[Grevture]

ErlandH skrev:

Om man beskär så hårt spelar det ingen roll vilken storlek sensorn har, eftersom man ändå inte utnyttjar den större sensorytan. Det enda viktiga är sensorns kvalitet per ytenhet, dvs hur små pixlarna är och hur bruskänslig den är.

Fast nu blev väl ändå resonemanget lite krokigt ... :-)

Om man skall beskära mycket är det ju alltid bättre att utgå från en större yta, eftersom du då - efter beskärning - har mer yta kvar.

När det gäller kvalitet per ytenhet är den idag hyfsat likartad rakt över alla sensorer från sisådär entums hela vägen upp till mellanformat.

I mindre sensorformat än entums är det så att säga både bra och dåliga nyheter - i vissa avseenden är kvaliteten där generellt bättre (eftersom man kan kosta på små sensorer mer avancerad teknik), men det äts ofta upp av svagare färgfilter, hårdhänt signalhantering och annat man tar till för att maximera ljusinsamlingen och dämpa brus, något som alltid är ett bekymmer när man har liten yta.

Så hur skall man resonera då?

Jag skulle säga att vill man få bästa möjliga resultat på långa avstånd utan att det blir galet dyrt så får man kompromissa mellan två saker: a) så mycket sensoryta som möjligt och b) optik med tillräckligt snäv bildvinkel och tillräckligt hög ljusstyrka för att sensorn skall kunna producera vettig bildkvalitet.

Att köra mellanformat eller kanske mer realistiskt småbild (fullformat) innebär väldigt dyr optik för att uppnå de snäva bildvinklar man vill uppnå. Att köra liten sensor (som i superzoomkompakter á la SX60, P900, P1000 osv) ger visserligen väldigt snäva bildvinklar, men för lite sensoryta och därmed praktiskt användbar ljusinsamling (ekvivalent bländare). Så för stor sensor gör paketet för dyrt, för liten sensor ger för brusiga bilder.

Så smörzonen är nog någonstans mellan entumssensorer och APS-C.

Utbudet av entumskameror med snäva bildvinklar är inte så stort, i praktiken Sony RX10 III eller IV, Panasonic FZ1000 eller FZ1000 II eller Någon av Nikons 1-kameror med adapter för F-objektiv.

Utbudet av långa telen till Four Thirds börjar bli ok, men de som är bra är inte direkt billiga och begagnatmarknaden är än så länge liten (eftersom sådana objektiv inte funnits så länge).

Utbudet av långa telen som passar på APS-C-kameror är överlägset störst, oavsett om vi tittar på nya eller begagnade objektiv.

Slutsats: Det finns goda skäl att APS-C är vanligt bland djur- och fågelfotografer med en budget.

[Grevture]

MickeJ81 skrev:

Hej,
Jag är oskuld när det gäller fotografering och som rubriken lyder så undrar jag vad för utrustning jag behöver samt om det ens är möjligt med min budget.

Min budget är 20-40k och målet är att kunna fotografera på långt avstånd, 200-250 meter, och ändå kunna få ut hyffsad skärpa på objektet.
Är det möjligt med min budget och vad för prylar behövs ?

Om du vill läsa ett längre resonemang, se mitt förra inlägg där jag svarade Uno, men här kommer en kortare version :-)

Vill du hålla nere budgeten skulle jag föreslå tre saker:
1) en APS-C-kamera som Canon Eos 7D II eller Nikon D7200/D7500/D500 - ny eller begagnad beroende på budget
2) lämpligt teleobjektiv/telezoom för kameran, här finns en hel del att välja på med en enorm variation i prisnivåer från 8000-10000 kr hela vägen upp till 150000 kronor. Men en gammal Canon EF 100-400 ihop med en Canon Eos 7D II eller en Nikon 200-500 ihop med en Nikon D7200/D7500/D500 är en start. Eller ett Sigma 150-600 SPorts eller Tamron 150-600 G2 som finns med både Canon- och Nikon-fattning är alla vettiga kombinationer.
3) en massa träning eller kanske rent av att du lägger undan lite pengar för en fotoresa/workshop där du kan lära dig massor om hur du bäst utnyttjar utrustningen du just skaffat. För utan lite kunskaper kommer du inte få bra bilder hur bra grejer du än skaffar.

