Annons

Pixlar och sensorer...??

Produkter
(logga in för att koppla)

elbe

Avslutat medlemskap
Ett sätt att komma runt problemet är kanske att ta ut alla bilder på papper via förstoringsapparat och skriva och sedan skanna papperskopiorna....
 

zingiber

Aktiv medlem
Själv har jag lättare för att få bra inscanningar med min 10 år gamla Nikon Coolscan som står scsikopplad till en gammal Mac G4. Det är det enda den gamla burken används för numera.
D v s den gamla dedicerade filmscannern slår oftast ut min ganska hyfsade moderna icke dedicerade.
vad upplever du vara den största skillnaden - upplösning eller omfång?

jag tänker mig att iaf dessa två punkter inte blir särskilt begränsande om man håller sig till mindre filstorlekar (motsv. 'skärmupplösning') och kör c41-film.
 

Photocon

Aktiv medlem
vad upplever du vara den största skillnaden - upplösning eller omfång?

jag tänker mig att iaf dessa två punkter inte blir särskilt begränsande om man håller sig till mindre filstorlekar (motsv. 'skärmupplösning') och kör c41-film.
Detaljupplösning blir bättre, men omfånget har ju blivit bättre på modernare icke filmdedicerade scanners under de 10 år som gått.

Inget dramtatiskt vad gäller omfång kanske. Inscanning till skärmstorlek. Jag scannar för det mesta alla negativ i filer som motsvarar c:a 10 Mpixel så vid nedskalning tror jag skillnaden blir extremt svår att märka om färghanteringen utförts lika.

Men jag har ett par hundratusen negativ i sv/v och negativ färg samt dia som jag lovat mig själv att ta itu med. Det lovade jag för 5 år sedan. Det är tyvärr jäkligt få som jag verkligen har scannat. Latmasken sitter djupt och negativscannern tar lång tid på sig. Men det är mitt problem:)
 

Björn_

Aktiv medlem
Coolt. Bra länkar. Särskilt första artikeln. Den sista var lite till åren om man ser till upplösning :) men det var kul att se jämförelse med en skannad polaroid, eftersom jag själv har skannat några sådana och blivit förvånad över resultatet. Svaret om vilket som är bäst kommer vi nog aldrig fram till, det finns för mycket variabler inblandat, och var och en har sina variabler som man gillar, men det är väl kul med mångfald :)
Själv kör jag mest digitalt aps, sedan digitalt 24x36 följt av digital kompakt och sedan polaroid, holga på delad plats med retrokameror, typ 6x9, 6x6 och 6x45. Vart och ett har sin charm.
//Björn
 

iSolen.se

Guest
Detaljupplösning blir bättre, men omfånget har ju blivit bättre på modernare icke filmdedicerade scanners under de 10 år som gått.

Inget dramtatiskt vad gäller omfång kanske. Inscanning till skärmstorlek. Jag scannar för det mesta alla negativ i filer som motsvarar c:a 10 Mpixel så vid nedskalning tror jag skillnaden blir extremt svår att märka om färghanteringen utförts lika.

Men jag har ett par hundratusen negativ i sv/v och negativ färg samt dia som jag lovat mig själv att ta itu med. Det lovade jag för 5 år sedan. Det är tyvärr jäkligt få som jag verkligen har scannat. Latmasken sitter djupt och negativscannern tar lång tid på sig. Men det är mitt problem:)
Jag scannade alla mina negativ för några år sedan när jag var i annat land. 10.000 negativ tog 3 månader. Scannade varje kväll med en Nikon Scan IV.

Hade jag fått frågan hade lag lejt ut det för typ 5kr bilden. Det hade jag tjänat på.
 

Photocon

Aktiv medlem
Jag scannade alla mina negativ för några år sedan när jag var i annat land. 10.000 negativ tog 3 månader. Scannade varje kväll med en Nikon Scan IV.

Hade jag fått frågan hade lag lejt ut det för typ 5kr bilden. Det hade jag tjänat på.
Förstår dig till fullo! Nu tänker jag inte scanna alla neg/dia jag har. Men många är ju hela filmer nedklippta 6 om 6 rutor från matcher, presskonferenser, evenemang och vanliga reportage o dyl jag. Så det jäkligaste är nog att sitta vid ljusbordet och kolla VILKA man ska scanna. Pärmarna är märkta från 1982-2000 med flera pärmar från varje år.

