Fotosidans Forum > Utrustningsfrågor > Olympus > Sensors (De)Mystified (Hasselblad, Canon, Nikon, FourThirds, P&S)

Besvara
 
Ämnesverktyg Betygsätt ämne
  #16  
Gammal 2007-03-13, 09:00
Knight Palm
 
Medlem sedan: jan 2005
Inlägg: 2 521
Pixel Binning & Diffraktion
macrobild skrev:
pixel binning.
Kodaks sensor.
Vem skall ha den?
KAI-10100 sensorn från Kodak, ursprungligen framtagen för just astro-foto, som temporärt hittade omvägen till Olympus E-400, innan Panasonics 10Mpix NMOS-sensor hunnit bli färdig till E-410/E-510. KAI-10100 har dock mycket intressanta möjligheter såsom elektronisk slutare, video, pixel binning.

Genom att NMOS-sensorn förblir kallare än en CCD i drift, samt med så mycket fokus just nu på Live View, så verkar Olympus ha valt det spåret istället.

Om man ser till hur långt som Canon vidareutvecklat CMOS-sensorerna, så tror jag att dessa i många fall kommer att ersätta CCD. Effektkraven för video och Live View påverkar också valet av MOS. Möjligheten att flytta det digitala gränssnittet närmare den analoga sensorn, ser vi på annat håll också, inte minst i Lund, där mobiltelefonernas innehåll av analog elektronik ständigt minskar. Produktionskapaciteten och teknologin för CMOS är också någonting att rida på ur kostnadssynpunkt upp till en viss gräns. Jag tror dagens gräns för CMOS-sensorer går vid 1.3x, större enskilda tillverkningsmasker klarar man ytmässigt inte av idag.

Bilden säger bäst hur symmetrisk och asymmetrisk binning fungerar, så pixelstorleken ökar här från 4.75µ till 19µ, naturligtvis med avtagande total upplösning. Färre pixlar gör det enklare att köra video, så man t.ex. slipper sampla varannan kolumn och rad. Större pixlar ger bättre dynamik.

Även nya Canon 1D MkIII har ju pixel binning, även om jag inte sett hur Canon motiverat dess fördelar, mer än olika storlek på raw-filerna. Kanske någon annan har fler detaljer om Canon?

Beträffande diffraktion, så är ju det inte något slumpmässigt fenomen, snarare deterministiskt begränsat av kända geometriska data. Därför är jag övertygad om att diffraktion till viss del kan kompenseras för i efterföljande bildbehandling. Jag har dock inte ännu sett någon tillverkare som går in och nyttjar EXIF-data för att kompensera för diffraktion. Däremot för både restitution och kompensering för vinjettering har jag faktiskt redan menyer för. Vore kul att höra andras åsikter/kunskap om kompensering för diffraktion?

Jag har inte närmare jämfört bländarvärden map diffrakton, men eftersom jag fotar med en 4/3-kamera, så inträder ju diffraktion tidigare än för andra dSLR med större sensorer. (Här är förresten en bild tagen med gamla kitlinsen på bländare 22, se EXIF. Efter detta köpte jag ett ND8, för att slippa använda dessa små bländare. Vidare ses på bilden under en av kolonnerna, vad jag tror är antingen en vinfläck på UV-filtret eller sensordamm. Det försvann dock efter något på/av, utan att jag varken såg när det kom eller försvann. Hur som helst, jag var lite förvånad över att måttet av diffraktion inte störde mer i detta bildformat. Skärpedjupet är här vid f/22 från närgränsen (38cm) och till oändligheten!)

P.S: Fotomässorna duggar tätt i år, kanske några godbitar är sparade till PIE 07 i Tokyo 22-25 mars?
Bifogade bilder
  #17  
Gammal 2007-03-13, 11:00
macrobild
 
Medlem sedan: mar 2005
Inlägg: 13 995
Även nya Canon 1D MkIII har ju pixel binning, även om jag inte sett hur Canon motiverat dess fördelar, mer än olika storlek på raw-filerna. Kanske någon annan har fler detaljer om Canon?

