Annons

  #1  
Gammal 2017-12-21, 17:11
mombasa
 
Medlem sedan: okt 2011
Inlägg: 147
Om GF i allmänhet och kritik i synnerhet
Hej
För en månad sedan skrev jag på klotterplanket att jag uppfattade några problem i genren Gatufoto. Främst reagerade jag på hur bildkritiken ser ut. Inte att det kritiseras, det är så klart bra, och själva poängen med communitys av den här typen som FS och GF-gruppen är. Kanske snarare att kritiken inte alltid är så väl underbyggd.
Jag ska försöka förklara det så här. Att GF omgärdas av ett massivt batteri av regler och överenskommelser är nog rätt uppenbart. http://streetphotographerstoolbox.wo...hey-have-gone/. som ett exempel. Den här sidan har varit uppe för flera år sedan här på GF ( upplagd av signaturen jido ) . Fyll på med http://erickimphotography.com/blog/2...photography-2/ så blir bilden om än förenklad rätt tydlig. Regelverk är typiska drag i folkloristisk konst. Det finns en överenskommelse om hur man gör även om det i överenskommelsen finns en tillåtelse för ett otal variationer( jfr dalahästar, stickade peruanska mössor etc.) Men grundregeln måste följas. Detta leder inte sällan till att genrer fryser och om de så inte självdör, stagnerar de och för ofta en tynande tillvaro endast omhuldad av en liten skara konnässörer. Ibland uppstår visserligen korsbefruktningar med andra genrer vilket i sin tur ofta leder till ett ytterligare komplext regelverk. Och så kommer det att fortsätta så länge, form, motiv, komposition plus några tekniska överenskommelser är rådande. Skulle man kunna tycka. Men nu är kanske inte GF en konstform vare sig folkloristisk eller Konst. Snarare är den något som praktiseras av en skara hängivna fotografer. Det är ofta bilder för sin egen skull. Regelverket "förbjuder" ju reportagefoto eller dokumentärt foto, alltså sådant foto som har ett övergripande narrativt syfte. Som har ett syfte utöver själva fotografiet i sig. GF är som att spela ett slags sällskapsspel skulle man också kunna säga. Bilder för sin egen skull. Visst, det är sant att GF beskriver en verklighet och framtiden kan säkert hitta en del i bilderna som har historiskt intresse. Som till exempel Robert Franks bilder från Paris. Eller fotograferna i New York på femtio sextiotalen.
Gatufoto har också sina mästare, lärjungar och epigoner. Det finns därmed också en tradition, på gott och ont.

Alla är nog rätt överens om att skriva "Fin bild, gillas!" inte är världens bästa kritik. Inte ens om kritikern är en odiskutabel auktoritet i ämnet. Användandet av något slags poängsättningsmetod likaså. Det förutsätter att finns en transparent och objektiv metod för detta och det gör det sällan. Det blir följaktligen lika mycket personligt tyckande som ovan.
Ibland skrivs det om kompositionen som inte överensstämmer med normen. Ytterligare ett nålsöga. Det händer då och då att jag läser kritik där kritikerns krav på god komposition får en Nicolas Poussin att framstå som en slarver. Jag tar risken att sticka ut hakan och påstå att när det gäller bilders komposition så är många kritiker och även fotografer i GF-genren inte sällan ute på djupt vatten. (Det är nog fler än jag som sett med kommentaren "sjysst komp" nångång och stilla undrat, hurdå?)
Att ge kritik är en knepig sysselsättning. I den här gruppen är det dessutom en nödvändighet. Inga kommentarer, ingen egen publicering. En bra princip. Så hur kan man utforma sin kritik så att den blir konstruktiv och framåtriktad?
När jag i min tidigare profession har bedömt arbeten har jag alltid försökt tänka "two stars and a wish". Det är säkert flera som känner igen den tanken. Och det är en kritikmetod som leder framåt, som är konstruktiv. Allt kan oftast bli bättre. Lyft fram två bra saker i en bild. Motivera dem sakligt med utgångspunkt i det som faktiskt går att urskilja innanför bildens gränser. Ställ gärna en fråga om hur det gick till vid fototillfället (delaktighet/dialog). Utifrån detta kan du om du tycker att bilden saknar något eller skulle kunna gjorts annorlunda ställa önskningen inför framtida bilder, men det är viktigt att din "wish" är underbyggd i bilden. Om du ändå vill kan du så klart framhålla att något faller i din egen smak. Att bilden träffar just dig. Kommentarer typ, "bättre kan du" eller "du har gjort bättre" leder däremot ytterst sällan framåt.
Det här är också en kritikmetod som bygger på att man utgår från bildens denotation, för att därigenom kunna utveckla kritiken på bildens konnotativa nivå. Och att man inte utesluter en privat tolkning.
Att utgå från frågorna Var, vad, vem, när och hur är ofta en användbar teknik för att hitta ingången i en bild. Vilken fråga är den första som får svar? Det ger också den fortsatta läsningen av bilden.

