De Minoltaobjektiv jag använt har fungerat utmärkt med de 79 punkterna på AF-sensorn (finns några objektiv som bara klarar 61 punkter, men kameran "känner igen" dessa och ställer in 61 punkter automatiskt). Vid en direkt jämförelse mellan mitt 30 år gamla skruvdrivna Minolta AF 135/2,8 och ett några år gammalt Sigma 70-200/2,8 med piezoelektrisk ringmotor visade det sig att den gamla Minolta-gluggen satte fokus snabbare, och vid snabbrörliga objekt (bilar som körde mot oss) så la Sigmat av på ungefär 5 m håll medan Minoltat hängde med tills jag nästan blev överkörd... Detta prov var t.o.m. "bara" med A77 II, och vid de jämförelser jag gjort med A99 II så har dess AF, föga förvånande, varit förbättrad jämfört med A77 II:ans.
Ringmotorer har normalt ansetts vara mycket snabbare, men i det här fallet var det definitivt mycket mera krut i det skruvdrivna objektivet (eller rättare sagt - kamerans AF-motor) än i Sigmats ringmotor.
Ett annat skruvdrivet Minolta-objektiv jag använt på A99 II är Minolta AF 200/2.8 HS-APO G. AF:en funkar mycket snabbt och "bestämt", och bildkvalitet och "karaktär" i bilderna från detta objektiv är svårt att hitta även i de dyraste moderna objektiv.
Har inte använt Eye-AF med A99 II, så har inga praktiska erfarenheter att ge här. Bara använt denna funktion med A7R II, vilket var den första följande Eye-AF jag sett som varit användbar i praktiken. Denna enligt somliga "Kalle-Anka"-funktion anser jag vara ett väldigt steg framåt i situationer när man har behov av detta. Den lilla AF-kvadraten sitter klistrad runt irisen mycket bättre än vad man själv klarar. Eye-AF är dessutom markant förbättrad i A9 (följer betydligt snabbare och funkar på längre håll). Hur det ligger till med A7R III har jag ingen egen erfarenhet av - har inte sett den än. Men de senast nämnda kamerorna är väl kanske inte så aktuella för din del just nu, så det är väl mera "allmänbildning" kanske
.