Vad jag förstår så menar
Canon att om en mindre bildfil skall plockas ut från kameran=det är inte alltid man behöver max upplösning så ger pixel binning fördelar än om ett antal pixlar räknar bort.
Mikael
  #18  
Gammal 2007-03-13, 11:16
macrobild
 
Medlem sedan: mar 2005
Inlägg: 13 995
KMZ2 skrev:
Beträffande kombinationen fattning och sensorstorlek så är resonemanget som vanligt ganska flummigt. En fattning som tidigare fungerat bra vid ett negativformat 24*36 mm torde rimligtvis fungera lika bra med en digital sensor med samma mått. Eller är det så att den digitala sensorn böjer ljuset på ett konstigt sätt? Knappast, då sensorn inte ändrar de optiska lagarna.
Detta har vi diskuterat ett antal gånger tidigare , en sensor avslöjar mycket tydligare avikelser från skärpeplanet än vad film någonsin har gjort, exv oskärpa , ljusavfall från mitt ut mot kant och hörn.

Den digitala sensorn tar inte emot kantstrålar som en filmyta, därför microlinser, inåtvända microlinser osv.
Eftersom optikens brister avslöjas betydligt tydligare av en sensor så ställs det högre krav på exv vidvinkeloptik. I Nikons fall kan detta innebära att bajonettens diameter är för liten,prolem med tillräckligt stora bakre linsytor. Canon har en sörre diameter och anses därför ha det lättare. Nikon har dock objektiv, vidvinkelzoom exv 17-35 som fungerar utmärkt på en Canon 5d sensoryta 24 x 36.
Canon har precis släppt ett ny vidvinkelzoom som skall teckna ut kanter och hörn bättre än tidigare optik.

Mikael

Senast redigerad av macrobild den 2007-03-13 klockan 11:20.
  #19  
Gammal 2007-03-13, 11:46
Anders Svensson
 
Medlem sedan: dec 2006
Inlägg: 788
macrobild skrev:
I Nikons fall kan detta innebära att bajonettens diameter är för liten,prolem med tillräckligt stora bakre linsytor
I princip kan man lösa problemen med sensorns sämre kantegenskaper på två sätt:

Antingen bygger man mer utpräglade retrofokusobjektiv där man har ett stort avstånd mellan bakre lins och projektionsplanet. Går man den vägen är det bra med en stor bajonett. men man måste också ha "fritt blås" i strålgången.

Eller så löser man problemet med att förbättra sensorn, och där finns det flera sätt. Ett sätt är att förbättra sensorns ljusupptag, ett annat är att kompensera elektroniskt för ljusbortfall (vignettering är egentligen mer att fysiskt hindra ljuset) .

Det finns till exempel ingeting som hindrar att man har varierande ljuskänslighet på sensorytan . Detta skulle kunna göras självlärande - man tar ett antal bilder på en jämnt belyst yta, och så får kameran bygga en mappningsfil för varje objektiv. Åtminstone Nikonkameran vet objektivets ID genom chippet, sannolikt kan alla kamerasystem lösa det på liknande sätt.
  #20  
Gammal 2007-03-13, 11:51
macrobild
 
Medlem sedan: mar 2005
Inlägg: 13 995
Det du nu skriver har diskuterats på de tre sista Photokinorna.
Mikael
  #21  
Gammal 2007-03-13, 12:17
macrobild
 
Medlem sedan: mar 2005
Inlägg: 13 995
Eftersom diffraktion "airy disk" är ungefär lika med valt bländarsteg exv bl 8 så blir ljusspridningen 8 µm. Att blända ner objektivet mer än till bländare 8 exv till bl 11 eller 16 medför luddighet och oskarpare bild eftersom ljusspridningen täcker fler än en pixel om pixelns storlek är 8 µm.
Det betyder i sin tur att Kodaks nya sensor och om högsta upplösning skall erhållas kan bländas ner till ca 4.75. På en APS stor sensor eller 24 x 36 mm stor sensor är bl 4.75 allt för liten i flertal fall där ett visst skärpedjup önskas..