Ett problem med respons och kritik på webben är naturligtvis att givare och tagare inte sällan är varandra obekanta. Den bästa responsen ges som bekant alltid i det fysiska rummet där kontrahenterna är närvarande, eftersom vårt språk innehåller så många fler nyanser än det som kan återges i skrift. Möjligheter till inhopp, frågor med mera.
Som sagt, det här är mina funderingar år 2017 i december. Det kanske blir en diskussion. Diskussioner är bra, de för (nästan alltid) vidare. Och alla i samtalet utvecklas.
Gott Nytt foto-år!
  #2  
Gammal 2017-12-21, 19:09
joakim d
 
Medlem sedan: jun 2007
Inlägg: 1 023
Stort tack för ett intressant inlägg som definitivt manar till eftertanke om mitt eget sätt att skriva och bemöta kritik. Innan jag kommer med ett mer utförligt svar så har jag en ”wish”, skulle du kunna fixa länkarna för ingen av de två fungerar nu. Jag tror det beror på att de av någon anledning har förkortats med utföringspunkter.
  #3  
Gammal 2017-12-21, 19:27
mombasa
 
Medlem sedan: okt 2011
Inlägg: 147
joakim d skrev: Stort tack för ett intressant inlägg som definitivt manar till eftertanke om mitt eget sätt att skriva och bemöta kritik. Innan jag kommer med ett mer utförligt svar så har jag en ”wish”, skulle du kunna fixa länkarna för ingen av de två fungerar nu. Jag tror det beror på att de av någon anledning har förkortats med utföringspunkter.
Hej
Jag har lagt länkarna i mitt inlägg på planket. Hoppas det ska fungera bättre.
/Gunnar
  #4  
Gammal 2017-12-24, 23:06
Frekeman
 
Medlem sedan: jul 2005
Inlägg: 252
Hej Gunnar, tack för att du tog dig tid till att skriva ned dina funderingar. Här kommer min respons och jag börjar med gatufotodelen i ditt inlägg. Personligen så tycker jag du överdriver när du pekar på ett "massivt batteri av regler" inom genren. Man kommer långt med att beskriva gatufoto som oposerade bilder av det allmänna liv som äger rum i publika miljöer (eller sådana miljöer en större mängd av allmänheten har tlllgång till). Människor bör finnas med i bilderna eller så ska det finnas ett tydliga färska spår av mänsklig närvaro i ett gatufoto. Som alltid så finns det gränsfall men en majoritet av välkända gatufotografer producerar vad de själv ofta kallar gatufoton enligt "definitionen" ovan. Under julledigheten ska jag försöka arbeta fram en uppdaterad och förhoppningsvis förbättrad version av vad som gäller för bilder i gatufotopoolen, vilket inte alltid kommer att vara detsamma som "regler" för gatufoto i allmänhet.

