Jag undrar om någon vet hur man får så naturliga färger som möjligt . Fotar alltid i råformat och konverterar med DPP, Camera Raw 6.1 eller Silkypix 3.0.Kan någon säga vilket av mina program som ger det mest naturliga resultatet och med vilken "kameraprofil" (som inställniningen jag syftar på kallas i Camera Raw)? Fotar i allmänhet i halvklart väder och brukar använda vitbalansen för dagsljus. Kan det vara bättre att använda någon annan vitbalans?

Vitbalansen skall bara användas för att balansera "neutrala" färger, dvs vitt, grått och svart - INTE för att ge de egentliga FÄRGERNA en annan ton. I övrigt går det egentligen inte att svara på frågan då begreppet "naturlig färg" inte har någon specifik mening. Det FINNS ingen "naturlig färg". Det fins bara tolkningar av färg.

Med DPP kan du använda Canons "Picture style editor" för att justera in en profil (t.o.m ladda ner den till kameran!), och de andra två ger dig möjlighet att använda externa profiler. Dessa externa profiler kan du göra som du vill - det finns gott om literatur och web-sidor om detta.

Men först måste du definiera vad som är "naturlig färg" för just DIG....


Min egen inställning till frågan är att jag vill att min kamera (den jag för tillfället använder) ska återge verkligheten så exakt det bara går (via profiler, eller Canons PSE). Här får jag ett "orginal", som jag sen kan påverka hur jag vill i efterbehandlingen/framkallningen. Slutresultatet är sällan "perfekt verklighetstroget", men att orginalet innehåller allt som är möjligt ger mig en bra utgångspunkt.
MVH/J

Analog

Välj -Analog- Foto . Skanna in dina bilder .Det är mitt svar .Hälsningar Krillan 54 .

Analog film har den absolut svåraste färgåtergivningen av alla tillgängliga bildformat. Den är i stort sett omöjlig att korrigera upp till korrekt återgivning. Man kan tycka att den ser "trevlig" ut, men så hemaskt mycket med verkligheten har den inte att göra.

Lägg sedan till en omgång scanning, så har du lagt kaka på kaka, två olinjära kaotiska operationer ovanpå varandra. Det finns oftast inte ens en teoretisk möjlighet att via en scan av ett negativ komma fram till vad den verkliga färgen framför objektivet var.

The_SuedeII sa:

Vitbalansen skall bara användas för att balansera "neutrala" färger, dvs vitt, grått och svart - INTE för att ge de egentliga FÄRGERNA en annan ton. I övrigt går det egentligen inte att svara på frågan då begreppet "naturlig färg" inte har någon specifik mening. Det FINNS ingen "naturlig färg". Det fins bara tolkningar av färg.

Med DPP kan du använda Canons "Picture style editor" för att justera in en profil (t.o.m ladda ner den till kameran!), och de andra två ger dig möjlighet att använda externa profiler. Dessa externa profiler kan du göra som du vill - det finns gott om literatur och web-sidor om detta.

Men först måste du definiera vad som är "naturlig färg" för just DIG....


Min egen inställning till frågan är att jag vill att min kamera (den jag för tillfället använder) ska återge verkligheten så exakt det bara går (via profiler, eller Canons PSE). Här får jag ett "orginal", som jag sen kan påverka hur jag vill i efterbehandlingen/framkallningen. Slutresultatet är sällan "perfekt verklighetstroget", men att orginalet innehåller allt som är möjligt ger mig en bra utgångspunkt.
MVH/J

Klicka för att se resterande...

Tack! Jag menade verklighetstrogna färger men jag uttryckte mig nog lite oklart. Har du gjort en egen bildstil eller använder du någon av DPP:s egna för att få verklighetstrogna färger? Har du testat med Camera Raw och jämfört det med DPP?

Du kanske är bra på skärmar också? Tycker att min Samsung Syncmaster 226 ger mer korrekta färger än min HP laptop. Jämförde med en bärbar dator av annat fabrikat i butiken och testbilderna såg precis likadana ut på den. När jag jämför med min Panasonic tycker jag att den bärbara har för varma fäger. Vet du om det kan stämma?

