Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Diskvalificerad - Africa Geographic 2019 Photographer of the Year

Produkter
(logga in för att koppla)

Iglesias

Ny medlem
Hittade detta jag idag!

Lars Brundin: Dokumentärt eller konst, bestäm dig!
Lars Brundin svarar på Björn Perssons replik om manipulerade djurbilder.


Lars Brundin
Följer

Två av Björn Perssons bilder. De inringade områdena visar hur samma himmel använts i flera bilder.
Björn Persson säger att han aldrig utgett sig för att vara en dokumentärfotograf. Man skall se hans bilder som konst. Kameran är hans pensel.
Men om man läser Björn Perssons eget cv, som finns att ladda ner om man nu är en nyfiken köpare av hans bilder, så står det just ingenting om det. Det står ingenstans ordet konstfotograf eller att bilderna är rena montage i vissa fall. Benämningen konstfotograf används heller inte i Dunkers presentation av fotografen. Hur skall man då kunna veta?
De tre himlarna med olika motiv framför, som jag uppmärksammat, avfärdar han som "metoder som många erkända fotografer i min genre öppet berättar att de använder". Men faktum är att en av bilderna med inkopierad extra dramatisk himmel har deltagit i en stor internationell fototävling (Sony World Photography Awards). En fototävling med klara regler om att bilden inte får vara manipulerad. Så då kvarstår frågan. I vilket fack vill Björn Persson att hans bilder hamnar? Tydligen i det dokumentära eftersom han fortsätter att tävla.
Och i hans fyra sidor långa cv framhävs just de internationella framgångarna tydligt. Men inget om att bilderna kan vara montage eller kollage! Om Björn själv vacklar så är det svårt för oss betraktare att veta vad det är vi ser. Nu säger han att bilden är gjord i mörkrummet, men samtidigt vill han gärna i egenskap av dokumentärfotograf delta i tävlingar.
FAKTA
Regler
Sony World Photography Awards har en regel om att fotot inte får ha något "falskt" eller "missledande" innehåll.

https://webcache.googleusercontent.com/search?q=cache:vEw5t7tEoJ4J:www.mynewsdesk.com/material/document/82475/download?resource_type=resource_document &cd=9&hl=sv&ct=clnk&gl=se&fbclid=IwAR2yl34PC8Fu_zjwP8jxaFjTMD_9AlIf1aOZzPfJlt9DTonH6QPwupcue84
 

Sten-Åke Sändh

Aktiv medlem
Ja, men min poäng är att fotojournalister inte är som politiska journalister. De senare brukar ofta ha ganska god erfarenhet av att improvisera vassa följdfrågor när en politiker börjar svamla.

Men det är väl inte försent för FS eller Kamera&Bild eller någon annan att fortsätta att ställa frågor till Persson? Det är förstås inte säkert att de får svar.
Ja så är det kanske.
 

iSolen.se

Guest

Abe Normal

Aktiv medlem
Det håller jag med om men det gör han inte ens nu i efterhand när det avslöjats.
Håller helt med! Det här svamlet som Terje nu torgför -”om en ny tragedi som nu ska rena naturfotomiljö”. Visar ju bara hur lite Terje förstår, eller så försöker han i efterhand legitimera sina egna fotomontage?

Enligt Björn Persson är det inga problem utan en ”obefogad och orättvis” kritik av hans arbeten.
 

JensEkberg

Aktiv medlem
Jag tycker det är intressant att Terje drar paralellen med dopade löpare...
Fast lite ur fel vinkel.

För vissts kan vi prata om doping. Perssons bilder är ju synnerligen dopade såväl med testosteron som med anabola steroider i ett tafatt försök att springa i fatt Nick Brandt. Deltar man dessutom i grenen naturfoto så får man räkna med en betydligt strängare dopingkontroll än i t ex varpa.
 

Abe Normal

Aktiv medlem
Det finns flera dimensioner av detta med ”fusk”, dels att delta i tävlingar med fuskbilder, där man sätter sig över regelverket för att få framgång.

