Har kört skolans fm2r och fm3r och de är väligt ok jättefin stor sökare med snittbild mikroprismor och allsköns fokushjälpmedel. Exponeringsmätarna är finfina och exponar väldigt sällan fel och det är sjukt bra mekanisk känsla i dem. Men sedan kommer det negativa: det är sjukt irriterande att vara tvungen att man måste ta bort ögat från sökaren när man skall ändra slutartid. Och så är greppet ett skämt till och med min gamla kompakt a710 is hade bättre grepp. Så när kom den första kameran som var ergonomisk och lätt att använda? Var det först när eosarna kom som man fick en liten fin ratt vid tummen och pekfingret + ett ordentligt grepp?

Tycker ju Canons t70 var ganska ergonomisk av sig Annars är måste de vara nån av eos modellerna

Ergonomiska blev väl de flesta på 70-talet när motorer och "Winders" började få lite rundade grepp. Min AE-1P hade att litet plastgrepp man skruvade dit på framsidan för o bättra på greppet.

Justera tid och bländare har man väl aldrig behövt ta ner kameran för att göra?
Låg vikt och kompakt format kom ju med Olympus OM1 och Pentax ME och MX. Då kom oxå sökare med mer information än bara exponeringsmätarpilen i kameror utanför proffsklassen.

"Modern" ergonomi som Robin väl far efter kom väl igentligen med Minolta 7000 då man fick en vettig AF för första gången utan tillsatser eller specialoptik.
Första AF-kameran jag provade var Chinon som hade en 35-70mm optik, om jag inte missminner mig, med IR-fokusering påbyggt.
Och jag har säkert glömt något i all hast.

Min Olympus OM-1 var faktiskt ganska ergonomisk då windern var påskruvad. Både bländare och tid var typ ringar runt objektivet. Tidsringen var dock runt objektivfattningen på huset.
Tyckte att Nikon F3 med motor var ganska ergonomisk också förutom tidsintällningen så på den körde jag tidsautomatiken.

Men det har ju blivit bra mycket bättre nu då kamerahusen är gjutna. Tror inte de var det förr.

//Johan

johanu sa:

Men det har ju blivit bra mycket bättre nu då kamerahusen är gjutna. Tror inte de var det förr.

Klicka för att se resterande...

Hur gammalt är "förr"?

Minoltakameror från slutet av 60-talet har i alla fall ett gjutet aluminiumchassi och jag är säker på att kameror från andra tillverkare hade det också, både då och tidigare. En skillnad mot dagens kameror är dock att vid den tiden var det vanligt med mattkromat eller svartlackat mässingslock som kamerahusets underdel och överdel.

johanu sa:

Min Olympus OM-1 var faktiskt ganska ergonomisk då windern var påskruvad. Både bländare och tid var typ ringar runt objektivet. Tidsringen var dock runt objektivfattningen på huset.
Tyckte att Nikon F3 med motor var ganska ergonomisk också förutom tidsintällningen så på den körde jag tidsautomatiken.

Men det har ju blivit bra mycket bättre nu då kamerahusen är gjutna. Tror inte de var det förr.

//Johan

Klicka för att se resterande...

Gjutna hus? Jo, det var inte alls ovanligt. Det var snarare det normala när det gällde systemkamerorna. Det dröjde in på 80-talet innan det började bli vanligt att metallen till förmån för plastmaterial. Ett vanligt material var aluminium men det fanns även kameror som hade stomme av rostfritt stål, som Nikkormat EL och ELW.

Men det ganska vanligt att bortse från att mycket av det som ses som nyheter idag i verkligheten bara är repriser, som dammats av och moderniserats.

Kamerorna var inte mindre ergonomiska för 40 år sedan än vad de är idag skulle jag nog vilja påstå.

Jag tycker inte heller att man generellt kan säga att gamla kameror är oergonomiska. På en klassisk mellis med bladarstuk sitter ju allt rätt; Vänsterfingrarna till fokus, bländare och eventuellt slutare, höger pekfinger till avtryckare, ev med en liten rörelse till slutartidsvred. Bra stöd med armarna mot sidorna och kameran mot bröstkorgen om man behöver vara stabil.

