På ”den gamla goda tiden” när man köpte negativ- och diafilm kunde man på förpackningarna läsa filmernas ljuskännslighet både i ISO (ASA) och i DIN. När den digitala eran kom försvann uttrycket DIN. Jag undrar varför?

Jag har svårt för siffror och är nästan nummerblind. ISO-talen är alldeles för stora för att jag snabbt ska kunna räkna hur många stegs ljuskännslighet jag ändrar på kameran. Om vi hade DIN-talen hade det varit enklare. Inte minst med tanke på att man idag ofta ställer in kameran så att man kan ändra bländarsteg och hastighet tre steg för varje helt bländarsteg. Det betyder (om jag förstått saken rätt) att man vid varje ändring av bländare eller hastighet gör en ändring som motsvarar nästan en DIN. Hade det då inte varit mycket enklare att återinföra DIN-skalan på de moderna kamerorna nu när ISO-talen börjar bli så extremt höga? Att programera kamerorna så att man skulle kunna välja mellan ISO och DIN vore väl inte så särskilt svårt, eller?

Är jag inne på rätt spår här eller är det något jag missat?

Här finns förklaringar till skillnader mellan ISO, ASA och DIN:
http://sv.wikipedia.org/wiki/ISO-grader

Om jag kommer ihåg rätt så är ISO en sammanslagning av DIN och ASA. Det ska anges 100/21, 200/24, 400/27 osv.

Jag har för mig att digitalkameror egentligen inte har äkta ISO-värden. De uppfyller inte kriterierna.

Jag kan tänka mig att tillverkarna började använda ASA skalan och ange som ISO eftersom ASA-skalan var mer använd. Filmaskarna hade ju 50, 100, 200, 400 med stora tecken och därför var de värdena mest bekanta. När digitalkamerorna kom för drygt 15 år sedan tänkte man nog inte på att det skulle komma kameror med ISO 409600.

Personligen tycker jag ISO är att föredra då det blir lättare att förstå vad som händer med exponeringen. Halverar du mängden ljus som når kameran så behöver man fördubbla ISO-värdet.

Samma logik som med slutartiden.


Visst blir det lite oöverskådligt när ISO-värdet når 6-siffriga värden, men hur ofta använder man det?

Ett nytt sätt att konkurrera?

Enligt Wikipedia (se länken) finns aritmetisk och logaritmisk ISO. Den logaritmiska ISO:n är gamla DIN.

I vilket fall vore det mycket enklare för mig om det fanns möjlighet att välja ett annat värde än det nuvarande ISO-värdet som blir extremt komplicerat. Kanske dags att hitta ett nytt sätt att mäta ljuskänslighet där relationen bländare, hastighet och ljuskänslighet blir lättare att kombinera? En variant vore att dela hela bländarsteg i 4 och lägga in möjligheten att använda logaritmisk ISO (f.d. DIN). Då blir varje ändring i bländare eller hastighet det samma som ett steg i ljuskännslighet. (Men jag är ingen expert och kan ha fel)

Kanske något att tänka på för kameratillverkare?

Fogel70 sa:

Personligen tycker jag ISO är att föredra då det blir lättare att förstå vad som händer med exponeringen. Halverar du mängden ljus som når kameran så behöver man fördubbla ISO-värdet.

Klicka för att se resterande...

Hm, kanske det. Men för min del som är nästan nummerblind blir det lättare att tänka i små nummer. Jag har svårt att snabbt räkna att 25 600 är hälften av 51 200.
Och ja, jag använder ofta höga ISO-tal nu när kamerorna blivit så bra.

Till försvar för idioter, inget illa menat nu jag förstår problemet, så kan man kolla i kameran. Står där ISO "25 600, 51 200, 102 400, 204 800" så behöver man inte räkna mer än att det är "1, 2, 3" hopp mellan 25 600 och 204 800. Alltså, dubbelt, fyrdubbelt, åttadubbelt.

Om du inte tänkt på detta innan, så hoppas jag att detta tankesättet kan hjälpa dig på vägen

Vem är det som är idiot egentligen? Inget illa menat, men du förstår inte alls problemet.

Snapphane sa:

Står där ISO "25 600, 51 200, 102 400, 204 800" så behöver man inte räkna mer än att det är "1, 2, 3" hopp mellan 25 600 och 204 800.

Klicka för att se resterande...

Det är inte alltid man har ISO-skalan framför sig i kameran. Då kan det vara lättare att till exempel ändra tre steg upp eller ner än att börja räkna vad tre steg upp blir i ISO om jag utgår från Till exempel 6 400.

Jag förstår att detta inte är något problem för snabbtänkta matematiker eller för dig som använder lathund

ISO 50 kunde gärna vara ISO 1.
Det skulle bli enklare att räkna och förstå då.

Som Magnus skrev var det tänkt att ISO skulle anges som t.ex. 100/21° (eller 409600/57° som går att ställa in på Nikon D4s). Anledningen att det blev det gamla ASA-värdet som "vann" och är det som användes i stor text på både filmaskar, och nu är det som visas i digitalkamerorna, är troligen att det ansågs lättare at förstå att en fördubbling av värdet innebär dubbel ljuskänslighet (också för "sifferblinda"). Det där med ISO fick aldrig något större genomslag, även om de flesta nu kallar det för ISO fast det egentligen är ASA som används

När vi nu börjar komma upp i tämligen groteska ljuskänsligheter blir det inte längre fullt så enkelt, men om man ska tro på wikipedia ska det som kameratillverkarna anger som 12800 enligt ISO anges som 12500/42° (och fortsätter då med 25000/45°, 50000/48°, 100000/51° o.s.v.). Denna avrundning nedåt hade gjort det betydligt enklare att räkna för de som inte gillar siffror, men kameratillverkarna vill förstås ha så höga siffror som möjligt, så de har valt att köra exakta tal.

