för många är den skillnaden akademisk och svår att se i verkligheten på utskrivna bilder.
Ofta kritiseras de nya mindre formaten för att inte ge samma korta skärpedjup som fullformat, men min erfarenhet är att det oftare är en fördel än en nackdel.

hornavan sa:

Ofta kritiseras de nya mindre formaten för att inte ge samma korta skärpedjup som fullformat, men min erfarenhet är att det oftare är en fördel än en nackdel.

Klicka för att se resterande...

Jag vet att för många är micro four thirds nytt, men pratar vi format, såsom sensorformat, så har ju inget där ändrats - det är fortfarande en four thirds-sensor, och därmed inget nytt. egentligen. Och jag håller med - när jag fotar macro, så är det tunna skärpedjupet med mitt 50mm 2.0 för jobbigt handhållet. och när jag fotar småfåglar med mitt 600mm är jag glad att att både näbb och ögon är inom skärpeplanet (inte alltid, beroende på näbb...) men det är jag det.

cango sa:

Jag vet att för många är micro four thirds nytt, men pratar vi format, såsom sensorformat, så har ju inget där ändrats - det är fortfarande en four thirds-sensor, och därmed inget nytt. egentligen. Och jag håller med - när jag fotar macro, så är det tunna skärpedjupet med mitt 50mm 2.0 för jobbigt handhållet. och när jag fotar småfåglar med mitt 600mm är jag glad att att både näbb och ögon är inom skärpeplanet (inte alltid, beroende på näbb...) men det är jag det.

Klicka för att se resterande...

Det som är nytt är inte storleken på sensorn utan storleken på utrustningen. Har just packat ner två kameror och tre objektiv i handväskan.

4/3 är alltså förhållandet mellan bildens längd och bredd. Vissa mellanformatmatskameror tex Pentax 645 hade också 4/3 förhållandet, men en större bildruta.

Att Olympus valde att gå ner i sensorstorlek berodde på att det var jättesvårt och dyrt att tillverka så stora sensorer som småbild (24 x 36 mm) innan år 2000, samt att dåtidens sensorer kunde inte fånga in ljus i hörnen på ett tillfredställande sätt. Det blev för mycket ljusbortfall och sämre skärpa i hörnen.

Att Olympus valde 4/3 istället för traditionella 3/2 lär bero på att formatet är enklare att fylla med motiv och värdefulla pixlar behöver inte klippas bort.

Olympus valde också att göra sina 4/3 objektiv telecentriska vilket gav bra skärpa och ljusspridning över hela bilden. Nackdelen var att objektiven blev nästan lika tunga och stora som småbildssystem.

Utvecklingen av sensorer rusade på snabbare än vad Olympus hade förutspått och snart kunde Canon och senare Nikon fotografer använda sina gamla småbildsobjektiv till digitala småbildskameror.

Olympus kunde snart med ännu nyare sensortekniken bygga kompaktare objektiv.

Sony bygger småbildskameror med elektronisk sökare och kan liksom Olympus bygga mindre objektiv än Canon och Nikon.

EJM68 sa:

Sony bygger småbildskameror med elektronisk sökare och kan liksom Olympus bygga mindre objektiv än Canon och Nikon.

Klicka för att se resterande...

Det synar jag, vad har du för belägg att det är så? Vilka objektiv tänker du på?

hornavan sa:

Det synar jag, vad har du för belägg att det är så? Vilka objektiv tänker du på?

Klicka för att se resterande...

Hen menar kanske "färre"?

Största anledningen till att välja Micro 4/3 är storleken. Jag själv har alltid prioriterat små kameror eftersom de hänger med utan problem. Har nu en GM1 som förstakamera.

Angående objektiv. Storleken på sensorn påverkar främst objektiven. Det finns en rad riktigt små objektiv som är bra. Panasonic har, som nämnts 20mm, men även 14mm är absurt liten och 15mm är riktigt bra. Olympus har några utmärkta, 12mm främst och 45mm är riktigt vass, båda är pyttesmå. Panasonic gör även några riktigt bra zoomar, tänker främst på 12-35 men har även testat 100-300. Den sistnämnde har en fantastisk bildstabilisering och omfång. Alla dessa objektiv är väldigt små jämfört med andra tillverkare och det är hela poängen med m43.

När det gäller bildkvalité finns det så det räcker. Det är alltid här som kritiker slår ner, men idag är alla kameror så bra att det inte har någon praktisk betydelse. Här kan du se lite resultat hur det blir: https://www.flickr.com/photos/joakimstrand/

Kanske det är värt en liten utvikning om telecentriciteten och den sämre kvalitet som har förekommit ut mot bildens hörn - och som fortfarande kan uppträda.

Digitalkamerans sensor är ett riktningskänsligt optiskt instrument. Den kan ta emot ljus från en relativt snäv vinkel, och om ljuset som träffar den kommer från någonstans utanför den ideala vinkeln, sker viss förvrängning. Det beror på att framför varje ljuskänsligt element (ljusbrunn, sensel) i sensorn sitter en mikrolins, ett objektiv, som man avser ska projicera en bild av objektivets utgångspupill i ljusbrunnen. Mikrolinsen är alltså i idealfallet riktad mot objektivets utgångspupill, och om någon del av utgångspupillen ligger utanför den ganska snäva vinkeln som mikrolinsen tas upp, kan optiska effekter i linsen ge fel information i den aktuella ljusbrunnen eller sprida ljuset från objektivet till en närliggande ljusbrunn.