Hur man skulle kunna påverka en bild positivt i efterhand, dvs en bild med sämre upplösning pga den suddiga effekt som uppstår pga att ljuset träffar flera pixlar istället för en- det förstår jag inte idag.

Vad jag däremot kan inse är att tilluddningen inte alltid kan ses,(vilket jag har visat här på fotosidan) beroende på vad vi själva kan se,betraktningsavstånd mm. Motivet i sig självt spelar här en stor roll. Dvs detaljrikdom, fina linjemönster osv. Dvs sådana detaljer som återger effekten synligt av tillsmetning genom för stor nerbländning.

Mikael

Senast redigerad av macrobild den 2007-03-13 klockan 12:27.
  #22  
Gammal 2007-03-15, 06:39
Knight Palm
 
Medlem sedan: jan 2005
Inlägg: 2 521
deblurring and image restoration via deconvolution
Tack för kommentarer och intressant "tum-regel".

Jag visste inte vad Airy Disk (Sir George Biddell Airy) var för något, men det är tydigen diffraktionsmönstret (Fraunhofer) som uppkommer när ljus passerar genom en för liten öppning, med påföljd att man får koncentriska ytor som är omväxlande mörkare och ljuare och där man kan beräkna den karakteristiska radien till första diffraktionsminimat, s.k. Airy-fläcken. Vidare att man beräkna upplösningen (enligt Rayleigh) såsom radien på Airy-fläcken.

För en viss ljusvåglängd är det tydligen både aperturen och pixelstorleken som bestämmer när ett system är diffraktions-begränsat. Små nalle-kameror (förresten är det nån som säger nallen längre om mobilen?) och kompaktkameror bör ju vara de system som först kommer att begränsas av diffraktion. Sen kopplet av 4-3/Sigma-Foveon/APS-C/DX för dSLR.

Det är nog inte så enkelt att kompensera för diffraktion, men inom mikroskopi-världen använder man redan en avancerad bildbehandlingsalgoritm som kallas deconvolution.

Även teleskopet Hubble började så småningom att se klart med hjälp av denna teknik.

Jag håller det inte för omöjligt att vi även kan få höra talas om deconvolution teknik i framtida kameror? Eller är just diffraktion orsaken till att det s.k. "pixel-racet" så småningom klingar av kanske?

Ref:
  #23  
Gammal 2007-10-16, 06:49
Knight Palm
 
Medlem sedan: jan 2005
Inlägg: 2 521
Dynamic Range comparison
Letar fram min gamla tråd igen med diverse spekulationer om sensorer...

Kodak är mig veterligen det enda företag som publicerar detaljerade specar över sina sensorer. Sony publicerar specar för sina CCD, men jag har inte kunnat hitta något om deras nyare CMOS sensorer. Från Panasonic finns inga sensordata tillgängliga. Canon har ju varit pionjärer med CMOS för dSLR, så där finns en hel del på nätet. Från Nikon har inte mycket data framkommit ännu om deras nya CMOS-sensorer.

Intressant är att även med små CMOS-sensorer för mobiltelefoni så har man lyckats uppnå häpnadsväckande höga värden på dynamik, se Toshiba. Sålunda är detta med dynamikområde under utveckling, men även olika metoder för färguppdelning har framkommit som nya patent under året.

Hur som helst, beträffande Olympus kameror försedda med CCD-sensorer, så kan man följdaktligen få en uppfattning om deras dynamik från Kodaks datablad. Sen tillkommer ju både analoga och digitala kretsar för att läsa ut och omvandla signalen från sensorerna, så resulterande dynamik minskar även en smula. Som synes så har gamlingen E-1 högst dynamik bland Olympus kamerahus, eftersom dess större pixlar kan hålla mer laddning än de som kom ut senare. (Sensorn i den nya Leica M8 är den som har högst dynamik i denna sammanställning).

