Vad önskar man med sitt skapande,


Vad önskar jag?

-Jag önskar att dela med mig.

Dela med dig av vadå?

-Vår natur, visuellt till andra genom mina ögon min upplevelse.

Vilken natur som helst?

-Nja, den som tilltalar mig starkt och konkret, kan även vara ngt diffust.

Hur som helst?

-Min verklighet är inte någon annans verklighet även om vi upplever den samtidigt. Jag vill dela min upplevelse, min verkligheten.
***



Jag undrar just om folk ställer frågorna till sig själva?! Är inte det en skapande individs direkta nödvändighet?!

Så fort man önskar att dela med sig av ngt personligt som tex sin upplevelse av natur eller liknande så kan ingen neka till att budskapet blir vinklat redan där. Alltså om en sådan "mer konstnärlig" vinknel antas så har vi erkännt oss att det är en tolkning av verkligheten som den generellt yttrar sig. Här har den skapande total frihet, det måste vi inse!

Vad är verkligheten om inte den som man själv upplever! Låt oss då släppa taget vi som delar med oss av oss själva. Att inte manipulera För att understryka verkligheten Är enligt mig att bedra sig själv stort! Din verklighet är din och min verklighet är är min. Jag förväntar mig aldrig att en fotograf skall presentera Min verklighet, för Hur trovärdigt hade det varit?

Mvh Niclas, som säkert ställer fler frågor än Sokrates själv

Niklas:

Om du menar att våra motivval och våra sätt att med kamerans hjälp skapa en personlig bild är manipulation har du en definition på manipulation som jag inte delar.

Om du dessutom menar att man kan fortsätta manipulera i ps eller med andra verktyg bara för att vi redan är inne på manipulerandets bana så fattar jag inte vad du talar om.

Manipulation är för mig att ta till andra verktyg än de rent fotografiska verktygen när kameran inte räcker till. Vad är manipulation för dig?

Vad har motivval, komposition, bildseende och personligt skapande med manipulation att göra?

Arleklint skrev:
Niklas:

Om du menar att våra motivval och våra sätt att med kamerans hjälp skapa en personlig bild är manipulation har du en definition på manipulation som jag inte delar.

Om du dessutom menar att man kan fortsätta manipulera i ps eller med andra verktyg bara för att vi redan är inne på manipulerandets bana så fattar jag inte vad du talar om.

Manipulation är för mig att ta till andra verktyg än de rent fotografiska verktygen när kameran inte räcker till.

Vad har motivval, komposition, bildseende och personligt skapande med manipulation att göra?

Klicka för att se resterande...

Du behöver inte låta så karg Janne! Jag delar med mig av mina funderingar. Ser du Inte att jag själv strävar efter förståelse??
Jag befinner mig i en process, jag letar mig fram i dete jag skriver.
Tänkte att mina fundereingar kanske väcker tankar hos er också, men det kanske är dumt att dela sådant som inte är konkreta deffinitioner;/

/vh Niclas,

Ingen karghet här

För att nå ytterligare insikt i detta så måste i alla fall jag ta mig ned på botten av temat.
Visst blir det mycket tankearbete, men är det inte också så att eftersom de befintliga deffinitionerna inte räcker till så måste vi söka nya vägar och kanske fördjupa oss.

Trådens 19 sidor är fyllda av tematiska återvändsgränder och korsningar. Tråden speglar tveklöst också människans ringa kapacitet att ha övereblick över sin egen koomplexitet.
Det är inte lätt, därför tilllåter jag mig att gå ur spåret för att få nytt perspektiv på ämnet.

vh Niclas,

Jag sitter och avnjuter en artikel där Frans Lanting utfrågas angående hans personliga användande av blixt i sin naturfotografi.

Han nämner att han Aldrig är utan Blixt när han fotograferar natur.

Han säger också som så:--->

- "In the present days, however, flash is very important for many reasons, (blablabla,,) and making our photographs communicate more effectively"

"-With flash, I can literally spotligtht a part of the scene so the wiever knows exactly what's essential to the image"
**

Om vi fotograferar och har som intention att visa/dela en hög grad av äkthet i våra bilder, har vi då samma frihet att efterbelysa bilder i PS som vi skulle ha gjort med lite mer hantverksmässig i ett mörkrum?

