Annons

Hur länge håller ett objektiv?

Produkter
(logga in för att koppla)

Mats G

Aktiv medlem
Hur många exponeringar klarar ett AF objektiv, är väl inte så lätt att svara på.
Men fokusmotor och bländarmekanism måste ju slitas med tiden, även om glasen är felfria.
Sen, visst ett "proffs" objektiv är säkert slitstarkare.
50.000 är det 100.000, eller mer dom är gjorda för att klara, innan det är dags att skrota, alt. service?
 

snap01

Aktiv medlem
min 14-24 har säkert gått minst 400000 bilder det enda dom har blivit bytt är motljus skyddet när det kameran åkte i backen o då kollade dom upp optiken justerade den sedan har jag bytt gummit ca 4 gånger på den. Så länge du inte tappar den i backen så har mina Nikon optik hållit det enda som behövs bytas är gummit på dom för dom glappar med tiden.
 

Måns H

Aktiv medlem
Proffsbedömning.

Roger Cicala på Lensrentals.com har publicerat data om hur ofta objektiven dom hyr ut behöver repareras. Intressant läsning!

http://www.lensrentals.com/blog/2013/08/lensrentals-repair-data-2012-2013

Dom behåller objektiven två år. Inom den tiden har 2000 av 12000 objektiv krävt reparation på grund av fel som inte beror på yttre våld.

Det framgår bl a att proffsobjektiv 70-200 slits hårt. Det är väldigt mycket i dom som kan gå sönder och går sönder. Zoommotor, fokusmotor, elektronik, fukt. 43 veckors uthyrning innan reparation i snitt.

Han skriver också att linserna i proffsens väska ofta är i måttligt bra skick. En vanlig fotograf som är noga med grejorna har ofta rätt fina linser.
 

Grevture

Aktiv medlem
Teknikredaktör
Hur många exponeringar klarar ett AF objektiv, är väl inte så lätt att svara på.
Men fokusmotor och bländarmekanism måste ju slitas med tiden, även om glasen är felfria.
Sen, visst ett "proffs" objektiv är säkert slitstarkare.
50.000 är det 100.000, eller mer dom är gjorda för att klara, innan det är dags att skrota, alt. service?
Det är som du själv är inne på mycket svårt att ge några enkla svar på den frågan. I stort sett alla elektromekaniska prylar (utöver objektiv och kameror även prylar som hårddiskar osv) följer samma mönster: Ett mycket litet antal har fabrikationsfel (t.ex. felmontering eller felaktig komponent) och går relativt snabbt sönder pga det. Resten håller ofta längre än sin ekonomiska livslängd (dvs man byter mot något nyare/bättre innan man slitit ut den gamla) såvida de inte råkar ut för skador av något slag.

Yrkesprylar (och dit får man nog indirekt räkna hyrutrustning) slits mycket hårdare än entusiastgrejer. Detta dels för att de helt enkelt används mer och dels för att de som använder dem har en tendens att vara mindre noga hur de hanterar prylarna. En del hyr ju prylar just när de skall göra sådant de inte vill utsätta sina egna prylar för ... :) Detta till skillnad från entusiaster som ju köpt prylar för egna surt förvärvade pengar (inte bruttopengar i sin firma) och väl dessutom mer har känslan att "det här är min pryl och den är jag rädd om". Man äger prylar för att man gillar dem och tar därför bättre hand om dem.

Annorlunda formulerat: Om du inte har otur att ett objektiv har ett fabrikationsfel och du inte tappar det eller får in för mycket fukt eller smuts i det så kommer objektivet sannolikt hålla väldigt, väldigt längre.

PS - tillägg:

Jag pratade för sex-sju år sedan med en kille som jobbade yrkesmässigt med stop-motion-animationer. De räknade kallt med att objektiv kunde gå 4-5 miljoner exponeringar innan bländarmekanismerna började bli inexakta pga slitage :) Nu satt de kamerorna på stativ i en torr och ren studio och man använde inte autofokus. Men det säger väl något om hur länge saker håller under ideala förhållanden.
 

Sten-Åke Sändh

Aktiv medlem
Det är nog många faktorer som samverkar. Ju mer komplicerade objektiv med AF och inbyggda fokusmotorer och inte minst bildstabilisering ju större risk kan man tänka.

Jag tycker man kan se att gamla manuella objektiv som tidigare ofta hade en mekanisk kvalitet man ofta kan bara drömma om idag, klart sig väldigt bra ofta (i alla fall när det gäller konsumentoptik gjorda i stora serier).