Att gatufoto skulle höra till en av de genrer som riskerar att självdö/stagnera och bara intressera en liten skara konnässörer är inget som jag ser alls. Tvärtom så tror jag att intresset för gatufoto är större än någonsin. Detta för att så många människor idag har kameror och får då ett större intresse för fotografi i allmänhet och att en del av dessa människor då blir intresserade av gatufoto. Så blev det för mig. Dessutom så anordnas fler och fler gatufotofestivaler runtom i världen. Internet och webben gör dessutom att information om gatufoto är lättillgängligt samt att man kan engagera sig med likasinnade. Jag ser också en variation inom den internationella gatufotografin samtidigt som enskilda fotografers stilar ibland kanske liknar nån känd gatufotografs stil lite mer än önskvärt. Men så är det ju lite inom musikvärlden att vissa gruppers musik ibland är överdrivet lik nåt annat bands osv. Så, gatufoto är högst livaktigt och populärare än någonsin enligt vad jag erfar.

Angående kritik av bilder i allmänhet så är det enligt min uppfattning bättre med en kommentar än ingen alls, oavsett om den är kort eller icke-konstruktiv. Det är viktigt att betraktarna av bilder kan känna att de kan kommentera utifrån sina egna, ibland begränsade, kunskaper vad gäller bildkritik och att det därmed kan bara bli en "tumme upp"- eller "tumme ned"-kommentar.

Efter en snabb googling av dig så ser jag ju att du under en lång tid undervisat i bland annat ämnet fotografi så du har förstås lång och direkt erfarenhet av pedagogik som utbildare. Själv så var jag ju bara på andra sidan under grundskolan varefter min formella utbildning i bild tog slut. Så det kanske är dumt av mig att ifrågasätta ditt tänk rörande "two stars and a wish" men jag undrar ändå vad som händer om det angreppssättet appliceras på en bild där inget är bra? Är det inte bättre om man är ärlig i sin kritik då? Personligen skulle jag blir rätt sur om jag vecka efter vecka visade upp dåliga foton men fick ändå höra att de hade hade "bra saker" för att efter ett år inse att "visst, mina foton har blivit bättre tack vare en mängd "wishes" men jag presterar ju fortfarande på en väldigt låg nivå!". Nä, för egen del föredrar jag rak och ärlig kritik med nåt konstruktivt (om man kan formulera något sånt) som en bonus.

Visst kan det vara bra att sitta i samma rum och ge samt ta kritik men det finns ju problem med detta också. Jag tror att många finner det vara svårt att vara ärlig mot någon när det gäller svagheter i en bild just för att man inte orkar med att ta ett eventuellt missnöje där och då. På webben är ju det lättare och anonymiteten kan ju också göra sitt till att man vågar skriva mer rakt och ärligt.

Mitt slutord kring kritik är det är bra att det kommenteras överhuvudtaget men att kommentarerna gärna fick vara lite längre med fler funderingar och åsikter. Din "two stars and a wish" kanske kan hjälpa med detta?

Förhoppningsvis så kommer andra att kommentera i denna forumtråd. Ser fram emot en diskussion.