Mycket i tråden tyder på att många menar Nej, i alla "mellan raderna"

Om Nej, är det inte samma fel att använda blixt
i själva fotograferingstillfället, bara omvänt!?

Om vi igen kommer fram till att det handlar om att, "ooom det hela skall skapas i kameran och inte efter så är det ok!"
Handlar det inte då mest om att medvetet tilldela sig en slags högre grad av skicklighet? Flyttar man inte fokus ifrån attt Endast omhandla bilden som skall kunna verka utan ord till att ge den ett ytterligare högre värde pga denna självtilldelade skickligheten?

'''

Jag ställer här frågor som jag inte själv har klara svar på, bara så att inget tror det

Mvh Niclas,

En liten sak som slagit mig efter att ha läst alla inläggen är att så få har diskuterat anledningen till varför man fotograferar, och avsikten med fotografiet. Några inlägg har tagit upp detta, men i ganska liten omfattning trots allt.
Det verkar som väldigt många vill att allt ska vara svart eller vitt, men som alla här vet så finns det faktiskt en massa nyanser däremellan. Till och med färger.

En sak som jag tror att alla kan hålla med om är att målet med att fotografera är att skapa en bild. Högst troligt också en bild som man vill kunna visa för andra.

Ungefär så långt är nog så gott som alla överens. Antagligen går det inte att ta ett steg till utan att vi delas in i två eller flera olika grupper som har olika åsikter. Några håller sig lite mer flytande och försöker se det "rätta" från alla olika håll.

Vad är "naturfoto"? Jag frågar så eftersom det verkar vara just naturfoto som är det känsliga ämnet när det gäller frågan om manipulering. Om jag fotograferar lite ljung och sedan publicerar bilden någonstans utan att över huvud taget ha petat något i bilden, mer än att ha överfört den från kameran till papper. Är det då ett naturfoto? Antagligen. Vad händer om jag innan tryckningen ser till att delar av ljungen får lite extra lyster, och vissa delar av bilden får lite stämningsfull dimma? Är det då en manipulering i stället för naturfoto?

Att jag undrar beror på att man har efterlyst andra benämningar på manipulerade bilder så att man inte ska blanda ihop dem med fotografier.

Om jag tar ett porträttfoto på ett barn, en kvinna eller en man och sedan fixar till bilden så att den blir lite mjukare, lite färggladare och petar bort lite små blessyrer som knappast förhöjer porträttets värde, är det då inte längre ett porträtt utan en manipulering?
Blir alla fotografier som har påverkats något efter exponeringen manipuleringar i stället för foton?

Kanske kan man kalla det för naturbilder i stället för naturfoton och på så vis göra alla nöjda?

Personligen tycker jag inte att man i förväg nödvändigtsvis måste deklarera om en bild är efterexponeringspåverkad eller inte, men då ska man förstås heller inte påstå något annat. Oavsett om man behandlar ett foto i större eller mindre omfattning, eller helt låter bli att röra det efter exponeringen så handlar det ju trots allt i alla lägen om att skapa en bild.

Fotograferandet är ju förhållandevis färskt jämfört med målning. Verklighetsavbildning på ett eller annat sätt har ju förekommit i flera tusentals år. Målningen i form av konstmålning på duk eller annan "mobil" yta kanske runt tusen år och fotograferingen i knappt 180 år. Jag kan tänka mig att liksom många nu höjer sina röster mot manipulering, eller efterarbete som det kanske i de flesta fall borde kallas, så höjde säkert många porträttmålare sina röster på artonhundratalet mot användandet av en dylik tingest som kameran. Inte helt osannolikt fanns det nog de som ansåg att det inte var något hantverk, att det inte fanns någon känsla i porträtten tagna med en kamera. Det gick inte att jämställa med ett porträtt målat för hand.

I dag finns de som anser att processen för att skapa en bild är viktigare än själva bilden. Jag förstår det resonemanget ur en aspekt, och det är när man vill kunna beundra eller se upp till fotografen för hans eller hennes förmåga att fånga ögonblick (korta eller långa). Men jag har svårt att se att processen är viktigare än bilden rent generellt. Bilden är ju trots allt målet (eller kanske pengarna eller berömmelsen som bilden kan medföra).