Eftersom det som motsvarar DIN-värdet inte visas alls i kamerorna så är det egentligen inte ett ISO-värde, även om det heter så i både menyer och bruksanvisningar. Det är snarare en linjär förlängning av ASA (som stannade på 3200)

Kom på ett litet ytterligare skäl för att det var ASA som var mest framträdande på filmkartongerna. Ur marknadsföringssynpunkt smäller det naturligtvis högre med TMAX 3200 än TMAX 36

Det var nog alltså inte bara av omtanke för de som inte är så bra på att räkna ...

Vad tror ni händer i framtiden?

Tack för intressanta förklaringar!
Men då undrar jag vad ni tror kommer att hända framöver. Kommer tillverkarna att göra det enklare för oss att välja ljuskännslighet eller kommer ISO/ASA-talen att fortsätta växa in absurdum? Jag hoppas givetvis att det blir några förändringar i enkelhetens namn
Ni kanske kan få några kommentarer från tillverkare? Kanske en fråga vid kommande intervjuer med kameratillverkare?

Nån gång tar det väl stopp (fast det har man trott om allt möjligt, och haft fel varje gång)

Tänk bort de tre sista siffrorna när du utgår från t.ex. 6400, då blir det 6, 12, 25, 50 osv (ungefär) så blir det kanske lättare att räkna.

Expoeringskompensation

afe sa:

Tänk bort de tre sista siffrorna när du utgår från t.ex. 6400, då blir det 6, 12, 25, 50 osv (ungefär) så blir det kanske lättare att räkna.

Klicka för att se resterande...

Bra förslag. Ska testa.


Något utanför temat:
Någon som vet när Canon och Fuji kommer att fixa mjukvaran så att man ska kunna ställa in exponeringskompensation när man har auto ISO? Det bill säga manuell tid och bländare och auto-ISO.
Har förstått att Nikon redan har den möjligheten, eller?

Fogel70 sa:

Personligen tycker jag ISO är att föredra då det blir lättare att förstå vad som händer med exponeringen. Halverar du mängden ljus som når kameran så behöver man fördubbla ISO-värdet.

Samma logik som med slutartiden.

Klicka för att se resterande...

Å andra sidan är DIN enklare eftersom det är lättare att förstå vad som händer med exponeringen.
Tre DIN-grader motsvarar ett bländarsteg (och det är rätt vanligt att man kan ställa in bländaren i tredjedels bländarsteg).

Alve Henricson sa:

Men då undrar jag vad ni tror kommer att hända framöver. Kommer tillverkarna att göra det enklare för oss att välja ljuskännslighet eller kommer ISO/ASA-talen att fortsätta växa in absurdum? Jag hoppas givetvis att det blir några förändringar i enkelhetens namn

Klicka för att se resterande...

Jag tror (eller hoppas snarare) att ISO-inställningen blir överflödig om vi får alltmer linjära bildsensorer och att det då inte spelar någon roll om man förstärker signalen innan A/D-omvandlingen eller förstärker digitalt i efterbehandlingen.

PMD sa:

ISO-inställningen blir överflödig om vi får alltmer linjära bildsensorer

Klicka för att se resterande...

Mycket man får lära sig här på Fs. Nu har jag varit tvungen att googla på linjär bildsensor också. Men inte blev jag klokare för det. )
Menar du att när sensorerna blir bättre, då kommer vi att använda en enda ISO-inställning och att A/D-omvandlingen tar hand resten? Som en gammaldags film alltså?
Jag trodde att nuvarande ISO-inställningar på digitalkameror var det samma som att pressa gammaldags negativfilm. Att sensorn var bäst vid ett läge och att vi sedan ”pressade framkallningen” när vi valde högre ISO-tal.

Använder kameran i läge A, Av eller bländarförval. Begreppet bländare intresserar egentligen inte alls. Fantiserar ibland att jag ställer in bländare, men egentligen väljer jag skärpedjup och något läge på objektivet, som tecknar skarpt. Och vad får jag, jo en tid, som ofta är onödigt lång. Då finns det en knapp och ett reglage, som det står ISO på. Med det reglerar jag tiden så att det är möjligt att få skärpta bilder till kostnad av ett något större brus. Begreppet ISO med sin gradering är det liksom skäl att glömma helt, eftersom det är helt missvisande och till ingen nytta.
Kör istället med optisk skärpa, skärpedjup, brus och bildvinkel. Automatiken ger en tid att godkänna. Reglagen för ändamålen finns ju inte, någon har krånglat till det och det står något helt annat på knappar och rattar.

PMD sa:

Jag tror (eller hoppas snarare) att ISO-inställningen blir överflödig om vi får alltmer linjära bildsensorer och att det då inte spelar någon roll om man förstärker signalen innan A/D-omvandlingen eller förstärker digitalt i efterbehandlingen.

Klicka för att se resterande...

Linjära bildsensorer är fint, men jag att ISO-inställningarna skulle bli överflödiga har jag svårt att se inom överskådlig tid. Utan ISO riskerar det bli väl mörkt när man ska titta bak på skärmen och jpg-filerna blir sällan optimala. Men visst, vissa skulle klara sig utan ISO inställning. Viktigare är nog att fler inser möjligheterna att hålla ner exponeringen och få fram mer detaljer i de ljusa områdena.

Det kan väl inte vara något stort problem att programmera kameran så att den förstärker bilden lagom mycket för visning på skärmen?

Man kan använda mätningen från ljusmätaren för att avgöra hur mycket förstärkning som behövs.

Man kan också tänka sig att ha en ISO-inställning som bara används när kameran sparar JPEG-filer. Då får man en JPEG som bör passa hyfsat för förhandsvisning på skärmen.