Ni som fotar bröllop eller par för övrigt med ett 85mm, 1.4-glugg. En fråga till er.

När ni fotar helkropp och vill ha så kort skärpedjup som möjligt, vilken bländarstorlek använder ni?
Jag tänker då att hela kroppen och endast kroppen syns på bild. Ansiktena skall såklart vara på relativt samma avstånd.

Samma fråga har jag när ni kanske går fram några steg och fotar endast överkropp?

Ja, jag vet att man lätt kan räkna ut DOP:en på olika websidor men det är ju högst teoretiskt. I praktiken kan jag tänka mig att det ultimata bländarvärdet för kortast möjliga skärpedjup med så många "keepers" som möjligt borde vara något högre.
Ja, jag vet åxå att det beror på, från fotograf till fotograf, skicklighet osv. Men det skulle vara roligt att höra hur ni tänker kring detta?

På mitt senaste bröllop så piskade jag mig själv till att ha ett relativt stort bländarvärde, 3.5+. Visst, det blev få bilder med oskärpa men samtidigt så blir det ju en helt annan känsla när man fotar med ett bländarevärde kring 1.4-1.8.

50/1.4, 85/1.4, eller 135/2.0... Jag kör alla på största möjliga bländare ä'ven vid helkroppsporträtt.

/Stefan

Tar alltid ett antal safe bilder med mindre öppning, de flesta tagna bilder blir med största öppning (där är det ju också känsligare för att skärpan sitter rätt). Tror ifs att bilderna på största öppning är mer för att tillfredsställa en själv mer en mottagaren så därför viktigt att det finns lite safe bilder i varje tagningstillfälle

Det kan vara väldigt lurigt att köra bröllopsbilder på bländare 1.4 även då det gäller helkroppsbilder. Det gäller ju speciellt då man plåtar paret och chansen för att båda två ska få skarpa ögon är ganska liten.

Sedan är det ju lättare med en längre brännvidd.

Beror såklart på om man vill/måste ha båda ansiktena i fokus. Det kan bli svårt ifall de inte står och är på samma avstånd samt tittar typ mot kameran.

/Stefan

Kör också allt (nästan) på största bländaröppning (85/1.2, 135/2, 200/1.8) om jag vill ha kort skärpedjup. Däremot i kyrkan vill jag ha båda skarpa på vissa bilder, och då man nästan alltid fotograferar i vinkel mot brudparet bländar jag då ner några steg.

Undantaget 85/1.2 som är lite lurig att få skärpa på ögonen när det är ett par, så där bländar jag ibland ner.

Sen händer det naturligtvis även vid porträtt att man inte vill ha miljön helt utsuddad, så då bländas det ner till lämplig bländare.

Det här med kort skärpedjup stressas framförallt i Sverige.
Jag läser forum också från hela världen som är på engelska eller tyska som jag också kan förstå utan problem.
Dat är bara i Sverige som detta med kort skärpedjup stressas hela tiden. Det är snobbigt helt enkelt i Sverige att fota med kort skärpedjup.
I andra länder diskuteras mer hur man fotar ett bra porträtt. En betydligt vettigare diskussion.
Ljusstarka objektiv är alltid en fördel så länge resten av objektivet också är bra. Fast det måste vägas mot pris och AF prestanda. Fin bokeh är en viktig egenskap när det gäller porträtt men också skärpa. En skärpa man måste ofta tona ner i efterbearbetningen förutom på vissa detaljer. Jag har några bra ljusstarka objektiv för både Fuji och Canon.
Det innebär inte att jag har någon ambition att alltid använda den största bländaren. Jag väljer helt enkelt den bländare som ger mig tillräckligt skärpedjup.
I kyrkan måste man ofta stå vid sidan av bröllopsparet. Så man har dem på olika avstånd.
Då har man naturligtvis 2 val. Endera båda inom skärpedjupet eller så väljer man kort skärpedjup med oskärpa på den andra partnern. Båda kan ge bra bilder.
Accepterar prästen att man använder blixt. Så gör det. Ett par off-camera blixtar som slår upp mot taket och förbättrar ljuset stör inte.
Gästerna bränner ofta på med kompaktkameror med blixt i alla händelser.
Så tänk utanför alla konventioner om vad man bör och inte. Se till att få bra bilder.
En bra bild är just det, oberoende om den är tagen på bl. 1,2 eller 5,6.