Panasonic har även levererat Live MOS sensorer till Olympus. Jag har sett mätningar, där E-330 uppvisat lika dynamiskt omfång som i E-300/E-500. Från andra håll hävdas det att Panasonics DMC-L1 ger en ytterligare förbättring av dynamikomfånget, eventuellt beroende på en senare generation bildbehandlingsprocessor, Venus Engine III. Den nya sensorn i E-410/E-510 är förmodligen densamma som i Panasonics egen DMC-L10, vilken skall vara förbättrad relativt den gamla i L1.

Enligt ett antal inlägg i diverse fora på nätet, så hävddas att DR för de nya E-410/E-510 har en DR i samma härad som hos de tidigare E-330/E-300/E-500. Analys av RAW istället för JPEG ligger till grund för dessa slutsatser. Gamla E-1'an torde ge ½ EV bättre DR, pga den större mättnadsnivån hos dess större pixlar.


Norska www.akam.no har testat både E-400 och E-410, med samma testverktyg som de flesta brukar använda, nämligen Norman Korens Imatest. akam.no anger dynamikomfånget till 10.2 för E-400 vid ISO100, att jämföra med mitt kalkylark där Kodak anger 10.6 EV stops. E-410 något bättre, DR=10.6

E-400 & E-410 Støy
http://www.akam.no/images/bilder_tes...stoy_e-400.png
http://www.akam.no/images/bilder_tes...stoy_e-410.png

E-400 & E-410 Dynamisk omfang
http://www.akam.no/images/bilder_tes...s/e-410/dr.png


Tidigare testade akam.no Canon 40D mot andra Canon kameror:
http://images.gfx.no/360/360100/dynlo.png
http://images.gfx.no/360/360099/dynhi.png

Nyligen testade akam.no Sonys a700 mot andra kameror:
http://images.gfx.no/370/370625/dynlo.jpg
http://images.gfx.no/370/370626/dynhi.jpg


OBS! JPEG har använts vid akam.no tester, tyvärr användes inte RAW.

De två diagrammen representerar DR-mätningar vid två olika brusvarianser: EV/1 och EV/10, dvs. hi or low guality. Respektive kamerors brusfilter i läge "off" i görligaste mån, för att få med större detaljrikedom, allt enligt akam.no. Samtliga kurvor uppvisar ett liknande beteende med måttliga inbördes avvikelser, undantaget kurvan för kameran med den större sensorstorleken.

Dock avviker DR-mätningarna för EOS 5D och 30D, vilket kan bero på att dessa ändå mätts med viss brusfiltrering. Avvvikelsen mellan EOS 30D och nya EOS 40D är annars anmärkningsvärd.

Ref:
Bifogade bilder
  #24  
Gammal 2008-11-29, 18:41
Knight Palm
 
Medlem sedan: jan 2005
Inlägg: 2 521
Uppdatering
.
• Considering the APS-C cluster: (1.5x, 1.6x, 1.7x, 2.0x)
• Four Thirds and µFT (2x) are exactly in between FF135 (1x) and the biggest P&S 2/3" (4x) cameras.
• If we had one ideal sensor size with sqrt(2)=1.414x, that one would reside in between the APS-C cluster (1.5x, 1.6x, 1.7x, 2.0x) and FF135 (1x).