Sedan finns en annan sida av myntet och det är när man på sociala medier i anslutning till bilderna för samtal med människor som känner beundran och hyllar det man gör. För att sedan ljuga dem rakt upp i ansiktet. Det är provocerande tycker jag, tom värre än att bildfuska i olika tävlingssammanhang.
 

pdahlen

Aktiv medlem
Tycker nog att man kan dra en parallell till doping, det är ett snabbt sätt att få resultat, att klippa ihop bilder. Att ligga och vänta på rätt himmel till elefanten kan ta ta månader istället för nu kanske timmar att enbart få en elefant.

Man kan också dra en parallell till hantverk och maskintillverkat, där ett datastyrt broderi tar betydligt kortare tid att ta fram jämfört att man sitter med nål och tråd själv. Ställer man sedan ut det maskintillverkade hantverket såsom ett handarbete så lurar man betraktaren eller köparen
 

Sten-Åke Sändh

Aktiv medlem
Jag tycker det är intressant att Terje drar paralellen med dopade löpare...
Fast lite ur fel vinkel.

För vissts kan vi prata om doping. Perssons bilder är ju synnerligen dopade såväl med testosteron som med anabola steroider i ett tafatt försök att springa i fatt Nick Brandt. Deltar man dessutom i grenen naturfoto så får man räkna med en betydligt strängare dopingkontroll än i t ex varpa.
Perssons bildspråk är mer som om Peter Lik skulle fått för sig att fota afrikanska djur och natur än som Nick Brandts. Har inget minne av att Brandt "stylat" sina bilder så hårt.

Men jag undrar om det inte finns minst tre nivåer i detta:

- Den rent puristiska dokumentationen som max rör sig inom exv. FS definition. Dessa ses som autentiska och "avspeglar vad fotografen såg."

- Fristil applicerad på bilder som tagits med en exponering där man på olika sätt går utöver FS definition och vad "fotografen såg".

- Kollage, där även "klipp och klistra" är tillåtet och bilder kan innehålla element från flera exponeringar.

Det som ytterligare gör denna diskussion så intressant är ju att fotografen även sagt sig ha en agenda med sina bilder som ytterst syftat att öka människors medvetenhet kring det hot och den utsatthet som afrikanska djur och miljöer är utsatta för. Även Brandt har lyft den frågan och en del av hans bilder kan ses som exempel på detta. Jag tycker själv att en del var väldigt drabbande när jag såg dessa på Fotografiska, så det budskapet gick fram till mig i alla fall. De jag sett av BP:s bilder känns mer som om fotografen inte riktigt litat på att bilderna "skulle räcka till" som de var och jag hade svårt att se något särskilt budskap heller. Det kanske inte bara är det rena tävlingsmomentet som förklarar varför bilderna hårdfriserats.

Peter Lik säljer bilder till priser som många fotografer bara kan drömma om (mångmiljonbelopp). Det som jag tycker verkar utmärkande för dessa är att de kolorerats väldigt hårt och att de ofta säljs i väldigt stora format. Den här typen av bilder har uppenbarligen en betalstark publik och det kanske bara är så enkelt att även B.E upptäckt samma vinnande formel och applicerat den på sina djurbilder. Han fick ju dessutom verkligen bekräftat att formeln funkar, för han vann ju faktiskt tävlingen.

Vilket slutsats kommer de fotografer dra som följt dessa diskussioner över hela världen? Ska de hålla sig till regler och bestämmelser och leva på marginalen i sin i många fall fåfänga strävan att försöka leva på bilder som få höjer på ögonbrynen åt eller ska de göra som B.E. m.fl. och måla med så bred pensel och starka färger att bildköparna fastnar för deras bilder och är beredda att öppna plånböckerna? Risken finns ju att det här till och med är mer krasst än vi faktiskt fattat - att det faktiskt bara handlar om pengar och inte ett dugg annat.
 

acke

Avslutat medlemskap
Du missar tyvärr målet, Terje.
Knappast någon invänder emot att BP manipulerar sina bilder eller kallar sig konstfotograf. Det har han full frihet att göra.