MVH
Sten

Vill du göra det så lätt för dig som möjligt kan du utgå från en av Canons standardval, och modifiera den i PSE. De vanligaste problemen med 5D2 är avsnitten orange-gul och blå-violett.

Jag har inte arbetat speciellt mycket i DPP då jag tycker att det är en fantastiskt trög motor, och den är lite knökig att hålla rätt på bildbibliotek med. Jag tog upp det mest eftersom det ger möjligheten att ladda ner bildstilen i kameran om man vill ha jpg-i-kamera.

Med ACR/LR finns det lite valmöjligheter... den lättaste är just nu Adobes gratisprogram "DNG profile editor". All färgbehandling kräver dock någon slags referens, och detta är något man måste köpa - det fins inga hemmabyggen som duger här tyvärr...

De vanligaste referenserna är QP-card, och X-Rites CC24/passport.

Sen angående skärmar så är det samma problem här... "Tycker att" räcker inte långt. Den artistiska friheten senare är oändlig, men det man utgår ifrån, referensen skall alltid vara rätt - iaf om man vill att det man gör ska fungera hos andra också - eller i utskrift.

Jag tror Stefan Olsson har skrivit nån kort essä om färgprofilering här på fotosidan, jag tror de ligger på gratissidorna... hmmm. Nej, enbart för betalande medlemmar:
http://www.fotosidan.se/cldoc/5808.htm

The_SuedeII sa:

Vill du göra det så lätt för dig som möjligt kan du utgå från en av Canons standardval, och modifiera den i PSE. De vanligaste problemen med 5D2 är avsnitten orange-gul och blå-violett.

Jag har inte arbetat speciellt mycket i DPP då jag tycker att det är en fantastiskt trög motor, och den är lite knökig att hålla rätt på bildbibliotek med. Jag tog upp det mest eftersom det ger möjligheten att ladda ner bildstilen i kameran om man vill ha jpg-i-kamera.

Med ACR/LR finns det lite valmöjligheter... den lättaste är just nu Adobes gratisprogram "DNG profile editor". All färgbehandling kräver dock någon slags referens, och detta är något man måste köpa - det fins inga hemmabyggen som duger här tyvärr...

De vanligaste referenserna är QP-card, och X-Rites CC24/passport.

Sen angående skärmar så är det samma problem här... "Tycker att" räcker inte långt. Den artistiska friheten senare är oändlig, men det man utgår ifrån, referensen skall alltid vara rätt - iaf om man vill att det man gör ska fungera hos andra också - eller i utskrift.

Jag tror Stefan Olsson har skrivit nån kort essä om färgprofilering här på fotosidan, jag tror de ligger på gratissidorna... hmmm. Nej, enbart för betalande medlemmar:
http://www.fotosidan.se/cldoc/5808.htm

Klicka för att se resterande...

Tack för tipsen. Jag betalar så jag ska kolla när jag är hemma.

Har fotat motiv utanför fönstret och bilderna är i alla fall mer naturtrogna på min externa skärm. Dessutom ser bilderna på den skärmen precis ut som utskrifter från min Epson fotoskrivare och från Crimson.

Jag använde mig av DPP Standard och Camera Raws Camera standard när jag testade med motiv utanför föstret. Resultaten blev nästan identiska med dessa inställningar (DPP och Camera Raw). Men kanske blir resultaten annorlunda med andra motiv, så att det då är andra standardinställningar som fungerar bäst.

Egentligen tycker jag dock att det är viktigast att bilderna ser bra ut på papper, inte att färgerna är helt naturtrogna, men jag tycker ändå att det är intressant att veta hur man får de mest naturtrogna resultatet.

Om bilderna som du ser på din skärm (den externa) ser ut så att du tycker likheten med utskrifter är god så är det upp till dig hur noga du vill vara. De vanligaste defekterna i kedjan brukar då (på denna nivå) vara kameran faktiskt - förutsatt att skrivarprofiler och allt annat fungerar.