Jag har några som varit med mig på massor av resor och trots att de blivit blöta och utsatts för sand och damm och mycket omild behandling (tappat dem flera gånger i marken) så har de aldrig gått sönder.

I andra änden har jag haft några notoriskt dåliga objektiv. Värst utan minsta konkurrens är två objektiv:

- Tamron 24-135mm som jag haft inne två ggr p.g.a. trasiga hjul i fokusmekanismen
- Minolta AF 50mm/1,7 som jag haft inne två ggr för att irisbladen beckat ihop av seg olja.

Tamronobjektivet har inte ens varit utsatt för det minsta slitage - verkligt skräp mekaniskt och dessutom har det notoriskt felfokuserat.

Sedan glömde jag esset: Det monumentalt usla kitobjektiv jag fick med min hyfsat dyra entusiastkamera Konica Minolta D7D. Det föll bokstavligt sönder då skruvarna som höll centrala linselementet på plats lossnade. Det hängde och dinglade i en skruv helt på sniskan. Hela paketet åkte in två tre veckor efter inköp.

Men jag har roat mig ibland med att känna på andra kitobjektiv också och varken Sony eller KM har varit ensamma om detta mekaniska rassel. Jag har väldigt svårt att förstå att man kunde skicka med mekanisk kvalitet på 70- och 80-talen även i konsument-kit och att det tydligen är omöjligt idag då produktionstekniken rimligtvis borde ytterligare ha förfinats. Det handlar dessutom inte alls bara om kit. Jag har sett jojjande linselement även på Zeiss-objektiv i prisklass mellan 10- och 20 000.

Sedan var ju dessutom D7D-kameran skör som egg (första generationens antiskak bildstabilisering). Den pajade två ggr utan att ha varit utsatt för någon särskild ovarsamhet. Detta fixade Sony direkt i generation 2 och efter det har jag inte hört någon annan heller ha problem med antiskak. Den ser verkligen robust ut och dPreview skrev ju "built like a tank" men det var ingen lite överdrift i det verkliga livet. Den var snarare "built like an egg". Massor med strul och det var ju ändå en kamera som kostade15- 16 000 när den kom. Hopplösa fokuserigsproblem också som gjorde att jag var ytterst nära att helt lägga ner foto som hobby helt. Kameran inne flera ggr för justering av kamerahuset men det blev trots det aldrig riktigt bra.
 

martinot

Aktiv medlem
Sedan glömde jag esset: Det monumentalt usla kitobjektiv jag fick med min hyfsat dyra entusiastkamera Konica Minolta D7D. Det föll bokstavligt sönder då skruvarna som höll centrala linselementet på plats lossnade. Det hängde och dinglade i en skruv helt på sniskan. Hela paketet åkte in två tre veckor efter inköp.

Men jag har roat mig ibland med att känna på andra kitobjektiv också och varken Sony eller KM har varit ensamma om detta mekaniska rassel. Jag har väldigt svårt att förstå att man kunde skicka med mekanisk kvalitet på 70- och 80-talen även i konsument-kit och att det tydligen är omöjligt idag då produktionstekniken rimligtvis borde ytterligare ha förfinats. Det handlar dessutom inte alls bara om kit. Jag har sett jojjande linselement även på Zeiss-objektiv i prisklass mellan 10- och 20 000.
Generellt så håller jag med om att dagens kitobjektiv är rätt usla (och därför något som jag själv normalt undviker). Tyvärr är de flesta ganska oskarpa och relativt ljussvaga zoomar av mindre gedigen byggkvalitet.

Minns när jag köpte mitt första Minolta-hus i kit med ett Minolta MD 50/2,0 som var ett kanonobjektiv. Dessutom extremt prisvärt som kitobjektiv. Är det någon som är i behov av grymt bra MD-normalobjektiv så kan jag verkligen rekommendera MD 50/2,0.

Idag finns det dock ett enormt fint undantag, och det är Fuji med deras XF 18-55/2,8-4,0 OIS.

