Annons

Min fågelbild - Så här gick det till

Produkter
(logga in för att koppla)

growingart.se

Aktiv medlem
det blir ganska bra, som det är nu så tvingas jag sitta vid fönstret och det drar lite där, med 3.5 meter närgräns så kan jag sitta vid min vanliga plats vid köksbordet, och fika samtidigt som jag knäpper. I värsta fall kan jag gå ut och flytta fågelbordet en meter längre bort. Jag skulle nog själv föredra en zoom, jag har inte tittat runt än om det finns någon lämplig, men 400/5.6 är ju ett alternativ som fått god kritik, så mycket har jag kollat.
 

F.G.

Aktiv medlem
Jag ock min tjej är på väg ut mot piren i Bejers hamn den 12'e November 2005. Vi ser lite vadare som är kvar trots kylan och plötsligt kommer en Sparvhök i full fart och bara sätter sig på en pinne några meter framför oss. Detta är andra gången detta har hänt på nästan samma plats, första gången låste sig kameran och det blev bara några bilder på Sparvhöken på långt avstånd efter att jag tagit ur batteriet och höken hade givetvis stuckit när kameran fungrade igen. Men vid den aktuella tillfället fungerar det bättre, jag lägger stativet försiktigt på marken och riktar kameran mot fågeln och trycker av en serietagning. Får bara 5 bilder på den sittande höken innan den direkt flyger söder ut. Skjuter av några halvbra flygbilder tills jag förlorar sikten av den. "Wow" säger min tjej, "vad är det"? På några meters höjd kommer något väldigt stort svart i samma riktning som Sparvhöker just var och har alltså flugit rakt mot oss bakifrån och det tar några sekunder innan jag fattar att jag borde fota. Får till slut iväg några skott på vad som visar sig vara en Havsörn som var skyldig till att jagat bort Sparvhöken.
http://www.fotosidan.se/gallery/viewpic.htm/531815.htm?set=lp
 

Bilagor

Glenn Bark

Aktiv medlem
Känner igen frustrationen när inte kameran funkar...precis i fel ögonblick :) Har hänt mig en gång, och då hade batterigreppet skruvats loss en aning, tillräckligt för att kontakten skulle glappa. Tog ju någon minut innan jag fattade vad som var fel, och då hade ju givetvis fågeln lättat för länge sedan.
Kul att höra historien bakom din sparvhöksbild också. Kul att höra om en miljö som man själv känner igen, Beijershamn alltså :) //mvh Glenn
 

growingart.se

Aktiv medlem
Hm, jag börjar inse, är inte fågelfotografering en bra övning i att koncentrera sig när det gäller, att bli cool när tillfället infaller och ställa in alla värden och beakta förhållanden för att få en bra komposition under de sekunder man har sitt läge? Man har inte tid att fippla utan måste känna sin utrustning. Nästan som en revolverman :) we are fotogunners :)
 

growingart.se

Aktiv medlem
nu när ni fått mig att fundera på fågelfoto, om man har ett tele, ex vis 400 mm vilket verkar vara populärt, hur ofta blir det fråga om beskärning för att pippin är för långt bort, eller är 400 mm lämpligt för att få ett bra utsnitt, eller blir det som Glenn ibland upplevt, att man hamnar för nära?
 

SunKi

Aktiv medlem
Att komma för nära är nog ett lyxproblem som inte är allt för vanligt, kanske om du fotar strutsar ;)
 

Glenn Bark

Aktiv medlem
De flesta sk proffsfotografer skulle nog hävda att man verkligen behöver minst ett 500/4. Men jag antar att det beror på hur man arbetar. Sitter man i gömsle och kan få fåglarna tätt inpå så är ju ett 300/2.8 ett verkligt kanonobjektiv. När jag "klagar" :) att jag är för nära fåglarna så har det varit när jag stått ca 4m från min skogsmatning. Mesarna och spettarna verkar inte bry sig om min närvaro trots min avsaknad av camo-kläder. Då händer det ibland att 400mm blir för tajt. Det funkar bra för mesarna, men dyker det upp en nötkråka så är den för stor, så att säga. Min bild Spetten är tex inte beskuren, och tagen på samma avstånd som jag nämnt ovan.

Sedan är det ju också en fråga om vilket bildformat man föredrar. Jag har provat en del med kvadraten på sistone, vilket innebär att jag oftast skär bort lite grann på kortsidorna av originalbilden och lämnar höjden orörd. Så som vanligt finns det inget enkelt svar på hur många millimetrar man behöver eller hur mycket och hur ofta man beskär bilderna.

Hoppas det här hjälpte till lite (eller det kanske bara förvirrade ;-)
mvh Lyxliraren ;-)
 

Niclasfoto

Avslutat medlemskap
300 2,8 (spec med IS!!) är underbara objektiv.

Jag saknar det 300 jag hade en gång.. Underbart att sätta skärpan med det, lätt att handhålla också. 500mm är ett rejält steg upp vad gäller de krav som ställs på själva hanterandet.