Handicap in EV for FT/µFT and others:
• 0.5 EV difference to Sigma Foveon X3 (1.7x) from Four Thirds (2.0x)
• 0.6 EV difference to Canon EF-S (1.6x) from Four Thirds (2.0x)
• 0.8 EV difference to Nikon DX (1.5x) from Four Thirds (2.0x)
• 1.0 EV difference to fictitious sensor with 1.414x *focal magnification factor*
• 2.0 EV difference to 135FF (1.0x) from Four Thirds (2.0x)
• 3.0 EV difference to Hasselblad (0.7x) from Four Thirds (2.0x)
Kod:
Comparison between MF, APS-C cluster, P&S, camera phones:
=========================================================
• Hasselblad      (0.7x)   +1EV Handicap
• Hasselblad      (0.8x)

• 135-film        (1.0x)    0EV Reference

• Canon APS-H     (1.3x)
• Leica M8        (1.33x)
• Fiktiv sensor   (1.414x) -1EV Handicap

• Nikon DX        (1.5x)
• Canon APS-C     (1.6x)
• Sigma           (1.7x)
• Four Thirds     (2.0x)   -2EV Handicap

• Fiktiv sensor   (2.828x) -3EV Handicap

• Prosumer   2/3" (3.9x)   -4EV Handicap

• Fujifilm 1/1.6" (4.3x)
• Fujifilm 1/1.7" (4.6x)
• P&S      1/1.8" (4.8x)

• P&S      1/2.5" (6.0x)   -5EV Handicap
Kod:
• Mobile   1/3.2" (8x) -6EV Handikapp    2.2µ Maicovicon

• Mobile   1/4"  (10x)  UXGA (1600x1200) 2.2µ ADCC-4050
• Phone    1/4"  (10x)        5 Mpix CFP 1.4µ KAC-05020

• Phone    1/5"  (12x)  SXGA (1280x1024) 2.2µ ADCC-3100
• Mobile   1/5"  (12x) -7EV Handikapp   1.75µ ST VD6725
=======================================================
• Mobile 1/2.5"   (6x) -5EV Handicap (Sony Exmor™ IMX060PQ 1.4µm) 12.25Mpix
• Mobile 1/3.2"   (8x) -6EV Handicap (Sony Exmor™ IMX046PQ 1.4µm) 8.11Mpix
• Mobile 1/4.0"  (10x) -7EV Handicap (Sony Exmor™ IMX045PQ 1.4µm) 5.15Mpix
Ref:
  #25  
Gammal 2010-01-13, 17:39
Knight Palm
 
Medlem sedan: jan 2005
Inlägg: 2 521
EV handikapp för olika sensorstorlekar

Jag fick just en fråga om Panasonics pancake objektiv 20mm ƒ/1.7 och vad det motsvarar för andra kamerafabrikat. Har delat upp det i en DOF-betraktelse samt en map. dynamik.

20mm/F1.7 (m4/3) <=> 26mm/F2.2 (DX) <=> 40mm/F3.4 (24x36mm)

1. Förhållandet olika sensorer emellan kan man jämföra i olika skärpedjupstabeller.
Här är ett jämförande exempel för de tre olika sensorstorlekarna, vilket visar att för samma skärpedjup, så fås olika talpar av brännvidd och bländare.

40mm ƒ/3.4 @5m (1.00x 24x36mm)
DOF: [3.79:5.00m:7.31]=3.51m

26mm ƒ/2.2 @5m (1.52x DX)
DOF: [3.78:5.00m:7.34]=3.55m

20mm ƒ/1.7 @5m (2.00x m4/3)
DOF: [3.79:5.00m:7.32]=3.53m

2. Beträffande exponeringen, så gäller att vid en viss belysning så fås samma exponeringsvärden, dvs. trion av bländare, tid och ISO.

3. Kontroversiellt blir kanske resonemanget att relatera dynamiken (signal/brusförhållandet) till de olika sensorstorlekarna. Här är det universella jämförelsemåttet helt enkelt att betrakta sensorarean. Ingen hänsyn är tagen till sensorteknologi eller pixeldensitet.

Matematiskt har jag beräknat handikapp för de olika sensorstorlekarna såsom:
²log(sensor area ratio) to get the EV relationship related to 135-film.