Det här problemet finns hos alla sensorer, och Olympus väg att lösa det när man valde 4/3 som sensorformat var att göra objektiven telecentriska på bildsidan. Det innebär att utgångspupillen ligger ganska långt bort från sensorn, och därmed faller strålarna in i ungefär samma vinkel, så länge sensorn inte är alltför stor. Man valde en liten sensor genom att helt enkelt "klippa bort" de besvärliga hörnen och använda optik vars utgångspupill var anpassad till den smala vinkeln sensorn fungerar i.

Vi kan se det här problemet när vi sätter på främmande optik på spegelfria kameror, som ju har väldigt kort anslagsmått. Om man exempelvis sätter på ett ljusstarkt vidvinkelobjektiv för Leica så kan man inte få bra resultat i bildens hörn, och bilden blir också över hela ytan uppmjukad när man använder stor bländaröppning. Problemet är mindre på DSLR-kameror, eftersom man där använder optik som ska lämna plats för spegeln, och som därför har mer avlägsen utgångspupill, även om de inte är avsedda att vara telecentriska som objektiv i Olympus 4/3-serie. Problemet finns också i viss grad med alla objektiv som har extremt stor ljusstyrka, och det är också uppenbart när man använder funktioner som tilt och skift på T/S-objektiv, där utgångspupillen flyttas vid dessa operationer.

Det är alltså långt ifrån tekniskt problemfritt med digitalsensor jämfört med film, som inte har samma riktningskänslighet. Ett objektiv som tecknar utmärkt på film kan ge dåligt resultat på digitalsensor. En del tillverkare har prövat att förskjuta mikrolinserna ut mot kanterna, att mikrolinsskivan är aningen mindre än sensorskivan eller att mikrolinserna har annan vinkel ut mot kanten, för att lösa problemet, men det förutsätter att utgångspupillen alltid ligger ungefär i samma läge och kan därför ge sämre resultat när man använder optik med mer avlägsen utgångspupill eller vid makro- eller mikrofotografering med mer vinkelrätt infallande ljus.

Sensorstorleken avgör det optimala avståndet till objektivets utgångspupill, och en mindre sensor kan använda objektiv som har utgångspupillen närmre. Därför kan man bygga mindre objektiv till små sensorer, medan stora sensorer med nödvändighet måste ha stort avstånd till objektivets utgångspupill. Man får också brister i skärpa och färg när man ändrar vinkeln mot respektive mikrolins, som när man tiltar eller skiftar ett objektiv.

En möjlig väg att komma ifrån problemet är att ha sensor utan mikrolinser, vilket kanske kommer att prövas, men nuvarande teknik innebär att man samlar mer ljus till varje ljusbrunn via en mikrolins, ett litet objektiv som sitter framför varje sensel, och som ska fokusera objektivets utgångspupill i den senseln. Om ljuset kommer från fel håll, kommer det inte att ta rätt väg, utan det kan disperseras i mikrolinsen till att visa annan färg, eller det kan hamna i ljusbrunnen bredvid.

@Urban Tack för upplysande info!

@Jocke Många fina sv/v porträtt på din Flickr!

För övrigt så ansluter jag till en del andra poster. Jag kör numera nästan uteslutande med MFT. Olympus OM-D E-M1 och E-PL7 med lite blandade objektiv. Otroligt smidigt och lätt system som enkelt går ned i en liten väska/ryggsäck/midjeväska eller vad man nu föredrar. Min Nikon D7000 med tbh och gluggar samlar mest damm numera. Har funderat på att sälja av de grejorna men prylnissen i mig håller emot .

Men, som sagts tidigare, bildkvalitet finns så det räcker för de flesta amatörer. Gå gärna in på Flickr eller Google Bilder och sök efter lämpliga grupper (Olympus OMD, m4/3, Panasonic, Pen Digital etc) så finns många exempel på hur mycket man kan krama ur den där lilla sensorn.

Formatet är tillräckligt stort för att man med ljusstarka objektiv kan få kort skärpedjup.
Omvänt så får man i regel ett stort skärpedjup vid mer "normala" bländare vilket kan vara en fördel.
Panasonic och Olympus är väldigt innovativa och ligger ofta framför Canon och Nikon i utvecklingen.
T.ex så är Lumix GH4, G7 och nya G8X suveränt bra att filma med.

JKON sa:

Tack för den intressanta utläggningen! Det är alltså termen för de gamla analoga tevekamerorna som smittat över trots att 4/3 egentligen syftar på ett elektronrör som de inte har gemensamt. De har dock något gemensamt vilket är storleken på sensorn vilket egentligen är en kostnadsbesparing då den är lite mindre. Man får alltså en relativt bra kamera till en "billig" peng då kostnaden ökar exponentiellt med sensorns storlek.

Tack också för bonusinfo kring objektiven!

Klicka för att se resterande...

Att benämna sensorer för digitala stillbildskameror efter gamla storleken på gamla videorör är inget som bara 4/3-tillverkarna har gjort. Det har varit mycket vanligt bland alla sensor- och kameratillverkare. Här är en intressant artikel som reder ut begreppen:
https://www.dpreview.com/articles/8095816568/sensorsizes

Den kan vara läsvärd för den som vill veta mer om sensorhistoria och sensorbenämningar.