Min grannes frys pajade och han gav mig därför fyra paket med Tri-X. Varje plåtburk innehåller 8,38 m. Filmerna köptes 1976 och jag vill gärna testa om de är användbara.

Det blir emellertid knepigt att ladda FE2 kameran eftersom jag saknar kasett att rulla upp filmremsan i. Därför blir frågan - är det nån av Er som kan hjälpa mig?

per

Finns på Photax. Laddningsapparater som heter AP. Kostar några hundralappar. Väl värt det om du tänker fota upp de där filmerna.

Tack Daniel för tipset!

digitell sa:

Det blir emellertid knepigt att ladda FE2 kameran eftersom jag saknar kasett att rulla upp filmremsan i. Därför blir frågan - är det nån av Er som kan hjälpa mig?

Klicka för att se resterande...

Det där är väl vanliga femfilmsrullar, va? Då behöver man ingen laddningsapparat, om jag inte minns alldeles fel är det utstansat start och slut på varje "rulle".

Förr i tiden gick det bra att återanvända gamla Ilfordkassetter, fast jag vet inte om det är samma konstruktion på dem i dag.

Hej Erland, ja det är förklippta filmer och jag strävar egentligen bara efter att få in filmremsan i en kasett, och jag har under tiden kommit på två sätt att gå tillväga.

Bild 1 visar kamera laddad med uppbruten kasett hos vilken ena gavelplåten saknas. Filmen spolades upp och "paketet" fördes sedan in i kasetthöljet. I den avbildade kameran fungerar det utan vidare.

Bild 2 anger hur en film tejpas fast till en filmremsa tillhörande en kasett. Fungerade klockrent bortsett från att det kan vara knepigt att greja till det i mörker. Men jag tror att även det går att lösa genoim att den nya filmen förvaras i en ljustät påse, bara en kort bit får sticka ut.

Varför då denna utläggning? Jo dels tycker jag att det är stimulerande, dels vill jag inte kosta nya pengar på 35 år gamla filmer, men det är kul att prova.

Efkes filmkasetter idag går att återanvända. De enda idag mig veterligen. Vill du ha några kasetter av mig kan du få, jag har nog ett par hundar gamla Ilford-kasetter som jag fick av tidningen Kronobergaren som körde med HP5 då det begav sig. DX-kodade för 400 ISO dessutom. Har även några Efke-kasetter som är nya, DX-kodade för 100 ISO.

Tacksamt läser jag Ditt svar och tackar för erbjudandet. Hur laddar man respektive kasett?

För övrigt, vad tror Du om att använda den gamla materielen, det är kanske bortkastad möda även om det är svårt att låta bli.

Men Nils, vi provar med Efkes som tydligen går att återanvända. Kodade eller ej, FE2 reagerar inte på kodning. Min adress i 654 68 Karlstad är Björnvägen 15. Det räcker med ett par stycken. När jag ser avsändarens adress returnerar jag 50 kronor.

Tack för Din vänlighet!

Frysförvarad Tri-X från 1976 bör gå bra att köra. Men man vet ju inte om den frysförvarats hela tiden? Om inte kan den säkert ha vissa defekter som t.ex slöja. Men frystes den in före utgångsdatum och har legat i frys sedan dess, bör den vara intakt. Dessutom är det ju den gamla Tri-X, 5063, vilken är den rätta Tri-X enligt många. Jag ska skicka några kasetter till dig så frå du testa filmen.

Om det är färdigskärda längder med 36-film så är det väl bara att gå in i ett totalt ljustätt utrymme, tejpa fast filmänden i spolen (en tejpbit runt spolen som fäster på var sin sida om filmen) och sedan trä in spolen i kasetten. Man knipsar av locket på änden där spolen sticker ut så kan man ta ut spolen ur kasetten. När man sätter tillbaka den trär man i filmen genom spåret i kasetten, böjer in kanterna lite och knipsar på locket igen. Sen är det bara att rulla på spoländen som sticker ut tills heloa filmen är inrullad (änden lämnas utanför. Har dock själv alltid använt filmladdare som är enklare och 30-metersrullar som man får klippa till själv i änden.

Graal sa:

Om det är färdigskärda längder med 36-film så är det väl bara att gå in i ett totalt ljustätt utrymme, tejpa fast filmänden i spolen (en tejpbit runt spolen som fäster på var sin sida om filmen) och sedan trä in spolen i kasetten. .

Klicka för att se resterande...

Hoppas det går att avgöra vilken som är emulsionssidan i mörkret bara ...
Jag har inte sett färdigklippta lösa filmer tidigare. De fanns kanske inte längre när jag började rulla film i början av 80-talet. För bästa ekonomi köpte man 30-metersrullar och rullade för fulla muggar.
Problemet var att vissa av de återanvända kassetterna (hade en hel kasse som jag tyvärr dumpade för något år sedan inklusive filmladdaren) kunde ge repor på filmen som skulle passera kassettens öppning minst tre gånger. Ibland blev det ljusläckage någonstans i processen. Men det blev många bilder för en då hyggligt billig peng.

Jag har för mig man kunde få tomkassetter i fotoaffären som tog emot film för framkallning. De slängdes ju annars.

Alla sådana filmer jag har haft har varit rullade med emulsionssidan inåt.