Praktiskt betyder det att med en ljusstarkare och vanligtvis en bättre normal/vidvinkelzoom på en Olympus-kamera, samt med den inbyggda bildstabiliseringen påslagen, så är ofta handikappet gentemot en större kamera med småbildsensor utraderad, (Sony FF135 undantaget). Vad en kamera med småbildsensor dock oftast är bättre på, är möjligheten till kortare skärpedjup.

Ref:
Bifogade bilder
  #26  
Gammal 2010-01-13, 20:03
Danlo
 
Medlem sedan: aug 2003
Inlägg: 2 627
Idé
Mycket intressant tråd! Hur ser tekniken ut idag? Vad kommer nästa generation sensorer erbjuda? Vilka spännande nya sensortekniker ser vi runt hörnet??

Det jag skulle vilja se är en teknik som ge mig den otroligt fina övergången mellan högdagrar och utfrätt som negativ färgfilm har... Ligger det långt in i framtiden tror ni?

Senast redigerad av Danlo den 2010-01-13 klockan 20:15.
  #27  
Gammal 2010-01-14, 18:02
Knight Palm
 
Medlem sedan: jan 2005
Inlägg: 2 521
Danlo skrev: Mycket intressant tråd! Hur ser tekniken ut idag? Vad kommer nästa generation sensorer erbjuda? Vilka spännande nya sensortekniker ser vi runt hörnet??
BSI (backside illuminated) är enbart för små sensorer i storlekar upp till 1/2.5" & 1/1.7", för att erhålla bättre kvantverkningsgrad.

Småbildsensorerna (Canon | Sony | Nikon) som vinner S/N & DOF på sin storlek, dock alltid till en merkostnad. Pixeldensiteten ökar, vilket samtidigt drar upp bildfilernas storlek, som i sin tur komplicerar bildbehandlingsprocessen.

APS-C & m4/3: Bättre metoder för utläsning av data för bättre dynamik, samt för optimering till video och HDR. Elektronisk slutare kommer till de spegellösa kamerorna. (Kan Leica göra en X1 kamera, så kan vi förmodlligen snart också se en lite större entusiast-modell med småbildsensor. Dock inte från Leica, eftersom en sådan skulle konkurrera med M-systemet).

Generellt sett en förfinad signalbehandling. Undrar också när vi får JPEG 2000 eller liknande, med bättre än dagens 8-bit/ch.

Danlo skrev: Det jag skulle vilja se är en teknik som ge mig den otroligt fina övergången mellan högdagrar och utfrätt som negativ färgfilm har... Ligger det långt in i framtiden tror ni?
Du kan det idag med statiska motiv. Gaffla 5 bilder med 1EV exponeringsskillnad och sammansmält dessa. Vissa kameror har detta inbyggd redan, P&S-kamerorna visar vägen.

P.S:
Själv skulle jag vilja prova simulatorn som omnämns i följande blog:
http://image-sensors-world.blogspot....s-and-ccd.html
  #28  
Gammal 2010-02-18, 05:56
Knight Palm
 
Medlem sedan: jan 2005
Inlägg: 2 521
DXO Mark analyserar
Intressant med DXO Mark som är mer än att läsa en statisk tabell, i vilken man konstaterar att sensorarean är huvudparametern för rankingen.

Jag har tidigare haft uppfattningen att CCD-sensorer har bättre färgåtergivning än MOS-dito, men efter att i snart 2.5 år plåtat med E-3 parallellt med E-400, så märkte jag genast att E-3'an färgåtergivning var tillräckligt bra för att i större utsträckning börja med .JPG, i.st.f. enbart .ORF.

DxO Mark tar även upp hur tillverkare balanserar färgåtergivning kontra brusegenskaper, en intressant läsning i referenserna nedan.

Ref:
  #29  
Gammal 2010-02-18, 10:31
Robert L.
 