[unoengborg]

Grevture skrev:

Fast nu blev väl ändå resonemanget lite krokigt ... :-)

Om man skall beskära mycket är det ju alltid bättre att utgå från en större yta, eftersom du då - efter beskärning - har mer yta kvar.

När det gäller kvalitet per ytenhet är den idag hyfsat likartad rakt över alla sensorer från sisådär entums hela vägen upp till mellanformat.

I mindre sensorformat än entums är det så att säga både bra och dåliga nyheter - i vissa avseenden är kvaliteten där generellt bättre (eftersom man kan kosta på små sensorer mer avancerad teknik), men det äts ofta upp av svagare färgfilter, hårdhänt signalhantering och annat man tar till för att maximera ljusinsamlingen och dämpa brus, något som alltid är ett bekymmer när man har liten yta.

Så hur skall man resonera då?

Jag skulle säga att vill man få bästa möjliga resultat på långa avstånd utan att det blir galet dyrt så får man kompromissa mellan två saker: a) så mycket sensoryta som möjligt och b) optik med tillräckligt snäv bildvinkel och tillräckligt hög ljusstyrka för att sensorn skall kunna producera vettig bildkvalitet.

Att köra mellanformat eller kanske mer realistiskt småbild (fullformat) innebär väldigt dyr optik för att uppnå de snäva bildvinklar man vill uppnå. Att köra liten sensor (som i superzoomkompakter á la SX60, P900, P1000 osv) ger visserligen väldigt snäva bildvinklar, men för lite sensoryta och därmed praktiskt användbar ljusinsamling (ekvivalent bländare). Så för stor sensor gör paketet för dyrt, för liten sensor ger för brusiga bilder.

Så smörzonen är nog någonstans mellan entumssensorer och APS-C.

Utbudet av entumskameror med snäva bildvinklar är inte så stort, i praktiken Sony RX10 III eller IV, Panasonic FZ1000 eller FZ1000 II eller Någon av Nikons 1-kameror med adapter för F-objektiv.

Utbudet av långa telen till Four Thirds börjar bli ok, men de som är bra är inte direkt billiga och begagnatmarknaden är än så länge liten (eftersom sådana objektiv inte funnits så länge).

Utbudet av långa telen som passar på APS-C-kameror är överlägset störst, oavsett om vi tittar på nya eller begagnade objektiv.

Slutsats: Det finns goda skäl att APS-C är vanligt bland djur- och fågelfotografer med en budget.

Om man ska välja Nikon 1 är det bättre att köra Nikon 1 seriens egna 70-300 än något F eller FX objektiv med adapter. (Ger bättre autofocus)

[pdahlen]

unoengborg skrev:

Om man ska välja Nikon 1 är det bättre att köra Nikon 1 seriens egna 70-300 än något F eller FX objektiv med adapter. (Ger bättre autofocus)

Troligen mycket bättre balans också, har kört en del bilder med V1 och 200-500 och det är inte lätt hantera, iaf handhållen. Det var väl så också att på de sista nikon1 som kom ut så hade Nikon infört en spärr så det inte gick att hänga på stora tele på huset, troligen hade fattningen gått sönder för några. Den blogg jag hänvisade till tidigare där testade jag 3 sensors på 260m, allt handhållet.

Men detta var ganska extremt, man ser knappt motivet i sökaren så man får börja med en kikare för att se var man ska fotografera. TS har dock inte angivet vad det är han ska fotografera på 250m håll, man kan väl hoppas att det är elefanter och inte blåmesar

[PMD]

Danne B skrev:

Som Canon-kille, tar det emot lite att tipsa som Nikon.. :)

Men Nikon P1000 eller äldre P900 kan du ju kolla på, om du nu inte vill ha en systemkamera och svindyra objektiv.
Har själv en P1000 sedan några månader tillbaka och kan lätt zooma in fåglar/djur på långt håll, samt ta bilder på månen med alla kratrar.

