När man snurrar runt i olika forum och läser kommentarer om bilder o.s.v stöter man ofta på saker som: "Vad vill du förmedla med bilden?" m.m. Måste man alltid förmedla en känsla eller berätta en historia med sin bild? Kan inte en bild bara vara vacker genom sitt motiv?. För oavsett om jag förmedlar en känsla eller berättar en historia med min bild så kommer den ju ALLTID utan undantag att tolkas på olika sätt.

Hence the expression: "A picture speaks a 1000 words!"

När du tittar på en bild ser du alltid på denna med "dessa" ögon, Och för att bilden skall vara vacker för just dig måste då bilden säga något?

Själv struntar jag helt och hållet i vad bilden förmedlar för känsla till just mig, För jag vet ju inte alls om det var just den känslan som fotografen VILLE förmedla när han tog bilden.

För mig kan bilder vara underbara och vackra utan att beröra.

När jag själv fotograferar så handlar det inte om att beröra på en själslig nivå, Utan mer att dela med mig av det vackra som jag såg och därmed valde att fota.

Vad har ni själva för tankar och funderingar runt detta?

//Danne.

(Ursäkta dubbelposten, tror jag lade den första i fel forum)

Ingen som har några tankar överhuvudtaget rörande ovan ställda fråga? Ordet är fritt...

Ventileit skrev:

Själv struntar jag helt och hållet i vad bilden förmedlar för känsla till just mig, För jag vet ju inte alls om det var just den känslan som fotografen VILLE förmedla när han tog bilden.

Klicka för att se resterande...

Jag gör precis tvärt om. En bild som inte ger mig en känsla säger mig inte heller något. Sen skiter jag i om känslan jag får är den som fotografen ämnade ge mig eller om det bara är min personliga känsla. Men bilder utan känsloutbyte säger mig ingenting.

När jag själv fotograferar tänker jag inte så mycket utan känner mig mest för hur jag vill göra bilden. Just för att för min egen del fånga den känsla jag ser.

Men om det gör en bra bild törs jag inte svara på. Det får andra göra. För mig är i alla fall alla mina bilder speciella och bra.

Många aspekter

Jag skulle vilja säga att det finns väldigt många olika saker som gör en bild bra. Det kan vara ljus, teknik, situation, etc. Men en bild måste nog alltid kommunicera något (och gör den kanske alltid, men olika kraftfullt). Jag menar, en solnedgång förmedlar något och betraktaren uppfattar det. Ju starkare kommunikation/förmedling, desto starkare reaktion angående bilden. Det behöver inte alltid finnas någon stort och seriöst att förmedla, det är inte det jag menar. Men något måste det komma ur bilden. Solnedgångsbilden kanske väcker associationer till sena sommarkvällar vid havet med sambon för vissa och något helt annat för andra. Det beror på hur väl det genomförts.

Jag tror att människan många gånger blir mättad på olika bild- och synintryck. Sitter man dessutom som ett FS-fan och tittar på bilder hela tiden sållar man snabbt bort alla som inte är extraordinära. Dessutom tror jag att man ibland tar på sig sina "nu ska jag titta på bilder"-glasögon när man sätter sig här. Många av bilderna som finns i reklamen runtomkring oss (och på så sätt har bedömts som tillräckligt bra av några) skulle bli ganska hårt manglade enligt de ganska vanliga standardkommentarerna här, mig själv inräknad. Måna bilder som används kommersiellt har, låt säga, störande motljus, är utfrätta i vissa partier, har avkapade ben och armar, etc.

Jag kan komma på mig själv att analysera bilder som ska bedömas genom de standardregler som ibland tenderar att ta överhand, och kanske är det därför man ibland kräver så mycket av bilden istället för att bara uppskatta den som den är. Det låter kanske lite knepigt, men fundera på det...

ph0tech skrev:
Jag gör precis tvärt om. En bild som inte ger mig en känsla säger mig inte heller något. Sen skiter jag i om känslan jag får är den som fotografen ämnade ge mig eller om det bara är min personliga känsla. Men bilder utan känsloutbyte säger mig ingenting...

Klicka för att se resterande...

Ett litet experiment då, Titta på bilden nedan:
http://photos.photosig.com/photos/83/78/327883-e6f5e79f100d9997.jpg Vad förmedlar denna bild för känsla för dig? Säger bilden något? Blir du berörd? Är det en bra bild?

Kan en bild utan tydligt känsloutbyte inte vara bra?

Om jag tittar på bilden ovan så får jag ingen speciell känsla alls, Jag ser en kvinna på en bergssluttning ... that's it! Men jag tycker bilden är helt otroligt UNDERBAR.

Ventileit skrev:
Ett litet experiment då, Titta på bilden nedan:
http://photos.photosig.com/photos/83/78/327883-e6f5e79f100d9997.jpg Vad förmedlar denna bild för känsla för dig? Säger bilden något? Blir du berörd? Är det en bra bild?

Klicka för att se resterande...