Medlem sedan: okt 2007
Inlägg: 254
Glad
http://www.eoshd.com/entry.php?29-Pa...xposure-sensor

Väldigt spännande och kul läsning om den nya sensorn Panasonic arbetar med att ta fram..

"A factor of 4 increase in sensitivity will allow the Micro 4/3rds camera to surpass the full frame Canon 5DMkII"

Here are the key points:

•Panasonic have developed a 4K x 2K image sensor (approx. 12 megapixel) based on 'dual exposure technique'
•The sensor is described as having new architecture that tries to improve sensitivity by a factor of 4 or more
•The architecture change is a new design which allows green pixels to be read independently of the blue and red ones on the sensor.
•The green pixels are exposed 4 times longer than the red and blue, thus achieving the sensitivity gain
•Motion artifacts are introduced as a result, but clever signal processing of the red and blue channels corrects the motion artifacts introduced in the green channel by the long exposure
•Red and blue channel gain achieved by pixel binning in 4x4 mode

Om dom nu lyckas med detta kommer det i alla fall täcka mina krav på fotografi i framtiden..:)
  #30  
Gammal 2011-09-26, 16:09
Knight Palm
 
Medlem sedan: jan 2005
Inlägg: 2 521
Uppdaterad tabell över de vanligaste sensorerna (2011-09)
.
Nya sensorstorlekar tillkommer allt eftersom, nu senast Nikon med sitt 1 System, som ju fyller en lucka mellan gamla prosumerformatet 2/3" och (Micro) Four Thirds. Ganska så tätt mellan de olika formaten upp t.o.m. DX, men sen är det glest vidare uppåt.

■ Ett bättre namn än crop är Focal Magnification Factor för att jämföra utsnittet för en viss brännvidd på kameror med olika sensorstorlekar.

■ Det är förstås vanskligt att jämföra kamerors prestanda när som i tabellen sensorareorna skiljer sig åt dryga 30 gånger. Speciellt när olika sorters konstruktionsarkitekturer tillämpas (CCD/CMOS) samt olika tillverkningsprocesser (FSI-CMOS/BSI-CMOS) med olika pixeltätheter.

Några exempel från tabellen:

Jämförelse mellan en 12 Megapixel 24x36mm småbildskamera med en 12 Megapixel Four Thirds kamera.

■ Här måste vi öppna upp bländaren med 1.94 steg på FT-kameran, för att dess sensor ska få samma ljusmängd som på småbildskameran, dvs. ƒ/1.4 på FT, medan det räcker med ƒ/2.8 på en 24x36mm försedd kamera.

■ Med FT kamerans ljuskänslighet satt till ISO 100, så kan vi öka ISO-inställningen till 100*3.84= ~400 ISO på småbildskameran, för att repsektive sensor skall träffas av lika mängd ljus.

■ Jämför vi sensorareorna, så framgår att en FT-sensor är 26% av en 24x36mm sensor.

■ Vidare att ytan hos en FT sensor utgör 61% av dito för en APS-C (DX) sensor, vilket motsvarar ett handikapp i bländarsteg på ~2/3EV.

■ Kikar vi på de mindre sensortyperna, ser vi att sensorarean för kompaktkameran XZ-1 (sensorn är faktiskt litet större, 1/1.63") är 18% relativt en FT kamera, vilket motsvarar ett -2.44 EV bländarstegs handikapp.

■ En populär sensorstorlek för lång-/super-/zoom-kameror som t.ex. Olympus SZ-30MR är 1/2.3", vilken enligt tabellen erhåller ett handikapp på exakt tre hela bländarsteg till PEN-kamerorna tillhörande Micro Four Thirds.

Ref:
Bifogade bilder
Besvara

Bokmärken

Taggar
olympus , sensor

Ämnesverktyg
Betygsätt det här ämnet
Betygsätt det här ämnet:



Alla tider är GMT +1. Klockan är nu 01:09.



Elinchrom ELB 500 TTL