Det folk invänder emot är att BP vinner en internationell tävling med en bild som uppenbart inte uppfyller reglerna för tävlingen i fråga. Då anses han ha skaffat sig en merit på ett otillbörligt sätt. Han har tagit en oacceptabel genväg till framgång.

Det är samma typ av folklig upprördhet som drabbar t.ex. dopade idrottare som vinner VM/OS och fuskare som skriver 2.0 på högskoleprovet med mikrofon i örat (även om sådana tilltag naturligtvis är grövre).

Svårare än så är det inte.
 

Sten-Åke Sändh

Aktiv medlem
Det finns uppenbarligen väldigt mycket pengar även på fotomarknaden

Peter Lik sägs ha fått 6,5 miljoner U$ för sin svartvita "The Phantom" och "Ghost" är exakt samma motiv fast i skrikigt rött. Den killen verkar verkligen veta hur man tjänar pengar. 6,5 miljoner utan färg. Sen är det bara att göra om tricket x-antal gånger om man vill i vilken färg ni vill :). Rimligtvis borde hans framgång ha inspirerat rätt många vid det här laget.

https://www.google.se/search?q=peter+lik+the+most+expensive+photo&tbm=isch&source=iu&ictx=1&fir=l_vf5SnQHRN93M%3A%2CxKcaNkmuhAUSOM%2C_&vet=1&usg=AI4_-kRG8M8oeKn85xTVz9yO3DS8qUPxXw&sa=X&ved=2ahUKEwiU8vrm8_PiAhXLD5oKHQtdC7kQ9QEwAHoECAYQBA&biw=2167&bih=986#imgrc=5rv2yftO-jwQAM:&vet=1&spf=1560890933672

Det måste vara väldigt lockande för många att försöka göra sig ett namn inom "konstfoto" och vägarna dit är nog många. Verkar finnas mycket mer pengar att skörda där än inom det dokumentära avbildandet.

Min fru hittade en gammal T-tröja jag inte sett på länge, som jag köpte för många år sedan i Seattle. På den står det: "Vegetarian is just another word for bad fisherman". Vill man travestera det så skulle man ju kunna skriva: "Puritisk fotograf är bara ett annat ord för dålig affärsman". Nu retar jag säkert gallfeber på en del men jag tycker det verkar gå en väldigt skarp linje mellan de fotografer som håller fanan högt för det autentiska och de regler som omgärdar detta och de som gör det mesta de kan för att göra sig ett namn, vinna berömmelse och i slutändan tjäna så mycket det bara går på sina bilder.
 

Terje H

Aktiv medlem
Du missar tyvärr målet, Terje.
Knappast någon invänder emot att BP manipulerar sina bilder eller kallar sig konstfotograf. Det har han full frihet att göra.

Det folk invänder emot är att BP vinner en internationell tävling med en bild som uppenbart inte uppfyller reglerna för tävlingen i fråga. Då anses han ha skaffat sig en merit på ett otillbörligt sätt. Han har tagit en oacceptabel genväg till framgång.

Det är samma typ av folklig upprördhet som drabbar t.ex. dopade idrottare som vinner VM/OS och fuskare som skriver 2.0 på högskoleprovet med mikrofon i örat (även om sådana tilltag naturligtvis är grövre).

Svårare än så är det inte.
Jag tycker inte jag missar målet, tyvärr. Jag har redan hunnit läsa ett större antal mindre seriösa inlägg i debatten om Björn Persson, de mer seriösa inläggen har jag däremot inga problem med.

Känner igen olika attityder, från drevet mot mig för 8 år sedan. Medger att jag kanske är mer färgad kring detta än andra, vilket jag antytt i kommentarsfälten här på Fotosidan - men mitt blogginlägg är mer menat som en helhetsbild av hela problemställningen.

Jag känner inte Björn Persson personligen, och hade heller ingen aning om vem han var innan detta uppmärksammades. Kanske kan jag tycka att han under avslöjandet har agerat fel, men vem agerar egentligen rätt under det press han nu får utstå. Jag gjorde det definitivt inte, när jag blev utsatt för värsta stormen under hösten 2011.

