Jag tycker att man uttrycker sig otydligt, alltså språkligt fel, när man säger att man ökar eller minskar
exponeringen i efterbehandlingen. Exponeringen kan inte ändras efter att bilden är tagen. Den kan man bara ändra med slutartid och bländare och belysning när man tar bilden. ISO påverkar inte exponeringen, men väl resultatet av den.
Flera råfilshanterare har reglage för att göra bilden ljusare, och de finns under beteckningen "exposure", eller "exponering" om man har en svensk variant. I regel är råfilshanteraren ganska smart när man ändrar där, så att kurvan ändras på mer än ett sätt när man drar i den. Om man ljusar upp en bild ökar man alltså ISO; inte med analog förstärkning, som när man gör det i kameran, utan med digital förstärkning.
Jag har inte DPP, så jag vet inte precis hur reglaget fungerar där, men jag använder oftast Raw Therapee, och där är diagrammet med kurvan indelat i fyra fält horisontellt, och vart och ett av dem svarar mot ungefär två bländarsteg. Om jag alltså drar kurvans topp från det övre högra hörnet till nästa delningsstreck till vänster, har jag ökat ISO två hela steg. Jag har då samtidigt höjt bruset i de mörka delarna av bilden och åstadkommit viss posterisering, eftersom jag inte har tillgång till lika många digitala nivåer som om jag hade exponerat bilden rätt från början. Och jag har inte ändrat exponeringen, utan jag har ändrat sensorns känslighet digitalt efter att bilden togs. Processen kan jämföras med den "pressning" som man gjorde när man framkallade film. Man tappade dynamiskt omfång och fick mer kornighet. Med digitalmediet tappar man dynamiskt omfång och får mer brus i de mörkare partierna.
Om man har haft kameran inställd på lågt ISO, kan man ofta göra den här operationen utan problem på bilder som är upp till två steg underexponerade, och de bättre sensorerna idag klarar att man underexponerar ännu mer, så att man exempelvis med Nikon D7000 kan underexponera ett par steg utan problem även om den står på ISO 1600. Högre ISO-inställning i kameran gör att man har fler digitala nivåer i bildens mörka delar än om man hade exponerat likadant men inställt på ISO 200, eftersom kamerans ISO-inställning är analog. Men man kan faktiskt underexponera hela fyra steg vid låg ISO-inställning och ändå få en bild med åtta stegs tonomfång, om man kan godta posteriseringen som uppstår där få data ska tänjas till att återge skuggdetaljerna.
Jag tror att det vore vettigt att inte kalla efterbehandlingen att ändra exponeringen, det är förvirrande.
edit: Jag ser att PMD skrev kortare än jag och hann före.