Lite motsägelsefull kanske. Leendet samtidigt som det karga landskapet men det funkar.
Känslan jag får är väl lite åt "Jag är lite ensam i öknen och har levt ett svårt liv men jag är glad ändå"-hållet. Tekniskt är bilden jättebra tycker jag. Komposition, ljuset och trycket i färgerna.

Det beror på bildens syfte. En Bra reportagebild är inte samma sak som en bra modebild och en bra produktbild är inte samma som en bra naturbild. Vad bilden ska användas till styr hur den ser ut och om den ses som bra eller ej. För fri och oberoende fotografi, där den inte har andra syften än rent konstnärliga blir kraven också annorlunda. Då ska bilden vara intressant på ett annat sätt och ha ett innehåll/komposition som fångar betraktarens intresse, väcker tankar/associationer/fantasier (om man har den ambitionen). Men vad som är bra och dåligt är väldigt subjektivt och upp till betraktaren att avgöra. Sedan finns det moden, trender och stilar som anammas av den rådande konstfotografieliten/etablissemanget och periodvis ändras därför dessa kriterier. Se t.ex dessa bilder som belönats med stipendium för 200 000 kr. Av gemene man ses det nog mera som lite misslyckade nybörjarbilder och få kan väl se det som bilderna förmedlar utan den medföljande texten och kunskapen om dess innebörd. Kommer sådana bilder att ses som betydelsefull konst om 30 år? Ja frågorna och svaren är säkert många men personligen ser jag hellre upp till den som vågar frigöra sig från dessa modetrender och fortsätta göra fotografi på sitt eget sätt utan att vända kappan efter vinden. Bra fotografi av t.ex Man Ray på 1930-talet är fortfarande bra fotografi även om den inte passar in i dagens trendkonst. Och de som gör bilder i hans stil idag (men med annat innehåll) på ett bra sätt gör fortfarande bra bilder. Men Man Ray var ifrågasatt på sin tid, även av det rådande konstetablissemanget så vad som kommer att vara det som framtiden kommer ihåg från idag är givetvis väldigt svårt att sia om. Bra bilder är subjektivt och har ett otroligt stort variationsspektrum. Någon slags mall är omöjligt att sätta.

Re: Re: Vad gör en bra bild?

ph0tech skrev:
Jag gör precis tvärt om. En bild som inte ger mig en känsla säger mig inte heller något. Sen skiter jag i om känslan jag får är den som fotografen ämnade ge mig eller om det bara är min personliga känsla. Men bilder utan känsloutbyte säger mig ingenting.

När jag själv fotograferar tänker jag inte så mycket utan känner mig mest för hur jag vill göra bilden. Just för att för min egen del fånga den känsla jag ser.

Men om det gör en bra bild törs jag inte svara på. Det får andra göra. För mig är i alla fall alla mina bilder speciella och bra.

Klicka för att se resterande...

Det där tycker jag var en ganska sund syn på saken! Man ska känna när man fotograferar och gör bilder, inte tänka så mycket på vad andra tycker och tänker eller vad som ses som bra bilder av rådande trender. Gör bilder som du själv känner för och strunta i vad andra tycker. Min erfarenhet är att det alltid är den bästa vägen att gå. Var dig själv även när det gäller fotografiskt bildskapande.

Ventileit skrev:
Ett litet experiment då, Titta på bilden nedan:
http://photos.photosig.com/photos/83/78/327883-e6f5e79f100d9997.jpg Vad förmedlar denna bild för känsla för dig? Säger bilden något? Blir du berörd? Är det en bra bild?

Kan en bild utan tydligt känsloutbyte inte vara bra?

Om jag tittar på bilden ovan så får jag ingen speciell känsla alls, Jag ser en kvinna på en bergssluttning ... that's it! Men jag tycker bilden är helt otroligt UNDERBAR.

Klicka för att se resterande...

Jag tyckte bilder förmedlade känsla, min spontana reaktion var att här kommer en ensam stark och stolt person, som tar sig fram i livet.

Men är det inte detta som just är så fascinerande med fotografering, att vi har olika sätt att tolka samma bild. Det kan bero på sinnesstämning just nu, erfarenheter sedan tidigare, olika intresse och olika känsla för saker.

Detta är väl egentligen inte något som är synonymt för just fotografering utan det är väl samma egentligen med en bok, ett musikstycke, en målad tavla, en film

Utan dessa olika sätt att se på något skapat, så skulle ju inte det heller uppstå intressanta diskussioner.

Sedan, ibland behöver man ju faktiskt inte lägga in en massa tankar i en bild, eller leta efter ett sätt att tolka den..

Ibland är det bara skönt att få njuta av en vacker bild, eller en tavla, eller ett musikstycke.. eller bara få le åt en underhållande bok.

Ventileit skrev:
När man snurrar runt i olika forum och läser kommentarer om bilder o.s.v stöter man ofta på saker som: "Vad vill du förmedla med bilden?" m.m. Måste man alltid förmedla en känsla eller berätta en historia med sin bild? Kan inte en bild bara vara vacker genom sitt motiv?. För oavsett om jag förmedlar en känsla eller berättar en historia med min bild så kommer den ju ALLTID utan undantag att tolkas på olika sätt.