MVH Niclas,
 

Sten-Åke Sändh

Aktiv medlem
Asson skrev:
Vilket bra initiativ! Med tanke på alla bra fågelbilder som visats upp här. Bra tänkt. Jag väntar oxå med spänning på Omar. :)
....och alla andras berättelser.
En av de första gångerna jag loggade in på FS hade de en av Omars portfoliobilder under "våra favoriter" på FS första sida. Jag kollade igenom nästan alla hans bilder på fåglar och kände verklig förundran. Hur bär han sig åt!

Efter att ha kollat igen lite så har jag ju insett att han tagit väldigt mycket fågelbilder (han har nästan 1000 bilder i sina portfolios varav många är fågelbilder). Det man gör mycket och ofta gillar man förmodligen starkt att göra och det man både gillar och gör ofta blir man sannolikt jäkligt bra på. Jag tror att en god del av förklaringen ligger i själva intresset för fåglar.

Att han sen verkar ha både rätt utrustning och "rätt öga" och vet var han ska söka sina motiv gör att han har mycket bättre chans att få till dessa fantastiska fågelbilder än de flesta andra som kanske inte lika fullt delar hans fascination för fåglar och heller inte har hans kunskaper. Sen är jag säker på att han har bra kläder och ett jäkla tålamod och jag är lika säker på att han är jäkligt snabb och har ett riktigt bra stativ! Det skulle vara intressant att läsa hans egna förklaringar.
 

growingart.se

Aktiv medlem
dramatisk bild, kommenterade lite under bilden

jag och min lille kille brukar sitta och titta på fåglarna utanför köksfönstret, har satt upp ett fågelbord en meter utanför fönstret, funkar bra att fota (så länge han inte drar i kameraremmen, eller pillar på kamera/objektiv).
 

Midhrafn

Aktiv medlem
Idag blev det ett litet Kodak moment!

När vi köpte fritidshuset i höstas (Sept.) så kom en dag en rödaktig fågel och slog sig ned på altanen, jag rusade efter kameran men hann inte på den. Kände inte igen fågelarten, såg ut som en röd skata nästan. Lite mindre kanske. Tidigare har jag sett nötskrika på håll men inte uppfattat hur den ser ut nära men väl hemma gav en kik i fågelboken besked om att det var en nötskrika. Jag vet hur dom låter och har ofta hört ljudet vid stugan. Sen dess har jag sett den en hel del och hoppats på en närbild, så idag, äntligen, ledig från jobbet, strålande väder, fortfarande vinter. Traskar iväg ut i den lokala faunan hemma i Gävle kl 8. Tar några fina bilder på talgoxen efter ca 15 min och direkt på det en kråka som sitter i en talltopp och sjunger (hm, nåja) för full hals, men det är inte hans kraxanden jag följer ty nötväckan sjunger minst lika fint några talltoppar bort. Plöstligt ser jag den fara förbi och bort från mig, inte en chans att ta den genom grenverket. Besviken går jag till en pöl 200m bort för att trösta mig med lite nikotin, har jag tur kanske den kommer tillbaka så jag bestämmer mig för att sitta kvar och vänta lite. Halvvägs in på ciggen, med tårarna rullande på min kind registrerar mitt vänstra spanaröga en rörelse. Lyfter försiktigt upp kameran från väskan och vänder mig sakta åt vänster, där sitter den. Några meter från mig och har inte sett mig. Iso står på 800, bör räcka till där den sitter i skuggan, exp.komp +-0 provar så, vill inte becka bilden men har klar himmel med också som gärna vill bli utfrätt. Nåväl, en provbild och histogrammet ser hyfsat ut. Bränner av två till med något olika komposition och det är allt jag hinner, sen är den borta. Bilden har nu legat i kritikpoolen några timmar och som Johan säger så skulle jag ha tagit några med alternativ kompensering och jag håller med men vem säger det till nötskrikan...
Resten av dagen tillbringades med att följa en korp som jag hörde ropa efter mig titt som tätt, oboy, blev det en lång promenad som resulterade blott i ömma muskler.
Nästa gång......
http://www.fotosidan.se/gallery/viewpic.htm/646388.htm?set=lp
 

Midhrafn

Aktiv medlem
Off topic:
Har precis varit ute på altanen och rökt lite och för andra gången denna vinter hör jag en ugglas hoande. Åhhh va' det kliar i fingrarna nu. Därför ska jag berätta om nå't som jag läste i expressen eller Aftonbladet för något år sen eller så.

En skådare i London hörde varje kväll en uggla hoa nere i parken när han stod på balkongen. Han hoade tillbaka och fick svar. Så pågick det ett tag. Mannen letade förgäves ugglan i parken men fick aldrig syn på den, men på kvällarna konverserade han friskt med den. En dag var mannens fru nere i tvättstugan (laundromat) och kom i samspråk med en kvinna som bodde i samma kvarter och samtalet kom så småning in på deras äkta män. Hon berättade om sin fågeltokige man som varje kväll stod och hoade till en uggla på balkongen varvid den andre utbrister -Tänka sig, det gör min man också!