Dessutom erkände jag vad jag gjort, rätt så snabbt efter att diskussionen kring mina manipuleringar drogs igång - medan Björn Persson valt en annan väg.

Jag läser även mellan raderna i det som skrivs om honom, hör kommentarer från andra invigda i naturfotomiljön - och det är ibland riktigt elaka kommentarer.

All denna uppviglade hets är på sikt mer till skada för naturfotomiljön än vad Björn Persson gjort.

Någon skrev tidigare här i tråden att jag kanske ville rättfärdiggöra vad jag själv gjorde, vilket är helt fel slutsats. Kan förvånas över att detta dras fram, då jag på ett mycket stort antal ställen redan skrivit om just detta. Om att det var fel det jag gjorde, att jag redan ett mycket stort antal gånger bett om ursäkt - men att man fortfarande ska komma med indikationer om detta.

Det är fel att ljuga, det har jag förtydligat ett stort antal gånger (oavsett i vilket sammanhang) - men att man samtidigt måste sluta heligförklara naturfotograferingen som något som ska vara befriat från personliga tolkningar. Märk väl: Jag försvarar inte vad Björn Persson eventuellt har gjort (har inte detaljstuderat hans bilder), men reagerar på att flera (många) ständigt ska återkomma till att man antingen är konstfotograf eller naturfotograf. Och jag fortsätter tycka att man kan vara båda delar (första gång jag skrev om detta i media var runt 1982).

Vill förtydliga att jag INTE känner mig lurad av Björn Perssons elefantbild (eller någon av de andra som uppmärksammats) - dels för att jag inte sett hans bilder innan avslöjandet, men också för att bilderna är av en sådan karaktär att de inte är att tro på (ur en avbildande eller dokumentär synvinkel).

Hoppas på att en fortsatt granskning av Björn Persson ska vara seriös och konstruktiv - det vinner alla på i längden!

Mvh Terje
 

Abe Normal

Aktiv medlem
Du får ursäkta Terje, men jag tycker svamlar hela tiden istället för att göra det konkret.

”- men att man samtidigt måste sluta heligförklara naturfotograferingen som något som ska vara befriat från personliga tolkningar”

Det här ovan, är bara babbel och har inte med frågan att göra.

Bygger man upp sitt varumärke med fuskbilder, som montage och deltar med dessa bilder i olika tävlingar för dokumentärt tex naturfoto (single shot). Avslöjas man med bildfusket har man spelat ut sina kort. Jag kan förstå frustrationen, men man får hitta sin väg tillbaka.

Björn Persson försöker förminska kritiken genom att säga att den är på en ”mikroskopisk och felaktig nivå” och att det finns en större mening än ett ”grässtrå i örat”.

Terje, du skulle deltagit i tävlingar för konstfoto/retouch, så hade det aldrig blivit några problem.
 

Terje H

Aktiv medlem
Du får ursäkta Terje, men jag tycker svamlar hela tiden istället för att göra det konkret.

”- men att man samtidigt måste sluta heligförklara naturfotograferingen som något som ska vara befriat från personliga tolkningar”

Det här ovan, är bara babbel och har inte med frågan att göra.

Bygger man upp sitt varumärke med fuskbilder, som montage och deltar med dessa bilder i olika tävlingar för dokumentärt tex naturfoto (single shot). Avslöjas man med bildfusket har man spelat ut sina kort. Jag kan förstå frustrationen, men man får hitta sin väg tillbaka.

Björn Persson försöker förminska kritiken genom att säga att den är på en ”mikroskopisk och felaktig nivå” och att det finns en större mening än ett ”grässtrå i örat”.

Terje, du skulle deltagit i tävlingar för konstfoto/retouch, så hade det aldrig blivit några problem.
Som sagt, jag försvarar inte vad Björn Persson (eventuellt) har gjort. Men jag sorterar en del av detta, då jag inte känner honom eller har alla fakta i saken. Jag står för det jag skriver, men där jag inte har underlag så skriver jag detta också. Jag är försiktig med vad jag skriver, helt enkelt för att undvika svamla.