Hence the expression: "A picture speaks a 1000 words!"

När du tittar på en bild ser du alltid på denna med "dessa" ögon, Och för att bilden skall vara vacker för just dig måste då bilden säga något?

Själv struntar jag helt och hållet i vad bilden förmedlar för känsla till just mig, För jag vet ju inte alls om det var just den känslan som fotografen VILLE förmedla när han tog bilden.

För mig kan bilder vara underbara och vackra utan att beröra.

När jag själv fotograferar så handlar det inte om att beröra på en själslig nivå, Utan mer att dela med mig av det vackra som jag såg och därmed valde att fota.

Vad har ni själva för tankar och funderingar runt detta?

//Danne.

(Ursäkta dubbelposten, tror jag lade den första i fel forum)

Klicka för att se resterande...

Jag är lite dubbel i frågan. På ett sätt har du rätt, speciellt om man skall bedöma många bilder och sedan jämföra de sins emellan. Men i huvudsak tycker jag ändå att bilden måste förmedla något till mig. Förmodligen är det ganska så jämförbart med musik eller poesi , som talar rätt så vitt skilda språk beroende på vem som lyssnar/läser. Men skulle jag sitta i en jury vars uppgift vore att bedöma andras bilder kan man nog inte enbart ta hänsyn till sina egna känslor och tolkningar, och framför allt måste nog en begriplig motivering läggas fram. Som enskild betraktare behövs ju inte det, man har så att säga oinskränkt tolkningsföreträde. Ibland behöver bilden förklaras och sättas i ett sammanhang för att man skall förstå dess storhet. En bild kan verkligen lyfta för mig, om jag får en liten bakgrund till hur och varför den togs. Jag observerade att du nog talar lite emot dig själv. Att beröras av något vackert som du vill dela med dig av är nog för mig, att beröras på själslig nivå. Gemensamt för alla som visar upp sina alster är ändå att man vill ha något sagt, eller ställa en fråga till betraktaren.

paul innergård skrev:
... Jag observerade att du nog talar lite emot dig själv. Att beröras av något vackert som du vill dela med dig av är nog för mig, att beröras på själslig nivå. Gemensamt för alla som visar upp sina alster är ändå att man vill ha något sagt, eller ställa en fråga till betraktaren.

Klicka för att se resterande...

Håller absolut med dig i vad du skriver Paul, Självklart förmedlar alla bilder jag anser vara vackra någon form av känsla för mig annars så skulle jag förmodligen inte tycka som jag gör om bilden i fråga. Jag har dock kommit på mig själv att låta "tekniken" bakom bilden, kompositionen, färgerna, motivet ta överhanden i min bedömning av bilder, Både mina egna och andras.

Jag menade nog inte ordagrant när jag startade tråden att "jag inte får någon känsla, blir ej berörd" För stannar jag upp vid en bild och tittar extra noga så är det väl just för att bilden har sagt mig något. Men för mig är det allt som oftast svårt att sätta fingret på just vad bilden förmedlar.

Det är väl lite likadant som när jag kan lyssna på musik. Jag kan tycka om en låt utan att "lyssna" på texten. Jag kan tycka om en film utan att gilla handlingen, Och det pga. att musiken i filmen och fotot i filmen kanske tilltalar mig.

Som sagts tidigare, Människor tolkar saker på olika sätt ... det är väl just det som är charmen.

Ventileit skrev:
... Självklart förmedlar alla bilder jag anser vara vackra någon form av känsla för mig annars så skulle jag förmodligen inte tycka som jag gör om bilden i fråga. Jag har dock kommit på mig själv att låta "tekniken" bakom bilden, kompositionen, färgerna, motivet ta överhanden i min bedömning av bilder, Både mina egna och andras.....

Klicka för att se resterande...

Kan nog hålla med dig där. Det är mycket enklare att formulera kritik och kommentarer angående teknik/motiv än att sätta ord på de känslor som uppstår när man tittar på en bild man gillar.

Jag gillar dova bilder som signalerar tungsinthet, melankoli, panik, skräck och det som ligger på gränsen till fantasi och mardrömmar. Men samtidigt så gläds jag åt bilder där ljust strömmar in och där glädje väcks i mig. Men när jag tittar på de bilder jag kommenterat här på fotosidan så är de flesta konstigt nog dragna åt tekniskt lyckade bilder. Jag får fan ta mig i kragen och börja kämpa fram orden för att kommentera de bilder som verkligen talar till mig.

Tack för att du kanske fick mig att öppna ögonen/sinnet!

Att argumentera om känsloupplevelser för motivet håller ju inte som bara är ens egna bekännelsetrogna åsikt . Detta har ju ingen allmänmässig förankring.
Andra kanske inte tycker så.

Men det är ju så lätt för folk att fastställa fel och brister, vilket tyder på att det inte finns nån frihet för motivet

Alltså tyder på objektiva normer och inte subjektiva.

Vad är de objektiva normer för en bra skildrande bild