Grymt fint i förhållande till sitt pris, och visar att det går att göra utmärkta kitobjektiv även idag - om tillverkarna bara vill.
 

apersson850

Aktiv medlem
Jag pratade för sex-sju år sedan med en kille som jobbade yrkesmässigt med stop-motion-animationer. De räknade kallt med att objektiv kunde gå 4-5 miljoner exponeringar innan bländarmekanismerna började bli inexakta pga slitage.
På en Ipexmässa pratade jag med en kille som bland annat jobbade med att scanna böcker. De hade byggt en automatisk bladvändare. Eftersom en vanlig scanner är relativt långsam, fotograferade de varje uppslag med en Canon 1Ds Mark III. Den har en slutare som har en förväntad livslängd på 300000 exponeringar. Men här satt den hur fint som helst i ett stativ inomhus, där ingen rörde vid den. Bladvändarmaskinen var inkopplad till fjärrkontrollen och bilderna lästes ut via kabel efterhand.
De kamerorna gick ungefär tre miljoner exponeringar innan slutaren rasade. Då såg resten av kameran fortfarande ny ut, så de bytte slutare och tog tre miljoner bilder till. Objektiven sa han inget om, men de stod förstås på manuell fokus och kanske de använde största bländare också - det vet jag inte.
 

Grevture

Aktiv medlem
Teknikredaktör
Generellt så håller jag med om att dagens kitobjektiv är rätt usla (och därför något som jag själv normalt undviker). Tyvärr är de flesta ganska oskarpa och relativt ljussvaga zoomar av mindre gedigen byggkvalitet.
Det märks att du undviker dem :) Jag stöter ideligen på dem eftersom jag ofta får med dem till de kameror jag testar och jag håller inte med om att de blivit sämre med tiden. Tvärtom, jag skulle hävda att i synnerhet den optiska kvaliteten stadigt förbättrats hos kitzoomar de senaste tio åren. Visst finns det enstaka modeller som är trista och vi har fått några få modeller med sladdrig motorzoom. Men rent generellt skulle jag påstå att kitzoomar är en lite orättvist förtalad grupp objektiv.
 

Grevture

Aktiv medlem
Teknikredaktör
På en Ipexmässa pratade jag med en kille som bland annat jobbade med att scanna böcker. De hade byggt en automatisk bladvändare. Eftersom en vanlig scanner är relativt långsam, fotograferade de varje uppslag med en Canon 1Ds Mark III. Den har en slutare som har en förväntad livslängd på 300000 exponeringar. Men här satt den hur fint som helst i ett stativ inomhus, där ingen rörde vid den. Bladvändarmaskinen var inkopplad till fjärrkontrollen och bilderna lästes ut via kabel efterhand.
De kamerorna gick ungefär tre miljoner exponeringar innan slutaren rasade. Då såg resten av kameran fortfarande ny ut, så de bytte slutare och tog tre miljoner bilder till. Objektiven sa han inget om, men de stod förstås på manuell fokus och kanske de använde största bländare också - det vet jag inte.
Ett exempel där jag inte har några exakta siffror är ju mina kollegor hos Marathon-Photos. De vanligaste kamerorna där är är Eos 1D Mark II och Eos 1D Mark III och de vanligaste objektiven är olika versioner av 70-200. Det här är kameror som snittar 5000-10000 bilder per helg (de flesta tävlingar går under helger) under stora delar av året. I ur och skur och med ett ständigt zoomande och fokuserande. Vad som slits ut först? Batterierna.

Många av deras kameror och objektiv har gått miljontals exponeringar, och det är som sagt utomhus i alla väder och temperaturer och där du sitter och zoomar och fokuserar mer eller mindre konstant i flera timmar under varje lopp.
 

Ventures

Aktiv medlem
Hur många exponeringar klarar ett AF objektiv, är väl inte så lätt att svara på.
Men fokusmotor och bländarmekanism måste ju slitas med tiden, även om glasen är felfria.
Sen, visst ett "proffs" objektiv är säkert slitstarkare.
50.000 är det 100.000, eller mer dom är gjorda för att klara, innan det är dags att skrota, alt. service?
Så sammanfattningsvis behöver man inte oroa sig över antalet exponeringar utan snarare hur man hanterar sitt objektiv. Det kan rasa när som helst oberoende av antalet exponeringar.
 

martinot

Aktiv medlem
Det märks att du undviker dem :) Jag stöter ideligen på dem eftersom jag ofta får med dem till de kameror jag testar och jag håller inte med om att de blivit sämre med tiden. Tvärtom, jag skulle hävda att i synnerhet den optiska kvaliteten stadigt förbättrats hos kitzoomar de senaste tio åren. Visst finns det enstaka modeller som är trista och vi har fått några få modeller med sladdrig motorzoom. Men rent generellt skulle jag påstå att kitzoomar är en lite orättvist förtalad grupp objektiv.
Känns skönt att de är betydligt skarpare och bättre nuförtiden (jag kanske har förlegade erfarenheter där - eftersom jag undvikit dem).