Vad det gäller kameran så får man också ta ett beslut om hur noga man vill vara. Ett foto taget i halvdirekt solljus ger inte samma färgåtergivning som ett foto taget under blå himmel, men i djup skugga. ELLER foton tagna i glödlampsljus eller lysrörsljus.

Men "naturligt ljus" är ju för de flesta den viktigaste avdelningen.

Du får bestämma dig vilket system du vill arbeta med, eller göra småkorrigeringar i samtliga system (ACR, DPP, SP). Detta är dock lite arbete...

Hade jag varit som du, med den kravställning du verkar ha hade jag nog tagit det ganska lugnt. Färgprofilering springer lätt iväg till ganska mycket inlagda pengar - är man (någorlunda) nöjd med sina resultat och gör detta som glad hobby ska man nog slappna av lite.

Det enda jag sådär direkt kan rekommendera är ett inköp av en färgreferens - detta är bra att ha, även för mindre justeringar "på ren känsla". I övrigt kan det vara bra att lära sig hur profilhantering i verkligheten går till, och var dess fallgropar med alla färgöversättningar ligger.

krillan54@gmail.com sa:

Välj -Analog- Foto . Skanna in dina bilder .Det är mitt svar .Hälsningar Krillan 54 .

Klicka för att se resterande...

Undrar om detta inte beror på att med analogt ser man ett dia eller en print och så tycker man att detta stämmer. Sedan så har man en referens som man kan utgå från.

För mig som ofta gör reproduktioner av konstverk och där jag har tillgång till originalen så vet jag hur totalt hopplöst det är att få till en korrekt färgåtergivning när utgångspunkten är ett dia. Det tar timmar av extraarbete att komma i närheten av originalets färg jämfört med om jag får en fil från en bra digital kamera.

Stefan

Stene_68 sa:

Jag undrar om någon vet hur man får så naturliga färger som möjligt . Fotar alltid i råformat och konverterar med DPP, Camera Raw 6.1 eller Silkypix 3.0.Kan någon säga vilket av mina program som ger det mest naturliga resultatet och med vilken "kameraprofil" (som inställniningen jag syftar på kallas i Camera Raw)? Fotar i allmänhet i halvklart väder och brukar använda vitbalansen för dagsljus. Kan det vara bättre att använda någon annan vitbalans?

Klicka för att se resterande...

Jag har under sommaren blivit bättre på bildbehandling än tidigare (titta inte i mitt album här för bildbevis, har inte lagt in så mycket nytt på sistone), och har nu märkt vilken enorm skillnad vitbalanseringen och noggrann exponering har för "naturligheten". Kontraster och färgmättnad inverkar förstås också mycket. Vid halvklart väder eller i skuggan tycker jag att det blir bäst att använda lite högre färgtemperatur än "dagsljus", 5200K. Jag brukar ofta skruva upp den till 6-8000K, lite beroende på när på dygnet bilden är tagen och hur klart väder det är.

Min D90 vill oftast exponera alltför ljust och väljer en lite för kall vitbalans. Genom att hålla tillbaka exponeringen lite och välja vitbalans själv tycker jag att jag får mer stuns i färgerna. Speciellt djupblått brukar jag ha problem med om jag inte ser till att exponera sparsamt. (Jag har gått tillbaka till att fotografera mestadels i jpeg då jag tycker det funkar ungefär lika bra som raw i många fall, speciellt om man bara fotograferar för eget nöjes skull. Jag ser till att välja en neutral bildprofil i kameran och justerar sen vid behov kontraster (vit/grå/svartpunkt) och mättnad mm i efterbearbetningen. Detta för att inte extra pålagd kontrast och mättnad ska göra det dynamiska omfånget i jpeg-bilden mindre än vad det är).

Jag kör också mycket D90, och jag tycker nog att exponeringen oftast ligger ganska bra. Däremot har jag sänkt "brightness" och "contrast" lite i stället för att ge kameran möjlighet att visa lite starkare färger. Då måste man ofta öka på kontrasten lite i efterhand, men hellre det än att förstöra grundmaterialet med för hög kontrast/utblåsta färger.