Tja, lika bra att hålla sig inne ikväll tror jag;-)
 

Glenn Bark

Aktiv medlem
Lätt hänt ;-) Stjärnklara, stilla nätter färdas ljudet låååångt, och det har hänt att jag hört andra ugglelyssnare åtminstone 0,5-1 km bort :)) //Glenn
 

Tamrock

Aktiv medlem
Midhrafn skrev:
Off topic:
Har precis varit ute på altanen och rökt lite och för andra gången denna vinter hör jag en ugglas hoande. Åhhh va' det kliar i fingrarna nu. Därför ska jag berätta om nå't som jag läste i expressen eller Aftonbladet för något år sen eller så.

En skådare i London hörde varje kväll en uggla hoa nere i parken när han stod på balkongen. Han hoade tillbaka och fick svar. Så pågick det ett tag. Mannen letade förgäves ugglan i parken men fick aldrig syn på den, men på kvällarna konverserade han friskt med den. En dag var mannens fru nere i tvättstugan (laundromat) och kom i samspråk med en kvinna som bodde i samma kvarter och samtalet kom så småning in på deras äkta män. Hon berättade om sin fågeltokige man som varje kväll stod och hoade till en uggla på balkongen varvid den andre utbrister -Tänka sig, det gör min man också!

Tja, lika bra att hålla sig inne ikväll tror jag;-)

hehe!
dags att hålla tyst i fortsättningen :)
 

Glenn Bark

Aktiv medlem
Stripgås i Luleå hamn

Det hade gått ett "larm" om att det uppehöll sig 7 st stripgäss ute i Luleå hamn, i augusti förra sommaren. Jag hade redan sett stripgås någon gång tidigare, så jag släppte inte allt jag hade för händerna och åkte dit utan jag väntade till dagen efter (som det ofta blir för min del, är nog inte en genuin "kryssare" egentligen).

En mycket vanlig hamnmiljö väntade mig, mycket asfalt, stora båtar (isbrytarnas hemmahamn), baracker, gatuskyltar, och andra mindre trevliga saker att fota. Efter 5-10 minuters snurrande med bilen så hittade jag gässen precis invid vägen på en gräsmatta. De traskade sakta ner mot en asfalterad båtramp som leder ut i vattnet. Jag körde sakta ner bilen på rampen, och kunde parkera ca 5 m ifrån gässen. De verkade inte bry sig direkt, det var ju generellt mycket liv i området så att säga. Jag kunde fota en stund från bilen, och sen lirkade jag mig ut på andra sidan och kröp runt bilen och blev sittande helt öppet bara 5 m ifrån dem. Där kunde jag sitta och plåta dem under en dryg kvart.

De var stundtals nere vid vattnet, och jag noterade en gås som stod lite mer utsatt än de övriga. Så när vågen kom rullande misstänkte jag att det kunde bli lite liv och rörelse. Vågen slog in mot gåsen som snabbt började röra sig i skydd, men då hade jag redan tagit några bildserier.

Jag gillar bilden och känslan av rörelse som den ger mig, kanske också för att jag minns den stretande gåsen i vattnet. Det var ingen som helst fara för gåsen, men kul att se.

Så, en ganska bekväm fotosession alltså :)

Mvh Glenn

Större bild? Titta här i så fall:
http://www.fotosidan.se/gallery/viewpic.htm/457926.htm?set=lp
 

Bilagor

kermag

Aktiv medlem
Fin berättelse om stripgässen, Glenn!
Här kommer ett annat möte nu med en rovfågel.
Jag stod på sluttningen av en gräskulle i Fyledalen och tittade på en glada, som svävade över en koloni med råkor, som höll på med bobestyr.Plötsligt flög den rätt emot mig och jag slängde mig ned på marken för att få stöd för kameran. Så började gladan cirkla runt mig på låg höjd.Försvann bakom kullen, men kom tillbaka flera gånger. Attans också, en massa gräs ivägen! Tyckte ibland att den var litet närgången och mycket snabb. Hann inte med så bra med kameran där jag rullade runt på marken. Bilden kanske inte blev så fantastisk, men upplevelsen var riktigt haftig.
 

growingart.se

Aktiv medlem
Glenn, inte lika bekvämt som att sitta vid köksfönstret! Bra bild, speciellt när man tittar närmare och får syn på de flygande vattendropparna, de ger muy liv i bilden. Jag försökte ta några bilder genom fönstret i morse, morgonsolen låg så fint, hade jag lyckats så hade de fått gyllene vingar. Mina ögonlock var som fastklistrade vid varandra, som två älskande slingrade sig ögonfransarna i öm älskog, jag såg dem genom en slags dimma, visste inte om det var dröm eller verklighet. Tappert försök, troligen gick det inte så bra eftersom jag inte hade druckit morgonkaffet.

Kerstin, jag tycker faktiskt att gräset ger liv i bilden, man får perspektiv. Hade det inte varit med så hade bilden inte varit lika spännande. Tycker jag alltså *resonerar teoretiskt*, jag har inte varit i gräset eftersom jag fotar fåglar genom köksfönstret :)
 
ANNONS