Annons

Mer om gatufoto

Produkter
(logga in för att koppla)

mombasa

Aktiv medlem
Jag har tidigare framfört en del tvivel och dubier runt gatufoto som genre och hur den uttolkas i den här gruppen, och för all del även i andra gatufotosammanhang. Jag har bland annat påstått att gf ligger väldigt nära folklorism. Det är nu inget fel i folklore, tvärtom, men det finns en tydlig skillnad mellan folklorekonst och konst. Utmärkande för folklore är att formen ställer upp regelverk om format, material, mönster, färger, komposition, sammanhang med mera. Konst, i den mening som den uttolkas i konstvetarsammanhang har som premiss att vara självständig. Visserligen kan man invända att visst har konsten sina ismer. Ismer uppstår när flera konstnärer arbetar utifrån en gemensam idé. Syftet är dock alltid att idén ska utvecklas. Gränsöverskridandet är nämligen mer eller mindre ett mantra i modernismen och postmodernismen.
GF relaterar ofta till de gamla mästarna och mästarinnorna. Hur de gick ut på New Yorks och Paris gator och fotograferade vad de såg. Men jag tror att GF gör en feltolkning av hur man på den tiden resonerade runt sina bilder och sitt fotograferande. Visst, det fanns en stor portion flanörfotografi och oplanerat gestaltande. Man gick ut med en kamera och kom kanske hem med väskan full av bilder. Men vad ville man ha sagt med sina bilder? De flesta var professionella som arbetade med reportage, mode, studiofotografi med mera. "Leican på magen" var en avkoppling men också en möjlighet att berätta något. Många uttryckte det som att som man sa "man ville fotografera livet". Staden, dynamiken, ibland kanske med ett socialt patos. Man bör ju komma ihåg att småbildstekniken, lätthanterligheten, är relativt ny och har nyhetens behag, och bjuder på oundersökta möjligheter. Man bör också komma ihåg att det också är i denna tid den moderna storstaden skapas. Det finns med andra ord mycket att berätta om. Samtidigt börjar fotografi växa fram som en kvalificerad hobby bland hängivna entusiaster. Foto är inte bara professionalism eller den tidens massfoto enligt receptet Kodak Eastman, "du fotar vi gör resten". Det är nu en tid där begreppet fritid börjar stiga upp över horisonten. Fotografiet är dock fortfarande ett relativt exklusivt medium.
GF har fått ett rejält batteri av regler och normer på sig. Och, det mesta är dessvärre sannolikt självorsakat. Är det inte komposition så är det normer om brännvidd, vad som bör finnas med i bild och så vidare. Det odlas gärna en myt om gatufotografen, påpassligt, ständig närvarande blick. Ofta manlig. En kliché som inte för inte odlas av olika tillverkare av fotoutrustning.
Många äro kallade, få äro utvalda. Mitt råd, om du vet att du har något att berätta, från djupet av ditt hjärta, utan att snegla på ära och berömmelse, gör det. Berätta. Och berätta om det som verkligen ligger där. Det behöver inte vara gatufoto. Du kanske fotograferar på gatorna i alla fall. Men hitta din historia.
Jag har en stark beundran för alla de fotografer som beskriver sin hembygd. "I dag snöade det på morgonen. Jag cyklade upp till Gammtjärn. Tog några bilder. Såg en svärm grönsiskor men de var för långt bort för att nå med dagens objektivval". Sånt är berättelser som med berättandets största upplösning beskriver något för fotografen angeläget. Vackert så.
Det finns några gf-fotografer i den här gruppen som i mitt tycke gör bra bilder, bilder som ofta avslöjar att det finns eller funnits en bakomliggande idé. Att det finns ett berättande syfte. Att det finns en kommunikativ ingrediens i deras arbeten. Det är förövrigt lite märkligt eftersom GF-normen inte premierar alltför mycket narrativt tänkande eller reportagefoto om man så vill. Det rör sig alltså om fotografer som gör som de vill och tänker utanför boxen.
Avslutningsvis, gör tankeexperimentet och lägg ut Anna Tärnhuvuds vinnande bild Årets nyhetsbild 2018 anonymt på Gatufotopoolen. Och se vad som händer.
Slutligen. Medlemmarna måste lära sig hur man ger konstruktiv kritik. Jag säger inte att jag är en mästare på det , de gånger jag levererat. Men jag försöker kritisera utifrån en modell som jag tror på. Om detta får jag återkomma en gång till.
Ha det gott alla.
 

afe

Aktiv medlem
Lång och tänkvärd text! Jag väljer att börja med att svara på slutmeningen om Årets Bild (kan ses här: http://www.aretsbild.se/)

Den bilden hade garanterat fått en hel del kritik i GF-gruppen, åtminstone om inte sammanhanget framgick. Den är tagen med jättelångt teleobjektiv, kort skärpedjup och det finns inget som visar varför de är så ledsna.