//Lennart
 

Karl2

Aktiv medlem
Hur skannar och räddar man åldrande dior på bästa sätt?
Köpte en skanner Made in China från Ohlsons. Den bestod av dioder som ljuskälla, en fast optik och en CMOS-sensor. Strömförsörjning och bildöverföring via USB. Helt värdelös scanner. Färgerna kommer inte till sin fulla rätt. Blir bättre resultat med stillbild via diaprojektor och silverduk. Ännu bättre lyckas det med en invändigt svartmålad ölburk, som fästes över kameraobjektivet. Bottenplåten viks så att man får ett hål för just ett diapositiv och skåra för att hålla diat på plats. Snö som bakgrund är ett alternativ. Ett annat bättre alternativ är en förstorande rakspegel och utan dia i skall man se en jämnmulen himmel. Ljuset får lämpligare vinkel mot diat och skärpan blir bättre med spegeln. Försättslins stör något. Mellanring är kanske bättre och bäst är tydligen ett högklassigt makro. 15 - 18 Mp borde räcka långt. Diat med emulsionen mot kameraobjektivet. Bilderna blir rätt så hyfsade men vänster och högersida byter plats. Räcker inte många sekunder att plocka ett dia ur en kassett och ta en bild. Att putsa damm tar längre tid.
 

macrobild

Avslutat medlemskap
Förstår dig till fullo! Nu tänker jag inte scanna alla neg/dia jag har. Men många är ju hela filmer nedklippta 6 om 6 rutor från matcher, presskonferenser, evenemang och vanliga reportage o dyl jag. Så det jäkligaste är nog att sitta vid ljusbordet och kolla VILKA man ska scanna. Pärmarna är märkta från 1982-2000 med flera pärmar från varje år.

//Lennart
grattis min vän, om några år tänker jag också ta mig an 30års yrkesfotografering + privata bilder.
en diger uppgift att digitalisera.
Ibland undrar jag om inte bara de privata bilderna är av intresse att ta vara på, flera av mina gamla kollegor har förgäves försökt få stad, kommun, landsting att ta över historiska bildskatter utan framgångsrikt resultat
Det saknas pengar och intresse, jag talar om fotografsläkter som har dokumenterat Skåne i generationer
 
Senast ändrad:

Photocon

Aktiv medlem
grattis min vän, om några år tänker jag också ta mig an 30års yrkesfotografering + privata bilder.
en diger uppgift att digitalisera.
Ibland undrar jag om inte bara de privata bilderna är av intresse att ta vara på, flera av mina gamla kollegor har förgäves försökt få stad, kommun, landsting att ta över historiska bildskatter utan framgångsrikt resultat
Det saknas pengar och intresse, jag talar om fotografsläkter som har dokumenterat Skåne i generationer
Jo, minst sagt digert. Och precis som för dig blir det väl c:a 30 år. 82-millenieskiftet=18 år som jag plåtat yrkesmässigt analogt. Sedan december 1999-ff yrkesmässigt digitalt. Jag sitter väl på en del bildskatter där jag dokumenterat konstnärer under flera år. Tänker mest på Sven Ljungberg o John-e Franzén. Gamla olycksbilder, kommunfullmäktige, landsting etc är ju inget upphetsande. Däremot finns ju bygdereportage och sådant.

Jag tänkte mig ingen direkt ekonomisk vinning. Sker det blir det mer en bonus, men mina privata analoga bilder är jag angelägen om. Sedan finns det en taskig grej i det hela: De första åren jag plåtade digitalt har jag ingen bra koll på alls. Tänkte hela tiden att de bilderna finns ju lagrade på blaskans server, men oftast tog jag backuper på CD på dem, men de är fanimej ännu mer osorterade än mina analoga bilder. Först från 2005 då jag blev helt min egen har jag bättre (men inte riktigt bra) koll på dem.

Fast det är oroande det du skriver om bristande intresse och ekonomiska förutsättningar ang dokumentationen av Skåne. Illavarslande tecken.