Och varför skulle jag deltagit i tävlingar för konstfoto? Är det inte bättre att inte delta i några tävlingar alls. Jag tävlar inte, har inte gjort detta sedan 1987. Om man bortser ifrån några enstaka gånger i några fotoklubbar där jag varit medlem.

Läs mitt blogginlägg en gång till, med tanke på dina kommentarer så verkar du inte ha läst mitt inlägg på riktigt, möjligen snabbt skummat genom det.
 

iSolen.se

Guest
Jag tycker inte jag missar målet, tyvärr.
Jo det tycker jag, du undviker kärnfrågan och du argumenterar som om frågan gällde manipulering av naturfoto.

Jag har redan hunnit läsa ett större antal mindre seriösa inlägg i debatten om Björn Persson, de mer seriösa inläggen har jag däremot inga problem med.

Känner igen olika attityder, från drevet mot mig för 8 år sedan. Medger att jag kanske är mer färgad kring detta än andra, vilket jag antytt i kommentarsfälten här på Fotosidan - men mitt blogginlägg är mer menat som en helhetsbild av hela problemställningen.

Jag känner inte Björn Persson personligen, och hade heller ingen aning om vem han var innan detta uppmärksammades. Kanske kan jag tycka att han under avslöjandet har agerat fel, men vem agerar egentligen rätt under det press han nu får utstå. Jag gjorde det definitivt inte, när jag blev utsatt för värsta stormen under hösten 2011.

Dessutom erkände jag vad jag gjort, rätt så snabbt efter att diskussionen kring mina manipuleringar drogs igång - medan Björn Persson valt en annan väg.
Nåja, ni delar symptomet att inte erkänna mer än just det som avslöjats och att berätta sagor om fotograferingen.

Jag läser även mellan raderna i det som skrivs om honom, hör kommentarer från andra invigda i naturfotomiljön - och det är ibland riktigt elaka kommentarer.
Var läser du det? Jag tycker debatten här är sansad och saklig. Inga falska påståenden vad jag sett. Peka gärna ut vilka inlägg du menar så vi se. Du gillar generella anklagelser så var extra noga med att svara på detta.

All denna uppviglade hets är på sikt mer till skada för naturfotomiljön än vad Björn Persson gjort.
Det är en åsikt jag inte delar. Att få stopp på fusket är avgörande för trovärdigheten.

Någon skrev tidigare här i tråden att jag kanske ville rättfärdiggöra vad jag själv gjorde, vilket är helt fel slutsats. Kan förvånas över att detta dras fram, då jag på ett mycket stort antal ställen redan skrivit om just detta. Om att det var fel det jag gjorde, att jag redan ett mycket stort antal gånger bett om ursäkt - men att man fortfarande ska komma med indikationer om detta.
Jag klippte bort mitt svar, om du fortfarande inte förstått kommer du inte göra det nu.


Det är fel att ljuga, det har jag förtydligat ett stort antal gånger (oavsett i vilket sammanhang) - men att man samtidigt måste sluta heligförklara naturfotograferingen som något som ska vara befriat från personliga tolkningar.
Här är du tydligt ute och cyklar, det är inte manipulerade bilder som är problemet, det är fritt fram att manipulera så länge man inte ljuger eller skriver sagor om det så folk luras att det är äkta foto och äkta fototillfälle. Det här har vi skrivit flera gånger men du verkar inte läsa eller hålla med.

Märk väl: Jag försvarar inte vad Björn Persson eventuellt har gjort (har inte detaljstuderat hans bilder), men reagerar på att flera (många) ständigt ska återkomma till att man antingen är konstfotograf eller naturfotograf. Och jag fortsätter tycka att man kan vara båda delar (första gång jag skrev om detta i media var runt 1982).
Vem säger att man inte kan vara bägge? Det går alldeles utmärkt. Jag själv och många andra hoppar mellan konst och dokumenterande foto. Berätta bara vilka bilder som är vilka.