Skulle du vara osäker får du väl klippa av en liten bit i mörker och ta ut och kolla. Lägg inte ifrån dig den bara, utan se till att hela tiden hålla t.ex. tummen på den sida av filmen som var rullad inåt.

Ventures sa:

Hoppas det går att avgöra vilken som är emulsionssidan i mörkret bara ...

Klicka för att se resterande...

Det är ju den som är inåt, precis som vanligt. Hur länge det fanns femfilmslängder från Kodak vet jag inte, men själv använde jag dem i slutet av 1970-talet och möjligen i början av 1980-talet.

Jag har en obruten förpackning Tri-X med utgångsdatum juni 1977 och den är på 27½ fot/8,4m, dvs fem längder. Den har kommit fram i samband med att jag flyttade nyligen. Har funderat på att prova en längd av den. Men den har legat i rumstemperatur i alla år så risken är väl att den är slöjad. Är det någon som är intresserad att prova istället för mej kan jag överlåta den för portokostnaden.

Om kasettens spole har en slits behövs ingen tejp. Man sticker bara in filmändens tunga i slitsen och viker den sedan tillbaka i det andra spåret. En del Orwos kasetter hade en fjäderbelastad metalltunga som höll filmen kvar.

Jag vänder mig i första hand till Nils och tackar för kasetterna och har hunnit provladda, först i ljus och sedan i totalt mörker. Har funnit att det är enklast att sätta fast filmen med tejp, att en enkel spolningsanordning underlättar samt att återförslutningen fungerar bra.

För ordningens skull meddelar jag så småningom om de gamla filmerna är användbara.

Första laddade kasetten satte jag i min gamla Voigtländer och har nu exponerat c:a 6 rutor. Nu skall jag framkalla filmen (TriX) i ILFOSOL 3 och spädningen skall vara 1+9. Men, vilken tid rekommenderar Du, Ilford anger 6:30 för HP5? (Är 6:30 lika med 6 1/2? Tyvärr anges ingen tid för TriX.

Det fungerade inte alls, materielen alltför gammal eller dåligt förvarad. Och det hade jag nog också på känn, men det var intressant att prova. Alltså - släng gammalt skräp.

Tri-X och Ilfosol 3 - ingen tipsade om lämplig framkallningstid så jag provade och kom fram till 8 - 9 min. Nästa köp blir återgång till D76 (om den finns lokalt) och 1 + 2 och 12 minuter.

Mja, det där var nog ett väl generellt påstående. Naturligtvis beror det på hur materialet har förvarats, men generellt brukar svartvitt material vara användbart även efter åtskilliga decennier. Har själv använt svartvita filmer som legat i närmare 30 år, och fotopapper som varit ännu äldre (men där fick jag använda lite bromkalium på något fabrikat för att det inte skulle slöja för mycket). OK, skulle kanske inte använda utgånget material för utställningar i första hand (såvida man inte är ute efter speciella effekter). I kylskåp håller sig film mycket länge, och i frys definitivt längre än ett normalt människoliv...

Exponerade filmer står sig klart sämre med tiden, men de brukar ändå alltid gå att rädda (åtminstone de svartvita). De saknade männen från den arktiska ballong-expeditionen, Andrée, Strindberg och Fränkel, efterlämnade bilder tagna år 1897, vilka inte återfanns förrän år 1930. Senare lyckades man som bekant framkalla bilder därifrån med alldeles utmärkt resultat (OK, de hade förvisso kylförvarats).
.

Tri-X 400 exponerad efter 400 i Ilfosol3 1+9 ger enligt Digitaltruth 7min 30s. i 20C temperatur.

http://www.digitaltruth.com/devchart.php?Film=Tri-X+400&Developer=Ilfosol+3&mdc=Search

Gunnar, jag tror Dig. I tråden handlar det med all säkerhet om dålig förvaring (utförd av grannen). Flera förpackningar var brutna och saknade en eller två filmer.

Niklas, tack för Ditt svar. Vid test av de gamla filmerna (5 - 6 rutor) hade jag varje gång en kort remsa NY Tri-X i burken som referens. Jag började med 6,5 min motsvarande Ilfords rekommendation för deras HP5. Tiden ökades till 7,5 men inte heller denna längre tid gav en svart startremsa och en framkallad pappersbild blev ganska tråkig.

Bilden var tagen inomhus med stativ och blixt mot taket, lysrör och lämplig lång tid, och just sådana negativ kan kräva lite längre exp. tid. Nästa gång blir det 8,5 minut. Utomhus i sol borde 7,5 passa.

Till skillnad från bildsensorer uppvisar kemisk film reciprocitetseffekter, som att känsligheten reduceras vid långa exponeringstider. Vid korta exponeringstider (som elektronblixtar ger) är det mest märkbara att kontrasten minskar. Normal praxis var därför att man vid blixtfotografering underexponerade ett steg och sedan överframkallde för att höja kontrasten. Inte om man använde kolvblixtar dock - dessa hade betydligt längre brinntid.

Underexponeringen skedde "automatiskt" genom att elektronblixttillverkarna snabbt började ange ledtal 40 för en 28-ledtalsblixt osv. Något som vi tyvärr dras med än idag, när vi INTE vill ha detta längre. :-(

Leder till att när vi kör manuellt så måste vi öka bländaren cirka ett steg mer än det vi får fram genom att använda tillverkarnas glädjeledtal (alla tillverkare gör likadant).
.