Fast det är rätt kul att plocka fram gamla sv/v negativ med pressad Tri-X (1600 ASA som det benämndes) och scannern plockar fram vartenda klunga korn. Har t o m bilder på gamle storbacken Lasse Björn in action (veteranmatch 80-talet). De negen är svåra att presentera i större storlek.

Tyvärr har jag ingen filmscanner som tar mellanformat. Har ju ett antal negativ/dia från H-blad, Mamiya och gamla Rolleflex 2-ögd. Även 6x9 format med gamla Agfakameror som jag började plåta med som 9-åring. Jag vet att att de finns nånstans, men inte var...

Men det största problemet är förutom sorteringen att få tummen ur.

Fast å andra sidan kanske det är bra att vissa neg får vila i frid så att man behåller illusionen att de eventuellt innehöll bra motiv:)

Vi kanske skulle anordna någon träff för pensionerade fotografer när den tiden kommer och ha speciella scanningskvällar? Fast något säger mig att det skulle bli ännu mindre scannat då.

Ha det bra//Lennart
 

Photocon

Aktiv medlem
. Ännu bättre lyckas det med en invändigt svartmålad ölburk, som fästes över kameraobjektivet. Bottenplåten viks så att man får ett hål för just ett diapositiv och skåra för att hålla diat på plats. Snö som bakgrund är ett alternativ. Ett annat bättre alternativ är en förstorande rakspegel och utan dia i skall man se en jämnmulen himmel. Ljuset får lämpligare vinkel mot diat och skärpan blir bättre med spegeln. Försättslins stör något. Mellanring är kanske bättre och bäst är tydligen ett högklassigt makro. 15 - 18 Mp borde räcka långt. Diat med emulsionen mot kameraobjektivet. Bilderna blir rätt så hyfsade men vänster och högersida byter plats. Räcker inte många sekunder att plocka ett dia ur en kassett och ta en bild. Att putsa damm tar längre tid.
Photax i Nybro vet jag säljer en anordning (äh, det är en traditionell dia/neg-dublikator) med utdragbar tub med opalglas och filmhållare. Lär visst säljas till de vanligaste bajonettfattningarna. Funderat på att skaffa en. Sedan plåta i rawformat.

Bästa resultat anno dazumal fick jag annars med diaduplikator och macrosläde med ett 50mm objektiv,
men den anordningen sålde jag för över 15 år sedan. Synd.
 

LEE Cordon Bleu

Aktiv medlem
Fotoner, ”paket” som bär energi, är elementarpartiklar och det elektromagnetiska fältets energikvantum. Fotonen anses vara masslös, vara ”grundbeståndsdelen” i både ljus och elektromagnetisk strålning samt vara kraftbäraren för den elektromagnetiska kraften. Energin i en foton bestäms endast av våglängden λ eller genom dess ekvivalent, frekvensen f, och kan tas fram genom formeln för fotonenergi:

samt
Där k representerar vågvektorn (där vågtalet ), är rotationsfrekvensen, och är Diracs konstant.

Det finns även en simpel formel som ger frekvensen på en foton:

Där f är frekvensen, v hastigheten och λ våglängden.


Provräkna lite så märker ni att fotonen liksom rullar fram ett paket med laddningen växlande i färdriktningen. +++++ byter till ------ laddning medans den färdas.

Mvh. /Lennart Erik Edlund
 

Bilagor

Karl2

Aktiv medlem
Om man har elektrisk laddning i en påse och hänger den i en svängande fjäder uppstår elektromagnetisk vågrörelse. Laddningens statiska fält flyttas mellan ett övre och ett nedre läge samtidigt som ett magnetiskt fält bildas då laddningen förflyttas och bildar en ström . Magnetfältet är dels med och dels motsols med max när hastigheten är som störst. Om den pendlar upp och ned som i påsen med fjädern blir fotonriktningen horisontell åt alla håll. I en antenn sker samma sak. Elektroner rör sig mellan läget upp till topp och ner till jord. Då en elektron hoppar från ett skal till ett annat uppstår också en elektromagnetisk puls. Då det sker många gånger blir det liksom kontinuerligt. Frekvensskalan/ våglängden är vid från gamma, röntgen, synligt ljus, kortvåg långvåg.
 