Vill förtydliga att jag INTE känner mig lurad av Björn Perssons elefantbild (eller någon av de andra som uppmärksammats) - dels för att jag inte sett hans bilder innan avslöjandet, men också för att bilderna är av en sådan karaktär att de inte är att tro på (ur en avbildande eller dokumentär synvinkel).

Hoppas på att en fortsatt granskning av Björn Persson ska vara seriös och konstruktiv - det vinner alla på i längden!

Mvh Terje
Peka ut vilka inlägg som du anser oseriösa och okonstruktiva eller sluta med generella anklagelser, det vinner alla på i längden.

Slutligen, snälla, läs våra inlägg, noga.
 

iSolen.se

Guest
...
Och varför skulle jag deltagit i tävlingar för konstfoto? Är det inte bättre att inte delta i några tävlingar alls. Jag tävlar inte, har inte gjort detta sedan 1987. Om man bortser ifrån några enstaka gånger i några fotoklubbar där jag varit medlem.

....
Vann du inte utmärkelsen året naturfotograf eller liknande? Du skulle i så fall tackat nej till den titeln om du inte deltog.

Man kan delta utan att aktivt skicka in bidrag.
 

Terje H

Aktiv medlem
Jo det tycker jag, du undviker kärnfrågan och du argumenterar som om frågan gällde manipulering av naturfoto.

Nåja, ni delar symptomet att inte erkänna mer än just det som avslöjats och att berätta sagor om fotograferingen.

Var läser du det? Jag tycker debatten här är sansad och saklig. Inga falska påståenden vad jag sett. Peka gärna ut vilka inlägg du menar så vi se. Du gillar generella anklagelser så var extra noga med att svara på detta.

Det är en åsikt jag inte delar. Att få stopp på fusket är avgörande för trovärdigheten.

Jag klippte bort mitt svar, om du fortfarande inte förstått kommer du inte göra det nu.

Här är du tydligt ute och cyklar, det är inte manipulerade bilder som är problemet, det är fritt fram att manipulera så länge man inte ljuger eller skriver sagor om det så folk luras att det är äkta foto och äkta fototillfälle. Det här har vi skrivit flera gånger men du verkar inte läsa eller hålla med.

Vem säger att man inte kan vara bägge? Det går alldeles utmärkt. Jag själv och många andra hoppar mellan konst och dokumenterande foto. Berätta bara vilka bilder som är vilka.

Peka ut vilka inlägg som du anser oseriösa och okonstruktiva eller sluta med generella anklagelser, det vinner alla på i längden.

Slutligen, snälla, läs våra inlägg, noga.
Sluta med tvärsäkra indicier som att jag inte erkänt allt (du vet verkligen inte!), sluta att med jag berättat sagor om fotograferingen (du vet fortfarande inte!). Det är just sådana kommentarer som skapar eller utvecklar en infekterad debatt. Så också om Björn Persson.

På grund av att jag inte känner honom (något jag är övertygad om att jag delar med många i debatten), så kan jag utgå ifrån (kanske fel av mig) att just dessa tvärsäkra indicier jag läst om mig och fortfarande läser - då givetvis också kan gälla om honom.

Att få stopp på fusket är ett utopiskt önskemål, på samma sätt som att människor annars kan göra kriminella handlingar fast de vet det är olagligt. Får vi stopp på kriminella handlingar? Hjälper längre straff?

Problemet är att vi inte kommer vidare i debatten, mot vad debatten egentligen bör handla om. Och tvärsäkra indicier (men även kränkningar, mobbning och häcklande från många) löser inget! Det skapar enbart mer infektioner!

Manipulera eller inte, naturfoto och/eller konstfoto? Här har du dina svar, jag har mina och andra har sina. Jag hittar verkligen ingen enhetlighet i stort, förutom att man inte ska ljuga (vilket vi är helt överens om!).

Sedan handlar inte diskussionen om dig och dina åsikter i fallet, utom om fallet i stort. Jag skriver inte ett blogginlägg syftat på vad du tycker eller skriver. Jag ser helhetsbilden.
 
ANNONS