Har börjat intressera mig för naturbilder och jungfrubilden blev en huggorm(?)
http://www.fotosidan.se/gallery/viewpic.htm/1659777.htm

Området kring ormen är en granskog/bergsmark och är således mycket grötig. Är som sagt helt ny inom naturfotografering och när bilden åkte in i datorn och skulle efterarbetas kom frågan upp: vad får man göra för att bilden inte ska sluta vara en "naturbild"?

Får man ex:
Skärpa upp delar av bilden, i mitt fall ormen.
I så fall sätta lite oskärpa eller tona ned bakgrunden?
Och den störiga pinnen som hänger ut en bit över ormen, får man ta bort sånt?


Sammanfattningsvis: hur mycket får man efterarbeta en naturbild?

Jag tycker ringa kloningsarbete är okej. I ditt fall kan du ta bort pinnen.Skärpa bilden är okej men gör det försiktig annars ser det konstigt ut.
Ändra ljus är på gränsen tycker jag.
En annan viktig sak att komma ihåg vid djur och naturfoto är; se men inte röra/störa. Du är uppenbart för nära ormen eftersom den hugger. Vanligen fräser de ifrån innan de försvarshugger. På den punkten får du tänka till nästa gång.

psykbryt sa:

Jag tycker ringa kloningsarbete är okej. I ditt fall kan du ta bort pinnen.Skärpa bilden är okej men gör det försiktig annars ser det konstigt ut.
Ändra ljus är på gränsen tycker jag.
En annan viktig sak att komma ihåg vid djur och naturfoto är; se men inte röra/störa. Du är uppenbart för nära ormen eftersom den hugger. Vanligen fräser de ifrån innan de försvarshugger. På den punkten får du tänka till nästa gång.

Klicka för att se resterande...

Och jag tycker tvärtom

Pinnen "får" du inte ta bort, däremot tycker jag det är okej att med måtta mörka ner bakgrunden.

Skärpa? Ja självklart.

Håller med Jocke om att du gått för nära, eftersom ormen är så trängd att den hugger. Inte störa!

Så mycket du vill, bara du inte undanhåller det =)

Att skärpa lite för att kompensera skärpeförlust pga förminskning e.d. tycker jag är helt ok.
Att öka kontrast eller justera en missad exponering är också ok. Inom rimliga gränser iaf.

Fotar man råformat är det ju mer eller mindre nödvändigt att lägga på kontrast, färgmättad och skärpa. En råfil är ju ganska grå och trist.


Hela frågan kretsar nog mest kring vad du själv vill.
Personligen är jag ganska restriktiv med mig själv.

Jag skärper lite, fixar kontrasten och ibland även färgmättnaden.
Ibland justerar jag exponeringen och ibland även skuggor och högdagrar.
Är bilden helt på tok så försöker jag inte rädda den genom att börja "super-dra" i alla reglage. Det får bli en lärdom till nästa gång.
Har jag fotat på höga iso brusreducerar jag också.

Jag strävar alltid efter att ha en så färdig bild som möjligt i kameran. Visserligen fotar jag råformat och måste lägga på lite kontrast och sådant, men som regel försöker jag göra allt rätt från början.
Jag skulle aldrig radera något ur en bild. Jag gjorde det en gång för ett par år sedan, men det kändes inte alls bra =)

Graylingman sa:

Och jag tycker tvärtom

Pinnen "får" du inte ta bort, däremot tycker jag det är okej att med måtta mörka ner bakgrunden.

Skärpa? Ja självklart.

Håller med Jocke om att du gått för nära, eftersom ormen är så trängd att den hugger. Inte störa!

Klicka för att se resterande...

Spännande diskussion. Jag tänker på en bild Brutus Östling har i sin bok Örnarnas rike. Fåglarna äter på ett kadaver. Stämningen är mörk och rå. Bakgrunden är väldigt mörkt. Döm av min förvåning när samma bild på hans egna hemsida var ljus. Det blev en helt annan bild dvs så som det såg ut vid fototillfället.jag blev ganska sur faktiskt. Det var för mkt PS tycker jag.

Men ni som tycker att det är fel att ta klona bort saker och liknande, finns det någon annan anledning att ni undviker detta än att ni vill avbilda naturen precis som den såg ut?

Personligen så tycker jag att det vore dumt att sätta såna här saker som hinder för mitt bildskapande. Jag tar inte bilder för att avbilda naturen, utan för att kanske skapa en känsla eller för att förmedla något.
Att justera ljuset t ex genom att dodga och burna är alltid okej i mina ögon, eftersom att man inte ens förandrar naturen lite, och jag förstår inte riktigt hur det finns någon slags etikbarriär här.

Har bara fotat sedan i somras dock, att vilja avbilda naturen som den är kanske kommer med erfarenhet?

psykbryt sa:

Spännande diskussion. Jag tänker på en bild Brutus Östling har i sin bok Örnarnas rike. Fåglarna äter på ett kadaver. Stämningen är mörk och rå. Bakgrunden är väldigt mörkt. Döm av min förvåning när samma bild på hans egna hemsida var ljus. Det blev en helt annan bild dvs så som det såg ut vid fototillfället.jag blev ganska sur faktiskt. Det var för mkt PS tycker jag.