Problemen med jpg ligger oftast i högdagrar, som är svåra att göra nåt åt med efterarbete - men så länge man inte överdriver kan man ta en ganska mörk jpg och ljusa upp utan nån märkbar förlust.

BRUSIGA jpg-filer är däremot bortom all räddning. Vad du än gör kan det bara bli värre.

JazzBass sa:

Jag har under sommaren blivit bättre på bildbehandling än tidigare (titta inte i mitt album här för bildbevis, har inte lagt in så mycket nytt på sistone), och har nu märkt vilken enorm skillnad vitbalanseringen och noggrann exponering har för "naturligheten". Kontraster och färgmättnad inverkar förstås också mycket. Vid halvklart väder eller i skuggan tycker jag att det blir bäst att använda lite högre färgtemperatur än "dagsljus", 5200K. Jag brukar ofta skruva upp den till 6-8000K, lite beroende på när på dygnet bilden är tagen och hur klart väder det är.

Klicka för att se resterande...

Även om det du skriver inte är nytt så kan det aldrig påpekas nog många gånger. När man fotar måste man förstå grunderna. Jag känner igen mig själv i din beskrivning. Även jag insåg (lite för sent kan jag tycka) att det faktiskt är den korrekta exponeringen man ska lära sig att göra innan något annat. Visst kan man sitta och trixa efteråt men det blir så oerhört mycket mer svårjobbat än om man redan från början tar sig an en välexponerad bild.

Lär man sig att exponera korrekt (inklusive vitbalans - även om den även kan göras efteråt om man fotar i RAW) ser man också varför färger blir så mycket "naturligare" då jämfört med när man över- eller underexponerat.

Jag brukar återkomma till det här på forumet, men jag tror att RAW-formatet lurar många att ta en genväg som inte är särskilt snabb i det långa loppet. RAW-formatet "tillåter" slarv vid exponeringen eftersom man tror att det går att justera efteråt. Det gör det också, men bara till en viss gräns. Om man däremot exponerat rätt från början går det att se RAW-formatets verkliga styrka. Samtidigt innebär också det att många klarar sig bra med från början korrekt exponerade JPG-bilder.

The_SuedeII sa:

BRUSIGA jpg-filer är däremot bortom all räddning. Vad du än gör kan det bara bli värre.

Klicka för att se resterande...

Att färgerna skulle påverkas negativt av brusreducering kan jag inte förstå, eller hålla med om. Du får gärna förtydliga dig på den punkten. Om någon kan passa på att förklara varför Adobe Camera Raw gör ett ofantligt mycket bättre jobb med brusreduceringen än filtret i PS (CS3) så vore det en bonus, för det har förbryllat mig.

För det första:
"Korrekt exponering" är egentligen bara ett sätt att anpassa din input (råfilen) så att den "strykemässigt" stämmer in i efterbehandlingens kurvor. Anledningen till att en annan exponering ger annan färg är att dina färdiga jpg-bilder inte är linjära - de har gått genom fler olinjära, kurvformade, komprimerande steg än vad du vill tänka på.
Du ser helt enkelt till att det du lämnar över till efterbehandlingen ligger i det omfång som efterbehandlingen är grundanpassad till.

Det är också därför det är ganska tradigt att dra för mycket i jpg-filer - då flyttar du runt på diverse olinjäriteter som egentligen var menade att "gömmas" runt hög- och lågdagrar. S-kurvan, färgbehandlingen och gammakorrigeringen gör dessutom att du inte kan göra bilden mörkare eller ljusare utan att påverka BÅDE färgton och färgstyrka i ALLA exponeringsavsnitt av bilden...

Gör du detta med en råfil händer inte detta - då skalar du om input så att alla olinjäriteter kommer "rätt" på det från början, du gör ändringen vid källan i stället för vid det färdiga resultatet. För att omformuler lite poetiskt:

-"Det blir mycket bättre om du sorterar ut de sillar som är ruttna INNAN du gör fiskgrytan. Försöker du göra det EFTER att du blandat allt och kokat upp det kommer det inte bli speciellt bra".