En fortsatt liten nackdel är dock att byggkvaliteten inte alltid känts på topp. Det stora problemet är dock att de fortfarande oftast är allt för ljussvaga för min smak.

Men bra att det i övrigt ändå går åt rätt håll även där!
 

petter.oj.norman

Avslutat medlemskap
Så sammanfattningsvis behöver man inte oroa sig över antalet exponeringar utan snarare hur man hanterar sitt objektiv. Det kan rasa när som helst oberoende av antalet exponeringar.
Mitt EF 24-70/2.8 L havererade i fokusmotorn. Jag antar att detta berodde på att jag ständigt använde af-c som fokusmetod, vilket medför att fokusmotorn får jobba hela tiden fram till exponering. Eller så hade jag bara otur. Kan ju dock bli mycket fokuserande för varje exponering så det är svårt att korrelera slitaget till antalet exponeringar enbart.. För övrigt gillar jag lensrentals ansats: med tusentals exempel har de byggt statistik som är vida mer pålitlig än vars och ens av våras enskilda upplevelser av enstaka objektiv.

Petter...
 

Sten-Åke Sändh

Aktiv medlem
Generellt så håller jag med om att dagens kitobjektiv är rätt usla (och därför något som jag själv normalt undviker). Tyvärr är de flesta ganska oskarpa och relativt ljussvaga zoomar av mindre gedigen byggkvalitet.

Minns när jag köpte mitt första Minolta-hus i kit med ett Minolta MD 50/2,0 som var ett kanonobjektiv. Dessutom extremt prisvärt som kitobjektiv. Är det någon som är i behov av grymt bra MD-normalobjektiv så kan jag verkligen rekommendera MD 50/2,0.

Idag finns det dock ett enormt fint undantag, och det är Fuji med deras XF 18-55/2,8-4,0 OIS.

Grymt fint i förhållande till sitt pris, och visar att det går att göra utmärkta kitobjektiv även idag - om tillverkarna bara vill.
Det är klart att det går. Synd att så många inte har högre ambitioner än de faktiskt har eller skäms lite mer för skräpet de skickar med.
 

Kent Helgesson

Aktiv medlem
Generellt så håller jag med om att dagens kitobjektiv är rätt usla (och därför något som jag själv normalt undviker). Tyvärr är de flesta ganska oskarpa och relativt ljussvaga zoomar av mindre gedigen byggkvalitet.

Minns när jag köpte mitt första Minolta-hus i kit med ett Minolta MD 50/2,0 som var ett kanonobjektiv. Dessutom extremt prisvärt som kitobjektiv. Är det någon som är i behov av grymt bra MD-normalobjektiv så kan jag verkligen rekommendera MD 50/2,0.

Idag finns det dock ett enormt fint undantag, och det är Fuji med deras XF 18-55/2,8-4,0 OIS.

Grymt fint i förhållande till sitt pris, och visar att det går att göra utmärkta kitobjektiv även idag - om tillverkarna bara vill.
Håller med till 100%.
Jag köpte en D70 med två Sigma , 18-70 och ett telezoom 70-200 tror jag att det var.
Telezoomen gav jag bort och 18-70 använder jag inte alls.
Bra glas = tekniskt bra bilder!
 

Grevture

Aktiv medlem
Teknikredaktör
Håller med till 100%.
Jag köpte en D70 med två Sigma , 18-70 och ett telezoom 70-200 tror jag att det var.
Telezoomen gav jag bort och 18-70 använder jag inte alls.
Jag har lite svårt att se vad det har att göra med det som Martin Thornstein skrev, vilket var att "dagens kitobjektiv är rätt usla" vilket ju syftar på de objektiv kameratillverkarna skickar med när du köper en ny kamera. Det var nog över 20 år sedan det var vanligt med tredjepartsobjektiv som kitobjektiv.