God Jul och God Fortsättning!
/Fredrik
  #5  
Gammal 2017-12-29, 16:38
mombasa
 
Medlem sedan: okt 2011
Inlägg: 147
Hej
Jag delar din uppfattning om att man kommer långt med definitionen: "oposerade bilder av det allmänna liv som äger rum i publika miljöer (eller sådana miljöer en större mängd av allmänheten har tillgång till). Människor bör finnas med i bilderna eller så ska det finnas tydliga färska spår av mänsklig närvaro i ett gatufoto." Problemet ligger väl inte i just den definitionen utan problemen uppstår sannolikt när det skapas "underregler, anvisningar, tillägg" med mera. Det räcker med att läsa om vad som skrivs på olika sidor, och kanske framförallt, frågor som kommer fram i olika grupper och communities. Är det inte brännvidd, så är det bländaröppning, perspektiv, ryggars vara eller inte vara, titlar och så vidare. Och dessa frågor har alltid en, oftast flera tjänstvilliga besvarare. Många svar är att "det spelar ingen roll", gör som du själv tycker och så vidare. Men nästan alltid finns det nån som inte riktigt kan låta bli att förklara varför 35mm är den optimala GF-brännvidden. Så är vi där. Och om sanningen ska fram är svaret att göra som man själv vill ett ganska dåligt svar, det är ju inte det svar man egentligen vill ha. Man vill nog helst ha en liten "quick fix".
Hur ska man bete sig för att åstadkomma den ultimata gatufotobilden. Det blir ibland som sportfiske, fick du nåt? Nä, men min nya rulle ihop med 0,8mms lina och en ABU lillöringen var toppen. Och det kanske räcker med det. Hoppas liknelsen går fram.
Det utvecklade regelverket ställer nog till mer problem för unga fotografer som ganska nyligen börjat sin fotokarriär än för gamla fotorävar. Jag föreslog ofta mina elever de gånger vi arbetade med gatufoto som tema att ta bilderna först. Sen hemma i "mörkrummet" gick vi igenom resultaten och ställde dem mot gatufotots definition enigt ovan. Ofta såg vi att merparten av bilderna uppfyllde normen, men därmed inte sagt att det var just de bilderna som var bäst. Och dök frågan upp om varför 35mm så var jag också den som besvarade ( och det var ju faktiskt mitt jobb att göra det).
Jag tänkte återkomma med lite fler och utvecklade funderingar om att ge kritik. Ser fram emot en fortsatt diskussion. Men nu är det nyårsförberedelser som gäller. Gott nytt år!
  #6  
Gammal 2017-12-29, 17:36
Frekeman
 
Medlem sedan: jul 2005
Inlägg: 252
Hej Gunnar! Jag har endast tillgång till mobil detta ögonblick så kort svar. Visst känner jag till vad det kivas och debatteras om gällande gatufoto. Många åsikter finns. För gatufotopoolen är definitionen om vad som platsar i poolen viktigast och det som jag söker få på pränt. Det kommer inte att handla alls mycket om vad som är bra gatufoto. Det får vi som kommenterar påpeka i kommentarerna på det sätt som passar oss bäst.
God fortsättning!
/Fredrik
PS. Jag är för närvarande förtjust i 28mm! :-)
  #7  
Gammal 2017-12-29, 22:40
mombasa
 
Medlem sedan: okt 2011
Inlägg: 147
Och jag har grottat ner mig i en 35:a 1:4 fujinon. Gott nytt, vi höres.
  #8  
Gammal 2017-12-29, 23:22
Frekeman
 
Medlem sedan: jul 2005
Inlägg: 252
mombasa skrev: Och jag har grottat ner mig i en 35:a 1:4 fujinon. Gott nytt, vi höres.
På APS-C Fujifilm X-kamera? Den har jag också och det är fint objektiv men alldeles för långt med sina 52mm för min typ av gf. Har använt ibland dock för det ändamålet. Ibland funderar jag gatufota med längre objektiv bara för att det blir svårt för mig. Saul Leiter var ju en fena på det men jag saknar ju hans begåvning och färdighet!

Hörs!
  #9  
Gammal 2017-12-30, 15:47
afe
 
Medlem sedan: jun 2002
Inlägg: 15 205
Jag sålde precis min Fuji 35:a till sonen, då jag ofta tycker den är lite för lång. 23 mm passar för det mesta utmärkt, men ibland kör jag med min 56:a i stället :)
Besvara

Bokmärken

Ämnesverktyg
Betygsätt det här ämnet
Betygsätt det här ämnet:



Alla tider är GMT +1. Klockan är nu 08:37.



Tether Tools Case Air