Nu råkar vi ju veta i vilket sammanhang bilden är tagen, och då blir den (som oftast) bättre. Vi vet varför de ser så förtvivlade ut, och vi vet vad som hänt. Det är just det som gör att det är en riktigt bra bild av vad som hände 2017 i Sverige. Jag ser dock den bilden som en ren nyhetsbild som passar i det sammanhanget, och som gatufoto är det då mer tveksamt (enligt alla oskrivna regler); måste ett gatufoto innehålla en lustig poäng, eller är det ok med dokumentära bilder av trista situationer? Där är inte alla överens.

Gränsdragningen mellan gatufoto och dokumentärt är svår, och kanske inte ens önskvärd. Det som är trist dokumentärt idag är bra gatufoto om några år.

Poängen med den här gruppen är absolut inte att visa bara bra gatufoto, utan att visa det våra medlemmar ser som gatufoto. Ibland tar vi bort bilder som inte ens med god vilja kan ses som gatufoto, men det är sällan. Det förekommer förstås många tråkiga bilder som rent tekniskt är gatufoto (jag har själv lagt upp dylika vid flera tillfällen), och de får oftast inga kommentarer alls (och ibland negativa kommentarer). Jag har vid ett flertal tillfällen valt att ta bort mina egna bilder ur gruppen när de inte får någon som helst respons, och oftast också varit medveten om att de nog inte var så bra som jag tyckte när jag lade in dem.

Kontentan är att om man kallar en bild för gatufoto och lägger upp den antingen här eller i andra liknande sammanhang, måste man vara beredd på att bilden kan komma att bedömas efter oskrivna regler och traditioner som har helt med den som kommenterar att göra. De regler vi har i gruppen är få och lätta av förstå tycker jag, och det är som sagt ytterst sällan vi refuserar bilder enligt dem.

/afe (gruppchef/gruppvärd) :D
 

mombasa

Aktiv medlem
Precis så. Tärnhuvuds bild är verkligen gatufoto, men precis som du skriver, den kvalar inte in riktigt, fel brännvidd, kort skärpedjup etc. Och det visar också på hur viktig rubriken eller bildtexten är.
Andra genrer har det lättare. Fågelfoto till exempel. Där räcker det väl i princip att det finns en fågel med i bild. Landskapsfoto bör helst innehålla ett landskap, porträtt helst en person att porträttera. Kan visserligen plockas ner till undergrupper, på ett hundporträtt bör det helst vara en hund, barnporträtt ett barn ( dock icke enligt FN:s barnkonventions definition). Och så vidare. Resonemanget blir ganska absurt.
Gatufoto blir inte bättre av sina begränsningar. Och det finns sannolikt en utbredd felaktig bild av vad som är källan till dagens GF. Lite fotohistoria vore kanske på sin plats.
Så, hur bör vi tänka?

Gatupoolen har ett bedömningssystem. Ge en kommentar och dra regeln till lämpligt betyg. Om jag då lägger ut en bild, för att få en kommentar, respons och bekräftelse, vad händer?
Eftersom bedömningen sker helt godtyckligt blir bedömningen fullständigt subjektiv. Betygssystemet kan helt enkelt tas bort, eftersom det inte finns någon validitet i det. Tyckandet, för all del ok, men det är helt subjektivt och säger inget alls.
Om tyckarna nu hade en någolunda gemensam måttstock och metod skulle kanske bedömningen komma lite närmare nån slags sanning. Och minns att en kritik eller kommentar ska alltid leda framåt. Din kritik ska vara ett verktyg och instrument för den kritiserade att gå vidare.

Ta bort betygssystemet. Uppmana, utbilda poolmedlemmarna i bildanalys och bildförståelse. Kanske nåt att jobba på?
 

mombasa

Aktiv medlem
Förslag till ändring av Gatufootopoolens kommentarsfunktion.
Ta bort betygsverktyget. Eftersom betyg ges av olika individer med olika premisser och tycke och smak. Det finns ingen validitet i den typen av betyg.
Låt systemet utgå från en klar och tydlig definition, gärna den som råder idag. Allt därutöver är pluspoäng.
Allt därutöver ska ses som pluspoäng. Men behöver alltså inte påpeka att fel brännvidd används eller att skärpedjupet är fel. Ett dylikt påpekande ska inte ses som minuspoäng.
Skriv, formulera gärna kommentarer på ett sakligt konstruktivt sätt. Utgå från bildens denotation, inte hur bekant du är med fotografen.
 

afe

Aktiv medlem
Jag tror tyvärr inte vi kan ta bort betygen (som jag inte heller gillar). Har letat, men inte hittat någon sådan inställning.
 
ANNONS