Jag börjar också fundera på om han är det. Det skulle i så fall förklara varför så många låtit sig luras. Bilden på lodjuret som stirrar rätt in i kameran och som är "fotograferad" på 1m håll publicerades ju till och med som ett mittuppslag i Camera Natura,,,!
http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/mastare-pa-att-ljuga-utan-skuldkanslor_52693.svd
Det finns mycket som kan driva en människa till Terjes gräns. Alla kan ljuga och luras, men när man tyvärr är så skicklig på att lura så många, att människorna fortfarande tror på dig även om det är bevisat att man ljög. Att vara så äkta i lögnerna att åskådaren aldrig tvivlar och blir helt trollbunden. Lögnaren kan njuta av den kontrollen denne har och det blir eller var som en drog.
Vid dessa extrema fall tror jag att det antingen är psykopati eller missbruk som ligger bakom. Med missbruk menar jag inte att de behöver ta drogen, utan att man behåller egenskaper som att tex manipulera och att testa gränser.
"Psykopaten är ofta charmig och munvig, Psykopater är mästare på att övertyga sin omgivning om sin förträfflighet".
I jämförelse med detta är missbrukaren är inte missbrukaren mytoman innan missbruket, utan det kommer tillsammans med egoismen som drogen skapar. Att skydda sitt missbruk (kanske måste leva ett dubbelliv) och att lura till sig pengar för att upprätthålla sitt användande av sin drog.
Men som missbrukaren är kan beteendemönstret (bla mytomani) stanna kvar, även som drogfri.
De båda kan till slut få kickar av att höja sig själva genom att lura andra. Man kan säga att de är missbrukare, av livet.
Som en uppföljning av Merlins inlägg vad som leder människan till detta. Tycker inte admins om spekulationsinlägget eller informationsinlägget, då får de ta bort båda.