Jag har en P900 sen ett par år. Det går att ta hyfsat bra bilder om man hanterar kameran rätt, men man bör tänka på att ju längre avståndet är desto mer värmedaller får man i luften. Ju varmare dag desto mer daller. Sånt kan man inte göra något åt.

P900 (och P1000 också, antar jag) är inte en snabb kamera. Fåglar i flykt är svåra att fånga med den kameran.

Tornfalken nedan är tagen cirka 50 meter från ett kyrktorn som jag gissar är 40-50 meter högt. Max 70 meters avstånd alltså. Bilden är tagen med längsta brännvidd (motsvarande 2000mm i småbildstermer) och jag stödde mig mot kyrkogårdsmuren. ISO 180.

Havsörnen och fiskgjusen samt den ensamma havsörnen är tagna på fri hand. Jag vet inte riktigt hur högt upp de var, men inte extremt högt. Brännvidden var motsvarande 850mm och ISO 640. Med längre brännvidd var det hopplöst svårt att hålla fåglarna i sökaren.

(Jag får inte in den sista bilden med den ensamma örnen, så jag försöker lägg in den i nästa inlägg istället).

[PMD]

Ensam örn, enligt förra inlägget. Alla tre bilderna är obeskurna. Som synes får man inte jättbra bildkvalitet med den lilla sensorn, men det är kul att kunna ta bilder där man ser vilken slags fågel det är. :-)

[ErlandH]

Grevture skrev:

Fast nu blev väl ändå resonemanget lite krokigt ... :-)

Om man skall beskära mycket är det ju alltid bättre att utgå från en större yta, eftersom du då - efter beskärning - har mer yta kvar.

Om man använder samma brännvidd och motivet är så långt borta att man måste beskära hårt spelar det ingen roll om sensorn är FF eller aps-c, den del av sensorn man använder efter beskärning är lika stor.

Om man har längre brännvidd på FF, så att utsnittet vid fotografering är detsamma, har du förstås rätt.

[Tonyeagle]

ErlandH skrev:

Om man använder samma brännvidd och motivet är så långt borta att man måste beskära hårt spelar det ingen roll om sensorn är FF eller aps-c, den del av sensorn man använder efter beskärning är lika stor.

Om man har längre brännvidd på FF, så att utsnittet vid fotografering är detsamma, har du förstås rätt.

Bara om pixel/ytenhet är detsamma. Alltså måste du ha en FF med sensor som är minst ca 50 MP. (om du vill ha motivet lika stort i den färdiga bilden). Med en 24-30 MP fullformat får du beskära ännu hårdare. Vilket som blir bäst varierar mellan vilka kameror man jämför (och objektiv givetvis).

[nivas]

Normalt sett så kommer man aldrig, aldrig, tillräckligt nära, oavsett djurmotiv. :-)
Vilka slags djur är det som du har tänkt att fotografera?
Blåval, elefant, älg, varg, fågel, myra?
Solklart är att storleken på djuret är ganska viktigt för att kunna vägleda till bra utrustning. Du behöver även själv sätta nivån på hur mycket pengar (<40kSEK) du vill spendera och vilken kvalitet/detaljåtergivning du vill få. Skärpan borde inte vara ett allmänt problem på objektiv i den aktuella prisklassen, men ska du fota "snabba" djur så bör huset ha en hyfsat träffsäker autofokus.

[gunte]

På det avståndet som är aktuellt av trådskaparen så kanske detta ger någon hjälp.
Bilden är tagen med cropkamera Nikon D7200, Nikon 200-400/4 på 400 mm + 1,4 x converter och kamerans egen
1,3 x inställning och motsvarar ca 1100 mm. Avståndet är ca 240 meter.



https://www.fotosidan.se/forum/attac...1&d=1564601328

[martley]

Det är ett väldigt stort avstånd, så även om man använder en väldigt lång brännvidd för X antal KKr för att få till tillräcklig förstoring så är risken fortfarande att det är för mycket luft emellan kamera och motiv. Luft är tyvärr inte helt genomskinlig. Det skulle kanske vara bättre att testa med ett camouflagegömsle för att komma närmre, även om det kanske inte är tillämpligt alltid.