Klicka för att se resterande...

Ja det är lite synd.
Man vill gärna tro att våra duktiga djur- och naturfotografer tar det lugnt med PS, men det är inte alltid så.

Henrik Sundbom sa:

Men ni som tycker att det är fel att ta klona bort saker och liknande, finns det någon annan anledning att ni undviker detta än att ni vill avbilda naturen precis som den såg ut?

Personligen så tycker jag att det vore dumt att sätta såna här saker som hinder för mitt bildskapande. Jag tar inte bilder för att avbilda naturen, utan för att kanske skapa en känsla eller för att förmedla något.
Att justera ljuset t ex genom att dodga och burna är alltid okej i mina ögon, eftersom att man inte ens förandrar naturen lite, och jag förstår inte riktigt hur det finns någon slags etikbarriär här.

Har bara fotat sedan i somras dock, att vilja avbilda naturen som den är kanske kommer med erfarenhet?

Klicka för att se resterande...

Det handlar för mig mest om jag inte vill falla in i PS-träsket =)

Jag känner mig mer tillfredsställd om jag bygger en friggebod, än om jag köper en färdig.

Jag känner mig mer tillfredsställd om jag tjänar ihop pengar till min kamera än om jag vinner pengarna på triss.

Jag känner mig mer tillfredsställd om jag får vänta 50timmar på att få den där björnbilden i det fria, än jag känner mig om jag hyr ett gömsle med 90% chans till björnbilder.

Jag känner mig mer tillfredsställd om jag gör min bild med kameran, än om jag gör den i datorn.

Det är väl lite av ett hantverk för mig skulle jag tro. Att ta "den perfekta bilden" väger mer för mig än att ta "den perfekta bilden fast med en gren över motivet", och sedan ta bort grenen i datorn.

Vill man ta bort detaljer så får man göra det. Det stör inte mig, men jag vill inte göra det själv.

AndreasElmgren sa:

Sammanfattningsvis: hur mycket får man efterarbeta en naturbild?

Klicka för att se resterande...

Det finns inget som hindrar dig från att göra en konstversion av bilden och verkligen framhäva ormen.

Börjar du klona det minsta, så tycker jag att du gått över gränsen för just naturfoto. Nivåer, vitbalans och skärpning skulle jag se som ok.

bullen_ sa:

Så mycket du vill, bara du inte undanhåller det =)

Klicka för att se resterande...

Precis vad jag hade tänkt säga; det finns ingen gräns, bara man är öppen och ärlig med vad man har gjort.

Ska sägas att jag inte är någon jätte erfaren naturfotograf men det mesta jag fotar har naturkoppling och min inställning är att jag gör det som behövs med bilden för att återskapa känslan av hur jag såg det på plats, jag fotar i RAW så att göra grundjusteringar är ju ett måste.

Jag vill att den färdiga bilden ska återge det jag såg och kände när den togs, och så får det bli de ändringar som behövs, men inte mera än nödvändigt då det ofta ser onaturligt ut då.

Tycker det är helt OK att klona bort något som inte hör hemma i naturen som den där fimpen som låg i gräset som kom med men jag inte såg på kamera skärmen, men att lägga till saker eller liknande tycker jag är fel.

Självklart ska man vara ärlig med vad man gjort med bilden, som jag ser det är foto och bildbehandling egentligen två hantverk som samarbetar, vissa är bra på att fota och få till det direkt i kameran medans andra har lättare att fixa det i efterhand i datorn men båda är lika skickliga i sitt hantverk tycker jag.


Vad gäller Din ormbbild håller jag med om att Du är för nära och stör ormen vilket aldrig är acceptabelt oavsett djurart, däremmot hur Du fixar till bilden är upp till Dig bara Du talar om att den är tillfixad.

de mest framgångsrika fotograferna är de som kan sin postproduktion
mer än halva bilden är presentationen, att ignorera det och tänka WYSIWYG är väldigt amatörmässigt och naivt sagt hävdar jag

När du öppnar en fotobok så är resultatet vad som talar. En bild som visar samma färger och intensivitet som vyn från mitt sovrumsfönster varje morgon med motiveringen att den är orörd kommer bara imponera en liten skara pixelpeepers på sin höjd..
(påminner om casting, perfektionism utan resultat)

Jag tycker alla bilder behöver ansiktlyftas. du gör formen på en keramikkruka bränner den och sist målar den fin
har du en dålig gjord kruka från början så hjälper ju målafärgen föga.. så krävs ju att du kan hantera alla steg för att lyckas. men utan målafärg är den inte fager heller..

visst, man kan kanske ta en bra bild direkt ur kameran med mycket tur och erfarenhet men varför inte jaga den perfekta grådimmiga dynamiska bilden och gör den perfekt hemma i stället.. så behöver du bara ha fokus på motiv och ansiktsutryck under fotograferingen. gör allt både roligare och enklare och bättre resultat. så gör alla yrkesfotografer