The_SuedeII

Aktiv medlem
Jag tror de flesta är med på vad en "foton" ska vara en modell av, men att förklara varför det är olämpligt att alltid bara anta att det är en "partikel" i det svenska språkets normala innebörd - såsom en fysisk partikel typ ett sandkorn - är ju faktiskt inne på partikelfysik med en bra dos kvantmekanik. Det kanske ligger lite utanför den här trådens täckning - som jag ser det. Är någon intresserad av varför ett kvanta av energi modelleras som en partikel finns det ju faktiskt universitetskurser i kvantfysik. Innan man har greppat dessa iaf basalt är det inte ens lönt att gå vidare med en diskussion som denna.
 

Photocon

Aktiv medlem
Jag tror de flesta är med på vad en "foton" ska vara en modell av, men att förklara varför det är olämpligt att alltid bara anta att det är en "partikel" i det svenska språkets normala innebörd - såsom en fysisk partikel typ ett sandkorn - är ju faktiskt inne på partikelfysik med en bra dos kvantmekanik. Det kanske ligger lite utanför den här trådens täckning - som jag ser det. Är någon intresserad av varför ett kvanta av energi modelleras som en partikel finns det ju faktiskt universitetskurser i kvantfysik. Innan man har greppat dessa iaf basalt är det inte ens lönt att gå vidare med en diskussion som denna.
Som varande tekniskt intresserad humanist (d v s jag har inte läst/studerat mer än basal matematik/fysik utan just lagt tonvikten vid humaniora) håller jag givetvis med om vad du skriver. Jag kan i viss mån förstå vad de två tidigare inkäggen säger och i viss mån inte, men utan en förklaring hur detta praktiskt påverkar en sensor är det lite för mycket "far out" för mig. Antagligen för flera deltagare på tråden också.

Ungefär som om jag skulle plocka fram mina kunskaper i latin och skriva ett troligtvis stapplande inlägg.
Ändå har jag efter min studietid läst enstaka kurser i matematik och fysik.

Men herrarna som skrivit inläggen vet säkert vad de skriver om. Så inget fel i det, men de rycker tråden långt över ribban för många, tror jag.

//Lennart
 

Karl2

Aktiv medlem
Men nu är vi ju mycket nära en djupare förståelse. Om en foton prickar en elektron, som kretsar runt en atomkärna blir fotonen som uppslukad. Den blir som en länk till i elektronens nya bana med en högre energi lika stor som fotonens. Fotonerna ändrar på atomerna och därför kan sensorn se. Behövs inte så många fotoner för att mätta en liten pixel. En bara litet fylld blir otydlig och ger brus. Något egentligt svar på att en liten skulle vara sämre är svårt att hitta. Liten och stor är närmast att förlikna vid finkornig film, normal och grovkornig.
 

Björn_

Aktiv medlem
Kul att någon fortfarande finner detta intressant... Jag lägger ner nu ;)
Om du blir klar med testet med pentaxen så hade det varit roligt...
 

PMD

Aktiv medlem
Jag tror de flesta är med på vad en "foton" ska vara en modell av, men att förklara varför det är olämpligt att alltid bara anta att det är en "partikel" i det svenska språkets normala innebörd - såsom en fysisk partikel typ ett sandkorn - är ju faktiskt inne på partikelfysik med en bra dos kvantmekanik. Det kanske ligger lite utanför den här trådens täckning - som jag ser det. Är någon intresserad av varför ett kvanta av energi modelleras som en partikel finns det ju faktiskt universitetskurser i kvantfysik. Innan man har greppat dessa iaf basalt är det inte ens lönt att gå vidare med en diskussion som denna.
Det är kanske lite olyckligt att terminologin i kvantfysiken ibland är så lömskt lik vardagliga företeelser. Man ska inte försöka modellera den kvantfysiska världen genom att likna den vid saker man är van vid. Man ska helt enkelt använda exkvationerna, och se vad man får för resultat. Vi människor har inte några inbyggda sensorer som kan användas för att registrera kvantfenomen så det är meningslöst att göra annat än att räkna.

En kurs i analys av flera variabler och lite vektoranalys är därför lämplig som förberedelse för att studera kvantfysik.
 
ANNONS