Det kameran fångar in är ALLTID i ett linjärt format. Hur du sedan väljer hur du vill flytta det "fönster" som du väljer som exponeringsomfång för vidare bearbetning är upp till dig, det gör ingen skillnad för kameran. Försöker du däremot göra detta med en jpg kommer du som sjunde hjul på vagnen med en fix på en fix på en fix på en fix. Då börjar det bli lite svårt att hålla rätt på vad man egentligen ändrar...

Men en under- eller överexponering som är så stark att du börjat bottna är en fisk som är så rutten att den infekterat alla andra fiskar i lådan också...

Märks det att jag är trött idag?

Björn: svaret på detta är i stort sett identiskt med förra, men inte riktigt.

Råkonverteraren har som uppgiftt att utifrån EN färg per pixel försöka lista ut vad de andra två ska (eller skulle) vara. Kameran fångar ju bara EN färgkanal per pixel.

För att göra denna estimering tittar man på pixlarna runtomkring, och försöker lista ut att -så här kan det nog sett ut - så jag sätter rött till "X" och blått till "Y"

När detta väl är gjort har du en bild som programmet kan arbeta vidare med. Bilden är då i 16-bit format, med en väldigt stor färgrymd. Du kan alltså arbeta väldigt mycket mer precist med den, samt använda andra typer av verktyg/algoritmer för att brusreducera.

Sen exporterras resultatet till en 8-bit jpg - din slutbild. Den kommer innehålla samtliga fel i hela kedjan bakåt - ackumulerade. Ett fel i början av kedjan kommer alltså sprida sig framåt och "störa" nästkommande bearbetning så att det förstärks till kanske det dubbla felvärdet (avvikelsen, värdes-osäkerheten) i varje steg. Ta detta upphöjt till 4-5 arbets-steg så har du suddat ut ganska mycket detaljer i bilden.
.......................................

Om du däremot redan från början, i det allra första steget, kan utgå från att "här är det nog brusigt, så min estimering av de två saknade värdena per pixel måste göras med lite försiktighet" så kan du göra felen betydligt mindre redan från starten av arbetet. Och detta mindre fel förstärks heller inte lika mycket fram till slutbilden, utan kan ge en betydligt mer detaljerad bild (med samma brusreduceringseffekt).

The_SuedeII sa:

S-kurvan, färgbehandlingen och gammakorrigeringen gör dessutom att du inte kan göra bilden mörkare eller ljusare utan att påverka BÅDE färgton och färgstyrka i ALLA exponeringsavsnitt av bilden...

Klicka för att se resterande...

Det stämmer väl ändå inte? Du kan justera gamma, sätta vit- och svartpunkt, justera kontrast, utan att påverka färgerna om du använder ett justeringslager och sätter blandningsläget till luminositet.

Sen återstår min fråga till dig, hur brusreducering kan påverka färgerna negativt och förstöra en bild bortom all räddning, om vi nu bortser från den generella destruktion som jpg-sparande innebär.

Tillägg: såg att du just hade svarat på den senare frågan. Men du utgår ju bara från att man sparar och sparar om till jpg. Om du öppnar en råfil, kör brusreducering i PS med något insticksfilter, och sparar som exempelvis tif eller psd, vill du ändå hävda att brusreduceringen i sig förstör bilden så kapitalt som du hävdade i ditt tidigare inlägg?

Billingen sa:

Det stämmer väl ändå inte? Du kan justera gamma, sätta vit- och svartpunkt, justera kontrast, utan att påverka färgerna om du använder ett justeringslager och sätter blandningsläget till luminositet.

Sen återstår min fråga till dig, hur brusreducering kan påverka färgerna negativt och förstöra en bild bortom all räddning, om vi nu bortser från den generella destruktion som jpg-sparande innebär.

Tillägg: såg att du just hade svarat på den senare frågan. Men du utgår ju bara från att man sparar och sparar om till jpg. Om du öppnar en råfil, kör brusreducering i PS med något insticksfilter, och sparar som exempelvis tif eller psd, vill du ändå hävda att brusreduceringen i sig förstör bilden så kapitalt som du hävdade i ditt tidigare inlägg?