Ska du putsa till din ormbild så rekomenderar jag att du beskär upptill eller tona ut så du får mer plats undertill via klon eller nån typ av utbränt fuzz . Sen måste ormen poppa ut ur bilden.. bränn mellantonerna och ljusa upp högdagen så den känns 3d. Den ska nästan se krispigt oljig ut..
Kvistarna får gärna vara där, men just nu är de för grötigt.. du måste ner med uppmärksamheten där.. antingen mörklägga eller så fördimmiga lite.. bättre att de bara balansera upp ormen och visa linjer in mot huvudmotivet.

sen tycker jag synd om ormen, det ansiktuttrycket är inte en känsla jag hade velat förmedla.. kolla om du inte har en varmare bild av den

lycka till.

hälsningar,

Fredrik

psykbryt sa:

En annan viktig sak att komma ihåg vid djur och naturfoto är; se men inte röra/störa. Du är uppenbart för nära ormen eftersom den hugger. Vanligen fräser de ifrån innan de försvarshugger. På den punkten får du tänka till nästa gång.

Klicka för att se resterande...

Om man vill ha en bild på en fräsande, huggande orm då?

I den här tråden har detta diskuterats Exempelvis har Teje Hellesö gett sin syn på några exempel i inlägg #20 Likaså har Jan Van der Veen, precis som Terje medlem i Naturfotograferna/N, kommenterat samma exempel i inlägg #46

Allt är ok. Men jag vill gärna veta om ifall bilden är manipulerad eller inte om det inte är uppenbart vill säga. Var går då gränsen för manipulation? Högst individuellt.

Jag har egentligen inga problem med av manipulation så länge som jag inte känner mig lurad. Bilden måste däremot kittla mina känslor för att vara bra, oavsett maniputation eller inte. Inte att den är strikt dokumentär. Typexemplet är gatufoto i en stad. Hur i hela friden skall jag kunna få en gata att se tom ut på folk om jag inte klonar?

Råkade se ett sk naturprogram för ett tag sedan och förstod att det var en serie. En ”galen” människa röjde runt och letade efter ormar och pratade samtidigt om hur giftiga de var och vilka risker han utsatte sig för. När han väl hittat ”sin” orm retade han upp den med en pinne så att vi alla skulle förstå hur farlig den var. Han avslutade med att lyfta upp ormen och lägga den på en stock för att få en bra bild enligt honom själv.

Efter programmet var jag riktigt förbannad i flera timmar. Med tanke på vilken respekt programledaren visade för naturen kan man ju undra hur hela teamet jobbar.

I viss mån var det samma sak med Steve Irwin (krokodiljägaren). Hans sätt att rusa efter ormar och annat och dra och slita i dem imponerade inte på mig. Jag antar att naturen fick sin hämnd till slut?

Naturfoto skall ske på naturens egna villkor enligt mig. Vad gäller manipulation av foton är det helt upp till fotografen bara han/hon är tydlig att uppge att bilden är manipulerad.

Med tålamod går det att komma riktigt nära utan att störa.


/FW

Jag tycker du kan modifiera, korrigera, redigera hur du vill. Har du en kanon idé så gör det som behövs för att få igenom den. Det kan vara väldigt givande och kreativt att redigera. Det är juh inte "fusk" att redigera så länge man inte försöker dölja det. Dock verkar vissa tycka att den är just fusk, hehe och vissa tycker "riktig" foto är på analogt till och med, men I slutändan så talar bilden för sig själv oavsett hur den har tillkommit.

Det är lite 'festligt' oxå att just naturfotografin dras med ett sånt extremt patos att diskussionen ständigt lever och många ser det som helt förkastligt att redigera bort tre barr, medan det är helt självklart och accepterat att klippa och klistra inom t.ex. modefotografin, där man förändrar hela bilden av människokroppen, med allt vad det medför, utan att blinka.

Per

psykbryt sa:

En annan viktig sak att komma ihåg vid djur och naturfoto är; se men inte röra/störa. Du är uppenbart för nära ormen eftersom den hugger. Vanligen fräser de ifrån innan de försvarshugger. På den punkten får du tänka till nästa gång.

Klicka för att se resterande...

Hm.. jag tror ju att det är ganska naturligt för en orm att hugga. Inget lustigt alls.

Vill man ta riktigt snygg naturbilder som sticker ut måste man nog våga gå lite närmre i naturen.

Människor är själva en del av naturen så det är egentligen inte så lustigt.

Danlo sa:

Hm.. jag tror ju att det är ganska naturligt för en orm att hugga. Inget lustigt alls.

Klicka för att se resterande...

Ormar hugger för att döda saker som de tänker äta upp. Att de hugger mot något annat (som t ex är för stort för att bli mat) är sällsynt och inträffar bara när de känner sig hotade och inte har någon möjlighet att fly. En reaktion som alltså är kopplad till extrem stress. Eller panik, som människor skulle uttrycka det.

Vill man ta riktigt snygga naturbilder som sticker ut måste man nog lära sig lite om naturen.