Men som sagt. Ändamålet med bilden är väl det som avgör om något ska vara tillåtet eller inte.

I resonemanget om manipulering så tycker jag inte att det håller att säga att bilden är omanipulerad så länge den är orörd efter exponeringen. För att jag ska kunna anse att en bild är helt och hållet omanipulerad så skulle det krävas en kamera som inte har några som helst inställningsmöjligheter och som samtidigt automatiskt kan exponera hela bilden perfekt oavsett ljusförhållanden. Självfallet får då heller inga former av filter eller annat användas. Kanske dyker sådana kameror upp inom en inte alltför avlägsen framtid. Framtvingat av att det i dag är förhållandevis enkelt att ändra på ett foto utan att det enkelt (eller i vissa fall över huvud taget) går att avgöra om en bild är manipulerad.

/Michael Rodin som svamlar lite framåt småtimmarna.

Utomordentligt svamlat!

Om man nu tycker att det känns viktigt att veta om en bild är "manipulerad" så borde det i logikens namn vara lika viktigt att veta om en bild är "arrangerad", dvs man har fysiskt gjort ingrepp i motivet innan exponering eller använt tillbehör utöver kamera, lins, bländare och slutare som fångar en bild som en vanlig betraktare utan kamera och dessa tillbehör aldrig kan se.

Exempel på detta skulle i så fall vara alla bilder där man "städat" motivet, använt blixt, använt gråfilter, softfilter, polaroidfilter etc, etc.

Hela detta inlägg är givetvis gjort i provokativt syfte

jkene skrev:
Om man nu tycker att det känns viktigt att veta om en bild är "manipulerad" så borde det i logikens namn vara lika viktigt att veta om en bild är "arrangerad", dvs man har fysiskt gjort ingrepp i motivet innan exponering eller använt tillbehör utöver kamera, lins, bländare och slutare som fångar en bild som en vanlig betraktare utan kamera och dessa tillbehör aldrig kan se.

Exempel på detta skulle i så fall vara alla bilder där man "städat" motivet, använt blixt, använt gråfilter, softfilter, polaroidfilter etc, etc.

Hela detta inlägg är givetvis gjort i provokativt syfte

Klicka för att se resterande...

Kanske provokativt, men absolut också viktigt i försöken att söka nya perspektiv på saken!

Jag känner många fotografer och endast ett liitet fåtal påstår att de aldrig "petar på prylar" inom bilden, för att städa och och på så vis tydliggöra kommunikationsmedlen i en bild.

Denna totala öppenhet ser ut att vara svår att nå och jag tror som skrivet att den fotograferande individens prestige och status ofta sätts i första ledet. Och inte att jag inte förstår det!

Den stora haken ligger nog till stor del i den fantatstiskt väletablerade kulturen som format vår tolkning av inte bara bilder utan naturen som helhet och underverk.
Att rubba sådana kulturella faktum är ngt som kanske endast realiseras i en form av revolt eller tex en postkulturell utveckling i ordets rätta bemärkelse.

Mvh Niclas,

Jag tycker det ibland blir lite patetiskt. Är det OK att arrangera en fotogenisk plats, locka dit djuren med utlagd mat, men inte OK att klona bort en kvist i bilden efteråt? Jag tycker att i princip allt i form av mindre justeringar är helt tillåtet medan manipulationer som att t.ex. byta ut hela bakgrunden bakom en fågel eller kombinera djur från två olika bilder är manipulation som man måste notera med bilden om man gör det.

Om bilden är dokumentär ska helst inget göras, om det är "konst" så är allt tillåtet. och det är väl ingem skillnad mot annan typ av fotografi? Jag har inte sett S.B.s foto men det verkar ha inslag av "konst" som ni beskriver det, vilket är OK bara man inte utger sig för att vara något annat.

Helt klart är att vi i Sverige ÄR väldigt stumma och stela i vår syn på saken.
Vi är i hög grad fasta i starka konventioner och traditioner. Vår skandinaviska fotografiska skapandetradition är en något att vara stolt av. Att vara stolt av den och samtidigt skapa utifrån den innebär ett ansvar hos den skapande. Det gäller att vara medveten och öppen på alla plan. Jag tror nog att vi är rädda för att helt enkelt ha en annan mening.

