Njae, jag tror det är svât att hitta nâgon som är beredd att säga att den filmen fungerade sâ som du beskriver den.
Däremot sâ tâlde den väl under/överexponering bättre om framkallningen justerades.
Nominellt ISO var väl kring 400-500?
Liksom Tri-X fungerar frân ISO 200- 3200 om man verkligen vill.
Nu är det inte jag, utan Kodak själva som påstår att filmen fungerade som jag beskrev det. Eller som tidningen Foto skrev i nummer 3/1995 där det testar
Kodak Ektapress Gold II Multispeed Professional film (som var det fullständiga namnet):
Kodaks nya film för pressfotografer var en av sensationerna på Photokinamässan i höstas. Filmen som heter Kodak Ektapress Gold II Multispeed Professional film är sensationell därför att den kan exponeras efter vilken känslighet, eller rättare, exponeringsindex som helst mellan 100 och 1000 utan att någon anpassning vid framkallningen. Det är således inte frågan om pressning, filmen framkallas alltid i den normala C41-processen.
Jag mindes fel angående känslighetsområdet, det gick ända upp till 1000 (inte 800). Filmens nominella hastighet var 640, vilket också var DX kodat på kassetten. Filmen var också märkt med en symbol som visade att den var speciellt lämpad för skanning, vilket vid den här tiden torde syfta på filmens låga kontrast.
Även om det var kul att kunna ändra ISO tyckte jag att bilderna blev lite för platta, snart därefter "upptäckte" jag Fujis filmer främst Reala som blev min standardfilm under många år.
Sedan är det säkert som du säger, att filmen egentligen gav bäst resultat med normal pressning och anpassad framkallning. Men det var inte så filmen ursprungligen var tänkt att användas.