Jag fotograferar ganska ofta med moderna kitobjektiv från olika kameratillverkare - det blir en del av jobbet när man testar kameror. Och jag vill nog bestämt hävda att många entusiaster har rätt kraftiga fördomar om prestanda hos de här objektiven. De är ofta ganska oinspirerande objektiv, det är riktigt, men det betyder inte att de genomgående har dåliga prestanda. Det finns några, relativt få, kitobjektiv som har mediokra kanter, trist oskärpeteckning och dåliga motljusegenskaper. Men majoriteten av kitobjektiv har helt ok eller rent av bra prestanda och skulle man mäta prestanda per krona så slår de det mesta :)
 

Sten-Åke Sändh

Aktiv medlem
Det märks att du undviker dem :) Jag stöter ideligen på dem eftersom jag ofta får med dem till de kameror jag testar och jag håller inte med om att de blivit sämre med tiden. Tvärtom, jag skulle hävda att i synnerhet den optiska kvaliteten stadigt förbättrats hos kitzoomar de senaste tio åren. Visst finns det enstaka modeller som är trista och vi har fått några få modeller med sladdrig motorzoom. Men rent generellt skulle jag påstå att kitzoomar är en lite orättvist förtalad grupp objektiv.
Jag har ett mycket längre perspektiv än så. På 70-talet på de manuella objektivens tid var det inte så vanligt med zoomar överhuvudtaget även om de började komma. Men de flesta kit som såldes på denna tid såldes med ett 50mm normalobjektiv eller möjligen en 40mm pannkaka. Jag har sådana från både Konica (40mm/1,8) och Pentax (40mm/2,8). Alla dessa normaler (40-50mm) jag har från denna tid (ock jag har fyra stycken) är små under av mekanisk precision. Det gäller även de objektiv som Olympus skickade med OM1.

Jag kollar just på min Konica Zoom-Hexanon AR 35-70 mm / F3.5 (som är en av Konicas första zoomar från 70-talet). Det är en s.k. "one touch zoom" (a la cykelpump) och jag slås än idag av den mekaniska precisionen. Kör några testskott och konstaterar både en hyfsad närgräns och hyfsad skärpa och kontrast från 5,6 åtminstone. Så det funkar säkert för walk around på en FF (annars blir den väl lång).

http://www.buhla.de/Foto/Konica/Objektive/e35-70_35.html

Bara en kommentar som i all sin ovetenskaplighet visar att de finns folk som uppskattar den:
"So all in all I really like this lens, and I'm not a guy who likes zoom lenses. It's very light and compact so handles excellently on the NEX, IQ is great for an old zoom, none of the weak colours and contrast, poor sharpness and distortion you expect from an old zoom, it can compete with a lot of primes I think."

Jag har haft mängder med kitzoomar och de har varit skräp i princip utan undantag. Den enda jag kan säga avviker en aning positivt (av de jag haft) är Sonys gamla NEX-kitzoom 18-55mm. Det omdömet gäller precisionen i fokus- och zoom-ringar som är jättebra. Men känner man på linselementet en aning utkört så är det rassel det med. Optiskt är den så där. Mitt ex. tycker jag är rätt kontrastlöst. Har en annan färgåtergivning är än jag brukar förvänta mig av Gamla Minolta eller andra Sony glas.

Sedan är det självfallet så att de nya objektiven är gjorda för digitalkameror med coating för att minska reflexer från sensorn som är en sak som de äldre objektiven saknar. En del är bättre optiskt och framförallt har en del parerats elektroniskt i husen med olika objektivprofiler så var lämnar det oss då? Min gamla Konica-zoom ger en viss distorsion på det korta läget men idag är det väl ingen som gråter för sånt för det korrigeras för dagens objektiv i både kameror och RAW-konverterare och det kan jag göra i mina RAW-konverterare enkelt även för detta objektiv.

Jag har alltid undrat över att ingen kommenterat detta jojjande som linselementen ägnar sig åt. Det borde ju ge effekter där objektiven inte upplevs som centrerade ordentligt. Folk gnäller ju på att adaptrar i en del fall inte är exakta men ingen jag vet har någonsin berört detta problem ur det perspektivet heller. ... eller är det bara så att testare inte bevärdigar dessa objektiv som kanske utgör 7-800 spänn av kitets värde med speciellt många blickar. Seriösa fotografer använder dem ju knappt ändå ens som linslock på kameran.
 

