Jag funderar på att utbilda mig till fotograf men sitter i den sitsen att jag redan har en akademisk examen inom ett annat område och har således inga studiemedel kvar. Jag är för tillfället också arbetssökande och har inte ekonomi att gå fotokurser. Praktikplatser är i det närmaste omöjligt att få om man inte först har en utbildning och så att säga kan arbeta och vara behjälplig utifrån en professionell nivå på bildbyrå eller liknande arbetsplats. Jag undrar om det överhuvudtaget är möjligt att gå vidare med den här tanken? Är det någon som känner till alternativa vägar?

Jag har heller inte någon fotoutrustning som lämpar sig för professionellt bruk. Det jag har är förstås det stora intresset och en vilja att ta mig vidare på något sätt och skapa mig en karriär inom något jag verkligen är intresserad av.

Jag tar tacksamt emot alla tips.

Ann-Cathrine sa:

Jag funderar på att utbilda mig till fotograf men sitter i den sitsen att jag redan har en akademisk examen inom ett annat område och har således inga studiemedel kvar. Jag är för tillfället också arbetssökande och har inte ekonomi att gå fotokurser. Praktikplatser är i det närmaste omöjligt att få om man inte först har en utbildning och så att säga kan arbeta och vara behjälplig utifrån en professionell nivå på bildbyrå eller liknande arbetsplats. Jag undrar om det överhuvudtaget är möjligt att gå vidare med den här tanken? Är det någon som känner till alternativa vägar?

Jag har heller inte någon fotoutrustning som lämpar sig för professionellt bruk. Det jag har är förstås det stora intresset och en vilja att ta mig vidare på något sätt och skapa mig en karriär inom något jag verkligen är intresserad av.

Jag tar tacksamt emot alla tips.

Klicka för att se resterande...

Det finns vägar in i fotoyrket, det gör det. Men med dina utgångspunkter inga riktigt uppenbara, inga raka och tydliga som är enkla att peka på. Det hade inte varit enkelt ens om du kunnat ta studiemedel - långt ifrån alla med en utbildning lyckas ta sig in i yrket.

En stor orsak att det är så ont om praktikplatser och assistentjobb (den traditionella vägen in i fotoyrket) är att det är svårt för många etrablerade fotografer att få ekonomin att gå ihop, även utan assistenter. Dessutom har den digitala tekniken har på gott och ont minskat behovet av assistenter och hjälpredor. Konkurrensen om de få sådana platser som ändå finns mycket stor och då får man ofta konkurrera med folk som både har utbildning och inte sällan omfattande foto- och redigeringsvana.

Grundproblemet är enkelt: Det finns helt enkelt väldigt många fler som vill bli fotografer än det finns arbetstillfällen - även på praktik- och assistentnivå. Även bland dem som redan tagit sig in i yrket är det hård konkurrens om uppdragen vilket ger prispress. Prispressen förvärras dessutom av att en hel del traditionella kategorier av kunder till fotografer försvunnit. Plus att många av de kunder som finns kvar har ont om pengar att köpa bilder för eller har tagit över fotograferingen själva (utan att blanda in externa fotografer) - en annan sidoeffekt av den nya tekniken är att det idag i många sammanhang är enklare att få brukbara bilder utan en utbildad fotograf.

Mycket pessimism alltså

Men det innebär inte att det är omöjligt att ta sig in i fotografyrket, det går. Men det är svårt, det är kämpigt och du har väldigt många att konkurrera med, varav många till råga på allt har en fotoutbildning och ibland en hel del erfarenhet.

De enda konkreta råd jag kan ge så här rakt av är att ta en lång funderare på vilken sorts fotografi det är du verkligen brinner för - vad är det för sorts bilder som du verkligen vill ta och därmed kan göra bra? Fundera också på vad har du för andra kunskaper som kan göra dig till en specialiserad fotograf av något slag. Det är ju med fotografi lite som med att skriva text - ju mer man kan om ett ämne, ju bättre material (text, bilder) kan man skapa kring just det ämnet.

Jag ser så här på saken om att lära sig något: Träna, träna och åter träna. Lära sig av misstagen och göra om tills man lärt sig rätt.

Detta kommer då från att jag har hållit på med graffiti sen 1996 och det kräver verkligen träning för att det ska se snyggt ut och sticka ut ur mängden. Jag snackar inte om att jag vandaliserar runt på stan utan jag har målat lagligt ända sen dess.
Tecknat har jag gjort sedan jag var 2 år gammal. Inga streck- eller äggubbar utan med konturer, fingrar, ögonbryn osv osv, vilket fick läkarna undra vad som är för "fel" på mig när jag inte är som alla andra.
Skulle jag inte hålla på att träna mig inom min konstnärliga sida skulle jag inte kunna ens kalla mig som konstnär längre utan det gäller att jämt och ständigt praktisera (träna), precis som det är med andra språk än hemspråket; träna.

Du behöver inte gå någon fotokurs om du vill lyckas. För att lyckas, det är att få till de där perfekta motiven och foton, visa upp bilderna på en utställning och se folks reaktioner. Kan må hända att man blir intervjuad av tidningen och då kan du gå stolt runt och säga att "Nu har jag banne mig lyckats!".
För att sedan komma vidare krävs det dock att man satsar 100% på fotograferandet och visar engagemang, intresse, äventyrslust, tålamod osv.

Hur du lär dig bäst? Vrid på ratten om du har en systemkamera, lär dig hur de olika funktionerna fungerar. Ta inte uppenbara bilder som andra tar utan ta dina egna foton!
Bara att prova sig fram så lär man sig helt enkelt. Kostar? 0 kr.

Så ut i höstvädret med dig och fota!
Nu ska jag sova. Natti