Vad skulle hända mig om jag inte gav betraktaren det den förväntar och önskar?,,, Vår nordeuropeiska mentalitet är inte helt obekant fylld med rädsla för just detta. Klart som tusan att vi står fast/!

"Släpp konsten fri under ansvar, i den rymd den tillhör!"

"Dokumentär ÄR och förblir dokumentär,, trots att man även där helt uppenbart är verkligheten sär"

/Niclas,

En liten fundering...

En trist utveckling är att tilltron till fotot faller - det har förvisso alltid manipulerats men det var svårare förr och fler och fler tror sig förstå hur det går till nu. T.o.m. jag som hobbyist har fått antydningar om att man skulle kunna misstänka fusk när jag skickade in en bild till en insändarsida. Det känns förstås lite kränkande när jag vet att det inte är fallet, och rätt bisarrt att tro att man vill fuska i ett sådant obetydligt sammanhang. Undrar om det inte är så att det "ligger i tiden"? Det är snabba resultat som gäller, klippekonomi, doping, "15 minutes of fame" - fusk lönar sig och det kan vara stora pengar att tjäna för dom som har bok- och filmkontrakt på spel. Varför skulle inte denna dåliga moral finnas i fotovärlden när dessa värderingarna finns i samhället i övrigt - man kan inte lita på någon längre, så varför ska jag vara ståndaktig och kämpa emot, men förlora ekonomiskt på det?

(Nu finns det ju förstås det egna samvetet och en önskan att kunna sova gott om nätterna att ta hänsyn till, men många verkar rätt hårdhudade nuförtiden).

Arleklint skrev:
Fast många, kanske de flesta, naturfotograferna jobbar ju på dia, och då blir det inte frågan om så mycket blaskande, varken i mörkrum eller dator. Här har man ju faktiskt ingen möjlighet till annat än att göra bilden klar i kameran.
Jag ser onekligen en tjusning i den "sporten"

Klicka för att se resterande...

Alltså, det finns ju mängder av olika filter och prylar till en vanlig analog (och digital kamera). Tex polaroiserande filter, tonade filter, färgfilter, uv/ir-filter, filter med skalor, filter för att påverka kontrast, difusfilter, stjärnfilter osv osv...

Sen har vi ju dubbelexponering, speciell film för extra varma, mättade eller svaga färger.


Och säkert en hel del mer. just ja, Speciella objektiv finns ju för perspektivkorrigering, tex.

Så kom inte och säg att analogt naturfoto skulle vara "rent" och "obehandlat".

Jag tycker att det är helt rätt att kunna använda Photoshop för att fixa samma saker. Det krävs ju ändå både kunskap och fantasi och artistisk känsla för att det ska bli bra.

För mig är bilden viktigare än tekniken bakom! Annars kan ni väl skaffa en robot för att ta bilden!

http://www.fotosidan.se/forum/showthread.php?s=&threadid=32524

Man kan fuska genom att arrangera och ljuga för sin uppdragsgivare med....

Tråd

Hm.. intressant tråd... Den där känslan av fusk när jag efterbehandlar i Photoshop har för länge sen försvunnit.

Jag gör allt för att bilden ska bli så bra som möjligt, både före och efter.
Tittar man på reklam eller all kommersiell fotografi idag så går det inte på långa vägar ta liknande bilder utan efterbehandling i Photoshop.

Man är dömd att alltid ligga efter och aldrig kunna imponera någon med sina bilder om man håller fast vid den dumma idén att manipulation är fel.

Ärligt talat så kommer jag inte ens ihåg hur många kärlekshandtag eller finnar som jag retuscherat bort.. för att inte tala om alla färger som digitalkameran helt enkelt registrerar fel.
Träd, asfalt, röda kläder eller limegröna saker, himlar och hudfärg måste alltid efterbehandlas för att likna verkligheten.. när man fotar digitalt dvs, fotar man med färgfilm blir det genast enklare.
Proffs-film har en förmåga att registrera färger på ett mer korrekt sätt.

Men då pratar jag inte dokumentär/nyhetsfotografi såklart. Men jag tror ändå det skulle bli ett ramaskri om folk visste hur mycket efterbehandling som ligger bakom "populär-dokumentär"-fotografin idag.. oj oj