Klicka för att se resterande...

Prova. Det kan du inte.
Ta en bild med många olika starka färger i olika mörkhet, gör ett korrigeringslager satt till "luminosity" och börja veva runt lite. Både DeltaC (AB-koordinaten i Lab) och mörkhet kommer arbeta HELT olika beroende på den underliggande färgtonen är.

Du kommer dessutom påverka färgmättnaden i skuggorna med en faktor 4 mer än färgmättnaden i högdagrarna - om du jämför ljusa och mörka färger.

Det är ALDRIG bra att försöka korrigera en olinjär representation med en okänd, olinjär metod. Resultatet blir alltid kaotiskt - du har aldrig en aning om vad det kommer bli. Det kan iaf hända att resultatet känns "tillräckligt bra", men man slår sig själv på tummen om man tror att det är ett hållbart arbets-sätt...

För enstaka korrigeringar räcker det alldeles utmärkt. En jpg-fil innehåller mycket mer än vad många vill tro - MEN - det finns ganska stora begränsningar i flexibiliteten.

Tack, jag har provat, och använder jämt justeringslager med blandingsläget satt till luminositet om det bara är ljus och inte färger jag vill påverka. Det är ett arbetssätt som tillämpas och rekommenderas av Photoshop-experter som Ben Willmore, Craig Tanner, Marc S. Johnson m.fl. Vad är din rekommendation?

Min rekommendation? Att du forsätter precis som du gör!

Det finns i stort sett INGA operationer i PS som är "vad de ser ut som" - de allra flesta har en liten "twist" för att korrigera upp de genomsnitliga fel som en normal kurvbehandlad och gamma-korrigerad bild har. Exakt vad denna korrigering är beror på vad utvecklarna TROR att du kommer använda funktionen till.

Ta t.ex fyra olika sätt att göra ett "luminosity"-lager. Öppna en bild med många olika, blandade starka och svaga färger.

Gör en "duplicate", så att du har en "extra" kopia öppen.
I orginalet, gör tre kopielager.
1). Översta lagret.
----Använd "Saturation" från den vanliga "Hue/Saturation" för att dra ner
----färgstyrka till noll (Saturation -100). Klicka bort synligheten,
2). Näst översta lagret.
----Använd "Saturation" från "Vibrance"-verktyget i stället. Dra ner färgstyrkan
----till noll (Saturation -100). Klicka bort synligheten på lagret, välj "Layer 1"
3). Näst understa lagret.
----Fyll lagret (Paint bucket) med svart, vitt eller neutralgrått, det kvittar vilket.
----Bara det är färgneutralt. Sätt lagerblandning till "Color". Detta är den
----exakta inversen på ditt sätt att arbeta med "luminosity"-blandning,
----det du ser nu är effekten av luminosity. Slå ihop detta lager med
----bottenlagret så har du tre versioner på vad som är färg och vad som
----är ljushet.
4). "Duplicate" - din andra kopia på filen
----Konvertera till Lab, sätt a- och b-kanalerna till neutralt (Sat -100 funkar).
----Välj allt ctrl-A, kopiera ctrl-C, stäng ctrl-W. Du är nu tillbaka i orginalfilen
----med tre lager. Välj översta lagret, klistra in (så att Lab hamnar överst).

Bläddra mellan de fyra lagerna.
Är det någon av dem som är lika, som gett samma resultat? -Nej, det är det inte. Och skillnaderna du ser är ungefär hur mycket skillnad PS gör i olika typer av operationer på bilden - vilken som helst av dessa arbetssätt kan användas i vilken operation som helst, och du har inte en aning om vad som gör vad - egentligen.

Skillnaden i hur färger blandas, kurvor hanteras, mixning av lager sker osv osv osv är precis lika invecklad - inget gör vad du egentligen tror att det gör. Allt är anpassat för att resultatet ska bli "tillräckligt bra" med så lite processorkraft inblandad som möjligt.