Grevture

Aktiv medlem
Teknikredaktör
Jag har ett mycket längre perspektiv än så. På 70-talet på de manuella objektivens tid var det inte så vanligt med zoomar överhuvudtaget även om de började komma. Men de flesta kit som såldes på denna tid såldes med ett 50mm normalobjektiv eller möjligen en 40mm pannkaka.
Avdelningen OT: Du vet vilka som (sett till hela konceptet, inklusive att ge fothandlare rabatter om de paketerade kameror med dem) uppfann kitzoomen? Och som i det närmaste byggde sitt företag på de pengar de tjänade på den saken innan kameratillverkarna själva tog över showen ... Sigma :)

Jag har haft mängder med kitzoomar och de har varit skräp i princip utan undantag. Den enda jag kan säga avviker en aning positivt (av de jag haft) är Sonys gamla NEX-kitzoom 18-55mm.
Ett av flera objektiv som jag tycker är lite underskattat :)

Det omdömet gäller precisionen i fokus- och zoom-ringar som är jättebra. Men känner man på linselementet en aning utkört så är det rassel det med.
Syftar du på att man kan känna på eller skaka lite på ett objektiv och märka hur linselement verkar sitta lite löst? Det handlar ju oftast om ett objektiv där de fokuserande linselementen (plus de stabiliserande i objektiv med optisk stabilisering) hänger lite "löst". Men det gör de bara när objektivet inte är aktivt, så snart du håller på och fokuserar och medan bilden tas hålls de på plats - mycket noga positionerade - av sina motorer. Det är samma som att sensorn i en kamera med IBIS är lös och sladdrig när kameran inte är igång. Men när väl bilden tas är den ju positionerad med mycket hög precision.

Optiskt är den så där. Mitt ex. tycker jag är rätt kontrastlöst. Har en annan färgåtergivning är än jag brukar förvänta mig av Gamla Minolta eller andra Sony glas.
Just kontrasten brukar vara en akilleshäl hos nästan alla lite billigare objektiv, bra coatings och bra reflexdämpning i kringliggande interna delar är saker som höjer priset. När det gäller färgåtergivning är det ofta vanskligt att jämföra med äldre objektiv från filmtiden - på den gamla onda tiden var ju variationen mellan olika objektiv mycket stor sett till färgteckning (det märktes ändå inte eftersom film varierande ännu mer). Men det kan också handla om billigare glas med lite andra transmissionsegenskaper och att olika delar av färgspektrumet påverkas olika av den sämre kontrasten vi var inne på innan.

Givetvis finns det kitzoomar som inte är så optiskt imponerande, två exempel är Panasonic 12-32/3,5-5,6 ASPH och Sony E PZ 16-50/3,5-5,6 OSS. Men det är ju också två mycket kompakta objektiv, och där har nog prestanda fått stryka på foten för att få ned storleken. Jag kan tänka mig att Pentax HD DA 18-50/4-5,6 faller i samma kategori av samma skäl, men den har jag inte testkört.

Men det finns gott om kitzoomar som jag tycker presterar bra generellt och framför allt mycket bra i relation till sitt pris. Några exempel som jag stött på senaste åren: både EF-S och EF-M-versionerna av Canon 18-55/3,5-5,6 IS STM, Canon har två (en med STM, en vanlig) bra 18-135 som säljs i en del kit, både Olympus och Panasonics olika 14-42-varianter är bra, de tre-fyra senaste generationerna av Nikons 18-55 är överraskande bra, och de har ju en bra 18-105 som säljs i en del paket, lilla Nikon 11-27 till 1-kamerorna är överraskande bra, Sonys E 18-55/3,5-5,6 OSS har vi redan nämnt, Samsungs 18-55 är riktigt bra.
 

Maximus3D

Aktiv medlem
Jag har ett Canon 300/2.8L från 1987 som fyller 29 år i år, det är en gammal pressglugg så den har varit med om mycket och ser ut som faan men fungerar fortarande perfekt som den dagen den var nyköpt. I min ägo så har den tagit en tripp nedför en betongtrappa och klarat det, plus varit med om både regnoväder och snöstormar utan att ha någon vidare vädertätning att tala om.

Gluggen presterar och leverar väldigt bra bilder än idag. :)

/ Magnus
 

afe

Aktiv medlem
300/2,8 oavsett tillverkare går liksom inte att jämföra med kitobjektivet. De är alltid bra och kostar därefter, även om de blir klart köpbara när de är äldre. Annars håller jag med Martin om att kitzoomar blivit allt bättre, och det nu bara är några få som är riktigt dåliga (som Sonys 16-50).

Mitt Sony 50/1,8 OSS var riktigt bra ända tills härom sistens, då det bestämde sig för att sluta fungera vad gäller stabilisering. Nu går det bara att använda med OSS avstängt, och även då beter det sig konstigt (det surrar när man rör på det). Jag har inte tagit mer än något tusental bilder med det objektivet.
 
Senast ändrad:
ANNONS