Småbildsspegelreflexerna har i och för sig ofta haft klumpiga slutartidsreglage, där kan jag ge Robin en poäng. Olympus var ju ett undantag med sin genialiska dubbelring.

Men bländarringen är tusan så mycket mer ergonomisk än dagens små pillepillrattar.

Ljusmätarna har blivit mycket bättre verktyg på senare år. Förut hade man nålar som var bra eftersom man såg hur långtifrån mitten man var. Under några mörkerår ersattes de av lysdioder som bara var av eller på som t ex i F3. Helt värdelöst. Dagens staplar är lika lättlästa som nålarna, mäter över ett större område och kan avläsas med bättre precision.

Reglagen idag är ju ofta av multifunktionstyp där man kombinerar knapptryckningar med att snurra på nåt för att åstadkomma saker. Det är väl av nöd eftersom grejerna har så mycket funktioner, men nog är det mer ergonomiskt med ett vred som har en enda funktion.

Nä, jag tycker nog att gamla kameror är ergonomiska. Och nya. Mörkret inträffade under åttiotalet när många riktigt usla konstruktioner såg dagens ljus.

Ska man vara kinkig var de gamla Hasselbladarna tänkta att hållas i vänster hand, med vänster pekfinger på avtryckaren. Höger hand används för att ställa slutartid, bländare, skärpa och för att veva fram filmen.

Ja, du ser. Försök använda en modern kamera på alternativa sätt

afe sa:

Ska man vara kinkig var de gamla Hasselbladarna tänkta att hållas i vänster hand, med vänster pekfinger på avtryckaren. Höger hand används för att ställa slutartid, bländare, skärpa och för att veva fram filmen.

Klicka för att se resterande...

Så viktor var vänsterhänt?

Går tidsinställningen på fm2/fm3 så trögt att den inte går att justera med ett finger? I så fall är det ju en miss. Annars tycker jag att den verkar sitta precis där åtminstone jag vill ha den
-affe

Göran Larsson sa:

Hur gammalt är "förr"?

Minoltakameror från slutet av 60-talet har i alla fall ett gjutet aluminiumchassi och jag är säker på att kameror från andra tillverkare hade det också, både då och tidigare. En skillnad mot dagens kameror är dock att vid den tiden var det vanligt med mattkromat eller svartlackat mässingslock som kamerahusets underdel och överdel.

Klicka för att se resterande...

Tänkte på min OM-1a och F3. De verkar ju mer vara stansade plåtar än gjutna, men hur de är gjorda invändigt har jag ju ingen aning om. Nu för tiden är det ju mer krångliga former som tumgrepp och så. Men det kanske inte beror på gjutningen.

//Johan

OM-1 är definitivt gjuten. Så här ser min ut (fråga inte

jimh sa:

OM-1 är definitivt gjuten. Så här ser min ut (fråga inte

Klicka för att se resterande...

Blir inte filmen ljusskadad i den där?

Nejdå, eftersom kameran ser likadan ut på upptagningssidan så stannar filmen väl skyddad i kassetten

Robin Gyllander sa:

...Så när kom den första kameran som var ergonomisk...

Klicka för att se resterande...

Vi väntar än... inte tusan är det ergonomiskt för en människa att kämpa med ett (eller två) tunga hus och optik som väger många kg.

janolof sa:

Blir inte filmen ljusskadad i den där?

Klicka för att se resterande...

Nix,,,, han håller på att pimpa den, det ska på swarovskikristaller och en 40 mp sensor innan han är klar!

Det finns undantag bland spegelreflexkameror från förr, där slutartidsreglaget inte satt fel utan rätt, dvs till vänster om spegelhuset, runt återspolningsveven, istället för till höger. Contax RTS från slutet av 70-talet samt RTS II 137MA/MD och 139 från ungefär samma tid eller början av 80-talet, har alla reglagen på rätt ställe. Dessutom föredömliga sökare med lysande tidsindikering och skalor, samt infälld bländare, och information om exponeringskompensation, Ingen behöver ta ögat från sökaren för att ändra bländare eller tid eller något annat med dessa kameror.

Jag tycker nog att Nikon och Olympus gjorde minst lika rätt med sin placering av slutartidsreglaget som en ring runt objektivfattningen på Nikkormat och på OM-kamerorna.